Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0833485 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 24 augusti 2012 |
Huvudsökande: | Thomas Kätterer |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | thomas.katterer@mark.slu.se |
Telefon: | 018-672425 |
Sammanfattning av slutrapport
Vi utvärderade tre långliggande fältförsök i Norrland med olika andelar vall i växtföljden för att skatta vallens effekt på markens mullförråd. Försöken har 1, 2, 3 eller 5 år vall i de sexåriga växtföljderna. Vallen hade en positiv effekt på markens kolinlagring på alla platser, ju mera vall det fanns i växtföljden ju högre var kolinlagringen. En närmare analys av en plats visade att kolmängden i matjorden efter 52 försöksår var 19 ton högre i behandlingen med 5 åriga vallar jämfört med behandlingen med enbart en gröngödslingsvall i växtföljden. Denna skillnad motsvarar ungefär 0,4 ton kol eller 0.7 ton mull per hektar och år. Med hjälp av dessa försök och en litteraturstudie vidareutvecklade vi en kolbalansmodell som tidigare inte förmådde att återge vallens positiva effekt på kolinlagring. Modellen är ett viktigt verktyg för att beräkna effekten som olika odlingssystem och odlingsåtgärder har på klimated och markens bördighet.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med detta projekt var att utvärdera tre långliggande fältförsök i Norrland med olika andelar vall i växtföljden för att skatta vallens effekt på markens mullförråd. Försöken ligger i Offer (Ångermanland), Ås (Jämtland) och Röbäcksdalen (Västerbotten) och har 1, 2, 3 eller 5 år vall i de sexåriga växtföljderna.
Vallen hade en positiv effekt på markens kolinlagring på alla platser, ju mera vall det fanns i växtföljden ju högre var kolinlagringen. En närmare analys av försöket på Offer som fortfarande pågår visar att kolmängden i matjorden efter 52 försöksår var 19 ton högre i behandlingen med 5 åriga vallar jämfört med behandlingen med enbart en gröngödslingsvall i växtföljden. Denna skillnad motsvarar ungefär 0,4 ton kol eller 0.7 ton mull per hektar och år.
För att kunna renodla vallens effekt så måste alla faktorer som skiljer sig mellan behandlingarna beaktas eftersom markens kolförråd styrs av balansen mellan tillförsel av organiskt material (växtrester, rötter och annat tillfört organiskt material) och nedbrytning. Det måste beaktas 1) att stallgödsel tillfördes i behandlingen med 5 år vall, 2) hur skörderesthanteringen skiljde sig, 3) hur stor produktionen var i olika behandlingar, 4) hur mycket rötter som bildades och omsattes i de olika grödorna, 5) hur många jordbearbetningstillfällen det var i varje behandling, och 6) hur grödorna har påverkat mikroklimatet i marken som i sin tur styr nedbrytningen av det organiska materialet (marken är i genomsnitt kallare och torrare under en tät vegetation såsom en vall jämfört med barmark eller en gles vårgröda).
Vi genomförde en litteraturstudie som resulterade i en metod för att skatta rotproduktionen i vallar utifrån skördad biomassa och har därmed väsentligt bidragit till att vidareutveckla en kolbalansemodell. Med hjälp av modellen kunde vi renodla de olika faktorerna enligt ovan som skiljer sig mellan odling av ettåriga och fleråriga grödor.
Kolbalansmodellen som nu fungerar bättre för fleråriga grödor är ett viktigt verktyg för att beräkna effekten som olika grödor, odlingssystem och odlingsåtgärder har på markens kolbalans och bördighet. Modellen används idag för att beräkna kolbalanser i jordbruksmark på nationell nivå som en del i den nationella klimatrapporteringen och inom livscykelanalys för att beräkna indirekta klimateffekter av olika jordbruksmetoder. Eftersom marken reagerar långsamt på olika sätt att använda och bruka den, så har långliggande fältförsök blivit mycket värdefulla och är den viktigaste resursen vi har för att besvara frågor om uthållig livsmedelsproduktion och nya frågor i framtiden som ännu inte har ställts.
Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …
Läs merProjektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …
Läs merProjektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …
Läs merProjektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …
Läs merProjektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …
Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …