Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-746
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 27 maj 2019
Huvudsökande: Jannie Hagman
Organisation: Jannie Hagman
E-postadress: jannie.hagman@slu.se
Telefon: 018-671423
Medsökande: Nils Yngveson
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 841 000 SEK

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to provide advice for cultivation of an overwintering crop. Winter has great significance for the results and the winter during the first year was very mild and there was no outwintering. We also consider it important to have results from western Sweden. The results from the first year of the project showed that the early sowing time was clearly negative in Skåne. The results also showed that the effect of seed rate for the different varieties shifted at the different trial sites. Lower seed rates were more beneficial for the variety with many shoots in Skåne while it was the variety with big kernels in Östergötland. This was mainly due to logging in the treatments with the highest seed rates.

I ett pågående projekt undersöks inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos två typsorter av höstvete. Två fältförsök anlades hösten 2014 resp. 2015 i Skåne och Östergötland. Anslag söks nu för att förlänga projektet med ett tredje försöksår. Två år är för kort tid för att ge underlag till odlingsråd i en övervintrande gröda. Klimatet under vintern har stor betydelse för odlingsresultatet, och var under det första försöksåret mild och påverkade inte bestånden. Resultaten från första året visade att den tidiga såtiden var klart negativ i Skåne, och att effekten av utsädesmängd varierade för de olika sorterna på de två försöksplatserna. Vi anser att undersökningar behövs i andra delar av landet som västra Sverige och Mälardalen för att resultaten ska bli allmängiltigt tillämpbara. Låg utsädesmängd var gynnsam för den skottbildande sorten i Skåne men för den storkärniga sorten i Östergötland, vilket berodde på liggsäd i leden med de högsta utsädesmängderna i denna sort..

Samspelet mellan såtidpunkt, utsädesmängd och sort har undersökts i två fältförsök, i trakterna av Örebro och Västerås, med skörd 2018. Första sådatumet var 3 resp. 7 september, senare sådder utfördes med 14 dagars intervall. Designen var split-plot med 4 såtidpunkter, 5 utsädesmängder, 100, 200, 300, 400 och 500 kärnor/m2 och 2 sorter. Resultaten visar skillnader mellan försöken på grund av olika mark- och klimatförhållanden. Tidpunkten för sådd hade stor betydelse, bestockningen inträffade endast vid de två tidigaste sådatumen i Örebro och vid det första sådatumet i Västerås, vilket påverkade utvecklingen av bestånd och avkastning. Resultaten visade stor skillnad i skörd för såtidpunkt och utsädesmängd. Störst skörd erhölls vid tidigaste sådatum och största utsädesmängden. Brons gav högre skörd än Julius vid alla tidpunkter. Resultaten visar att den optimala såtidpunkten av moderna höstvetesorter i de undersökta regionerna är första veckan i september med utsädesmängden 500 kärnor/m2

Hur påverkas höstveteskörden av sådatum, utsädesmängd och sort i takterna av Örebro och Västerås?
Samspelet mellan sådatum, utsädesmängd och sort har undersökts tidigare i Skåne och Östergötland. Under odlingsåret 2018 gjordes motsvarande försök längre norrut i trakterna av Örebro och Västerås. Försöksplanerna var samma som i tidigare försök och syftet var att undersöka betydelsen såtidpunkt och utsädesmängd i två olika brödvetesorter, Julius och Brons. Hösten 2017 anlades två höstveteförsök på fält med höstraps som förfrukt. Fyra såtidpunkter ingick med första såtidpunkten i början av september, och övriga med intervallen 10-14 dagar mellan såtiderna. Utsädesmängderna var 100, 200, 300, 400 och 500 kärnor per kvadratmeter. Temperaturförhållandena i försöken registrerades under vinterperioden. I försöken undersöktes beståndsuppbyggnad, skördeutveckling och kvaliteten i skördeprodukten. Växtodlingsåret 2018 år var mycket speciellt i försöksområdena med en mycket nederbördsrik höst som följdes av en mycket torr sommar. Särskilt utsatt var försöket i Västeråstrakten där den sena såtiden försköts och torkan under sommaren var extrem. Trots de svåra odlingsförhållandena, eller kanske just därför, gav försöken tydliga utslag. Resultaten visade stora skillnader mellan försöken på grund av olika mark- och klimatförhållandena, framförallt påverkade skillnaden i lerhalt och snötäcke. Den höga lerhalten i Västeråsförsöket orsakade uppfrysning vid sen sådd medan försöket i Örebro skyddades av ett snötäcke under den kallaste perioden.
Tidpunkten för sådd hade stor betydelse. Först och främst påverkades bestockningen som endast inträffade vid de två tidigaste sådatumen i Örebro och vid det första sådatumet i Västerås. Dålig bestockning gav glesa bestånd vilket fick stor betydelse för avkastningen. Tidig sådd gav störst skörd i båda försöken. Utsädesmängden hade också betydelse och betydelsen ökade ju senare sådden gjordes och ju svårare förhållandena var. Detta var extra tydligt i Västeråsförsöket där mycket nederbörd gav svåra anläggningsförhållanden stor utsädesmängd gav högre skörd. I Örebro skiljer sig varje såtidpunkt och skörden var högst vid den första sådden den 3 september, vid den fjärde såtidpunkten, den 16 oktober, var skörden ungefär hälften så stor. I Västerås var skörden störst vid sådd den 8 september, mellan såtid 2 och 3 fanns ingen skillnad, medan skörden var mycket liten vid den sena sådden 24 oktober, vilket inte var så konstigt eftersom höstvetet nätt och jämt hann komma upp under hösten. Skördenivån i Västerås var väsentligt lägre än i Örebro och betydelsen av utsädesmängden var ännu viktigare här. Skörden vid den första såtidpunkten och den högsta utsädesmängden för Örebro och Västerås-försöken var 10 respektive 7 ton per ha. För den sena såtidpunkten, vid samma utsädesmängd, var skörden 6 respektive 2 ton per ha. Både såtid, utsädesmängd och sort påverkade strålängd och halmmängd. Julius hade längre strå än Brons. Tidig sådd och hög utsädesmängd gav längre strå än sen sådd och låg utsädesmängd. Mängden halm var också större vid tidig sådd. Resultaten från försöken visade att både såtidpunkt och utsädesmängd har mycket stor betydelse. Högst skörd erhölls vid första såtidpunkten den 3 september och 7 september med högsta utsädesmängden. I slutet av september bör man överväga om sådd ska ske, och ingen sådd bör göras i oktober då risken för abiotiska är vinterskador stor i de undersökta försöksområdena. Dessa resultat skiljer sig kraftigt från våra tidigare resultat från Skåne och Östergötland. I dessa försök var tidig sådd minst gynnsam och skillnaderna mellan såtidpunkterna var liten, särskilt i Skåne. Hög utsädesmängd var inte heller gynnsamt utan orsakade liggsäd.
Denna försöksserie omfattar endast ett år och två försök, och dessutom ett år med avvikande väderförhållanden, men den visar tydligt att de olika klimatförhållandena i Sverige kräver olika odlingsåtgärder. Förhoppningsvis kan dessa försöksresultat följas upp med ytterligare försöksår och då med ännu högre utsädesmängder på försöksplatser norr om Mälaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

En svensk modell för kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen
Susanna Sternberg Lewerin

Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev