Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av olika andelar vall i växtföljden på markens kolbalans

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833485
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 24 augusti 2012
Huvudsökande: Thomas Kätterer
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: thomas.katterer@mark.slu.se
Telefon: 018-672425
Beviljade medel: 870 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi utvärderade tre långliggande fältförsök i Norrland med olika andelar vall i växtföljden för att skatta vallens effekt på markens mullförråd. Försöken har 1, 2, 3 eller 5 år vall i de sexåriga växtföljderna. Vallen hade en positiv effekt på markens kolinlagring på alla platser, ju mera vall det fanns i växtföljden ju högre var kolinlagringen. En närmare analys av en plats visade att kolmängden i matjorden efter 52 försöksår var 19 ton högre i behandlingen med 5 åriga vallar jämfört med behandlingen med enbart en gröngödslingsvall i växtföljden. Denna skillnad motsvarar ungefär 0,4 ton kol eller 0.7 ton mull per hektar och år. Med hjälp av dessa försök och en litteraturstudie vidareutvecklade vi en kolbalansmodell som tidigare inte förmådde att återge vallens positiva effekt på kolinlagring. Modellen är ett viktigt verktyg för att beräkna effekten som olika odlingssystem och odlingsåtgärder har på klimated och markens bördighet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med detta projekt var att utvärdera tre långliggande fältförsök i Norrland med olika andelar vall i växtföljden för att skatta vallens effekt på markens mullförråd. Försöken ligger i Offer (Ångermanland), Ås (Jämtland) och Röbäcksdalen (Västerbotten) och har 1, 2, 3 eller 5 år vall i de sexåriga växtföljderna.
Vallen hade en positiv effekt på markens kolinlagring på alla platser, ju mera vall det fanns i växtföljden ju högre var kolinlagringen. En närmare analys av försöket på Offer som fortfarande pågår visar att kolmängden i matjorden efter 52 försöksår var 19 ton högre i behandlingen med 5 åriga vallar jämfört med behandlingen med enbart en gröngödslingsvall i växtföljden. Denna skillnad motsvarar ungefär 0,4 ton kol eller 0.7 ton mull per hektar och år.
För att kunna renodla vallens effekt så måste alla faktorer som skiljer sig mellan behandlingarna beaktas eftersom markens kolförråd styrs av balansen mellan tillförsel av organiskt material (växtrester, rötter och annat tillfört organiskt material) och nedbrytning. Det måste beaktas 1) att stallgödsel tillfördes i behandlingen med 5 år vall, 2) hur skörderesthanteringen skiljde sig, 3) hur stor produktionen var i olika behandlingar, 4) hur mycket rötter som bildades och omsattes i de olika grödorna, 5) hur många jordbearbetningstillfällen det var i varje behandling, och 6) hur grödorna har påverkat mikroklimatet i marken som i sin tur styr nedbrytningen av det organiska materialet (marken är i genomsnitt kallare och torrare under en tät vegetation såsom en vall jämfört med barmark eller en gles vårgröda).
Vi genomförde en litteraturstudie som resulterade i en metod för att skatta rotproduktionen i vallar utifrån skördad biomassa och har därmed väsentligt bidragit till att vidareutveckla en kolbalansemodell. Med hjälp av modellen kunde vi renodla de olika faktorerna enligt ovan som skiljer sig mellan odling av ettåriga och fleråriga grödor.
Kolbalansmodellen som nu fungerar bättre för fleråriga grödor är ett viktigt verktyg för att beräkna effekten som olika grödor, odlingssystem och odlingsåtgärder har på markens kolbalans och bördighet. Modellen används idag för att beräkna kolbalanser i jordbruksmark på nationell nivå som en del i den nationella klimatrapporteringen och inom livscykelanalys för att beräkna indirekta klimateffekter av olika jordbruksmetoder. Eftersom marken reagerar långsamt på olika sätt att använda och bruka den, så har långliggande fältförsök blivit mycket värdefulla och är den viktigaste resursen vi har för att besvara frågor om uthållig livsmedelsproduktion och nya frågor i framtiden som ännu inte har ställts.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev