Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-746
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 27 maj 2019
Huvudsökande: Jannie Hagman
Organisation: Jannie Hagman
E-postadress: jannie.hagman@slu.se
Telefon: 018-671423
Medsökande: Nils Yngveson
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 841 000 SEK

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to provide advice for cultivation of an overwintering crop. Winter has great significance for the results and the winter during the first year was very mild and there was no outwintering. We also consider it important to have results from western Sweden. The results from the first year of the project showed that the early sowing time was clearly negative in Skåne. The results also showed that the effect of seed rate for the different varieties shifted at the different trial sites. Lower seed rates were more beneficial for the variety with many shoots in Skåne while it was the variety with big kernels in Östergötland. This was mainly due to logging in the treatments with the highest seed rates.

I ett pågående projekt undersöks inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos två typsorter av höstvete. Två fältförsök anlades hösten 2014 resp. 2015 i Skåne och Östergötland. Anslag söks nu för att förlänga projektet med ett tredje försöksår. Två år är för kort tid för att ge underlag till odlingsråd i en övervintrande gröda. Klimatet under vintern har stor betydelse för odlingsresultatet, och var under det första försöksåret mild och påverkade inte bestånden. Resultaten från första året visade att den tidiga såtiden var klart negativ i Skåne, och att effekten av utsädesmängd varierade för de olika sorterna på de två försöksplatserna. Vi anser att undersökningar behövs i andra delar av landet som västra Sverige och Mälardalen för att resultaten ska bli allmängiltigt tillämpbara. Låg utsädesmängd var gynnsam för den skottbildande sorten i Skåne men för den storkärniga sorten i Östergötland, vilket berodde på liggsäd i leden med de högsta utsädesmängderna i denna sort..

Samspelet mellan såtidpunkt, utsädesmängd och sort har undersökts i två fältförsök, i trakterna av Örebro och Västerås, med skörd 2018. Första sådatumet var 3 resp. 7 september, senare sådder utfördes med 14 dagars intervall. Designen var split-plot med 4 såtidpunkter, 5 utsädesmängder, 100, 200, 300, 400 och 500 kärnor/m2 och 2 sorter. Resultaten visar skillnader mellan försöken på grund av olika mark- och klimatförhållanden. Tidpunkten för sådd hade stor betydelse, bestockningen inträffade endast vid de två tidigaste sådatumen i Örebro och vid det första sådatumet i Västerås, vilket påverkade utvecklingen av bestånd och avkastning. Resultaten visade stor skillnad i skörd för såtidpunkt och utsädesmängd. Störst skörd erhölls vid tidigaste sådatum och största utsädesmängden. Brons gav högre skörd än Julius vid alla tidpunkter. Resultaten visar att den optimala såtidpunkten av moderna höstvetesorter i de undersökta regionerna är första veckan i september med utsädesmängden 500 kärnor/m2

Hur påverkas höstveteskörden av sådatum, utsädesmängd och sort i takterna av Örebro och Västerås?
Samspelet mellan sådatum, utsädesmängd och sort har undersökts tidigare i Skåne och Östergötland. Under odlingsåret 2018 gjordes motsvarande försök längre norrut i trakterna av Örebro och Västerås. Försöksplanerna var samma som i tidigare försök och syftet var att undersöka betydelsen såtidpunkt och utsädesmängd i två olika brödvetesorter, Julius och Brons. Hösten 2017 anlades två höstveteförsök på fält med höstraps som förfrukt. Fyra såtidpunkter ingick med första såtidpunkten i början av september, och övriga med intervallen 10-14 dagar mellan såtiderna. Utsädesmängderna var 100, 200, 300, 400 och 500 kärnor per kvadratmeter. Temperaturförhållandena i försöken registrerades under vinterperioden. I försöken undersöktes beståndsuppbyggnad, skördeutveckling och kvaliteten i skördeprodukten. Växtodlingsåret 2018 år var mycket speciellt i försöksområdena med en mycket nederbördsrik höst som följdes av en mycket torr sommar. Särskilt utsatt var försöket i Västeråstrakten där den sena såtiden försköts och torkan under sommaren var extrem. Trots de svåra odlingsförhållandena, eller kanske just därför, gav försöken tydliga utslag. Resultaten visade stora skillnader mellan försöken på grund av olika mark- och klimatförhållandena, framförallt påverkade skillnaden i lerhalt och snötäcke. Den höga lerhalten i Västeråsförsöket orsakade uppfrysning vid sen sådd medan försöket i Örebro skyddades av ett snötäcke under den kallaste perioden.
Tidpunkten för sådd hade stor betydelse. Först och främst påverkades bestockningen som endast inträffade vid de två tidigaste sådatumen i Örebro och vid det första sådatumet i Västerås. Dålig bestockning gav glesa bestånd vilket fick stor betydelse för avkastningen. Tidig sådd gav störst skörd i båda försöken. Utsädesmängden hade också betydelse och betydelsen ökade ju senare sådden gjordes och ju svårare förhållandena var. Detta var extra tydligt i Västeråsförsöket där mycket nederbörd gav svåra anläggningsförhållanden stor utsädesmängd gav högre skörd. I Örebro skiljer sig varje såtidpunkt och skörden var högst vid den första sådden den 3 september, vid den fjärde såtidpunkten, den 16 oktober, var skörden ungefär hälften så stor. I Västerås var skörden störst vid sådd den 8 september, mellan såtid 2 och 3 fanns ingen skillnad, medan skörden var mycket liten vid den sena sådden 24 oktober, vilket inte var så konstigt eftersom höstvetet nätt och jämt hann komma upp under hösten. Skördenivån i Västerås var väsentligt lägre än i Örebro och betydelsen av utsädesmängden var ännu viktigare här. Skörden vid den första såtidpunkten och den högsta utsädesmängden för Örebro och Västerås-försöken var 10 respektive 7 ton per ha. För den sena såtidpunkten, vid samma utsädesmängd, var skörden 6 respektive 2 ton per ha. Både såtid, utsädesmängd och sort påverkade strålängd och halmmängd. Julius hade längre strå än Brons. Tidig sådd och hög utsädesmängd gav längre strå än sen sådd och låg utsädesmängd. Mängden halm var också större vid tidig sådd. Resultaten från försöken visade att både såtidpunkt och utsädesmängd har mycket stor betydelse. Högst skörd erhölls vid första såtidpunkten den 3 september och 7 september med högsta utsädesmängden. I slutet av september bör man överväga om sådd ska ske, och ingen sådd bör göras i oktober då risken för abiotiska är vinterskador stor i de undersökta försöksområdena. Dessa resultat skiljer sig kraftigt från våra tidigare resultat från Skåne och Östergötland. I dessa försök var tidig sådd minst gynnsam och skillnaderna mellan såtidpunkterna var liten, särskilt i Skåne. Hög utsädesmängd var inte heller gynnsamt utan orsakade liggsäd.
Denna försöksserie omfattar endast ett år och två försök, och dessutom ett år med avvikande väderförhållanden, men den visar tydligt att de olika klimatförhållandena i Sverige kräver olika odlingsåtgärder. Förhoppningsvis kan dessa försöksresultat följas upp med ytterligare försöksår och då med ännu högre utsädesmängder på försöksplatser norr om Mälaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev