Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av olika andelar vall i växtföljden på markens kolbalans

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833485
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 24 augusti 2012
Huvudsökande: Thomas Kätterer
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: thomas.katterer@mark.slu.se
Telefon: 018-672425
Beviljade medel: 870 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi utvärderade tre långliggande fältförsök i Norrland med olika andelar vall i växtföljden för att skatta vallens effekt på markens mullförråd. Försöken har 1, 2, 3 eller 5 år vall i de sexåriga växtföljderna. Vallen hade en positiv effekt på markens kolinlagring på alla platser, ju mera vall det fanns i växtföljden ju högre var kolinlagringen. En närmare analys av en plats visade att kolmängden i matjorden efter 52 försöksår var 19 ton högre i behandlingen med 5 åriga vallar jämfört med behandlingen med enbart en gröngödslingsvall i växtföljden. Denna skillnad motsvarar ungefär 0,4 ton kol eller 0.7 ton mull per hektar och år. Med hjälp av dessa försök och en litteraturstudie vidareutvecklade vi en kolbalansmodell som tidigare inte förmådde att återge vallens positiva effekt på kolinlagring. Modellen är ett viktigt verktyg för att beräkna effekten som olika odlingssystem och odlingsåtgärder har på klimated och markens bördighet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med detta projekt var att utvärdera tre långliggande fältförsök i Norrland med olika andelar vall i växtföljden för att skatta vallens effekt på markens mullförråd. Försöken ligger i Offer (Ångermanland), Ås (Jämtland) och Röbäcksdalen (Västerbotten) och har 1, 2, 3 eller 5 år vall i de sexåriga växtföljderna.
Vallen hade en positiv effekt på markens kolinlagring på alla platser, ju mera vall det fanns i växtföljden ju högre var kolinlagringen. En närmare analys av försöket på Offer som fortfarande pågår visar att kolmängden i matjorden efter 52 försöksår var 19 ton högre i behandlingen med 5 åriga vallar jämfört med behandlingen med enbart en gröngödslingsvall i växtföljden. Denna skillnad motsvarar ungefär 0,4 ton kol eller 0.7 ton mull per hektar och år.
För att kunna renodla vallens effekt så måste alla faktorer som skiljer sig mellan behandlingarna beaktas eftersom markens kolförråd styrs av balansen mellan tillförsel av organiskt material (växtrester, rötter och annat tillfört organiskt material) och nedbrytning. Det måste beaktas 1) att stallgödsel tillfördes i behandlingen med 5 år vall, 2) hur skörderesthanteringen skiljde sig, 3) hur stor produktionen var i olika behandlingar, 4) hur mycket rötter som bildades och omsattes i de olika grödorna, 5) hur många jordbearbetningstillfällen det var i varje behandling, och 6) hur grödorna har påverkat mikroklimatet i marken som i sin tur styr nedbrytningen av det organiska materialet (marken är i genomsnitt kallare och torrare under en tät vegetation såsom en vall jämfört med barmark eller en gles vårgröda).
Vi genomförde en litteraturstudie som resulterade i en metod för att skatta rotproduktionen i vallar utifrån skördad biomassa och har därmed väsentligt bidragit till att vidareutveckla en kolbalansemodell. Med hjälp av modellen kunde vi renodla de olika faktorerna enligt ovan som skiljer sig mellan odling av ettåriga och fleråriga grödor.
Kolbalansmodellen som nu fungerar bättre för fleråriga grödor är ett viktigt verktyg för att beräkna effekten som olika grödor, odlingssystem och odlingsåtgärder har på markens kolbalans och bördighet. Modellen används idag för att beräkna kolbalanser i jordbruksmark på nationell nivå som en del i den nationella klimatrapporteringen och inom livscykelanalys för att beräkna indirekta klimateffekter av olika jordbruksmetoder. Eftersom marken reagerar långsamt på olika sätt att använda och bruka den, så har långliggande fältförsök blivit mycket värdefulla och är den viktigaste resursen vi har för att besvara frågor om uthållig livsmedelsproduktion och nya frågor i framtiden som ännu inte har ställts.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev