Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333056
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 juni 2018
Huvudsökande: Jannie Hagman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jannie.hagman@slu.se
Telefon: 018-671000
Medsökande: Nils Yngveson
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop development in two different modern types of varieties of winter wheat. Type 1, Brons is a variety that produces many side-shoots and many kernels while variety 2, Julius, produces harvest by a moderate kernel density but with a high grain weight. The interaction between sowing time and seed rate is examined in two field trials, one in Skåne and one in Uppland. Four sowing times and five seed rates (100 to 500 grains m2) are compared for three years. Temperature is recorded in the experimental fields to investigate the impact of climate on crop development. Winter survival, and the phenological development stages are documented, yield and quality are measured.

Höstveteskördarna visar stora variationer över åren, och för ett optimalt bestånd på våren är såtidpunkt, beståndetablering och övervintring avgörande. Vi vill undersöka det samband som finns mellan såtidpunkt, utsädesmängd och temperatur, och hur det påverkar höstvetets skördeutveckling i två olika moderna sorttyper av höstvete. Sort 1, Brons är en bestockningsvillig utpräglad kärntäthetstyp medan sort 2, Julius, producerar skörden genom en måttlig kärntäthet kombinerat med hög tusenkornvikt. Samspelet mellan såtidpunkt och utsädesmängd undersöks i två fältförsök, ett i Skåne och ett i Uppland där fyra såtider och fem utsädesmängder (100-500 kärnor m2) jämförs under tre år. Temperatur registreras i försöksfälten för att undersöka klimatets inverkan på grödans utveckling. Övervintring och de fenologiska utvecklingsstadierna dokumenteras, skörd och kvalitet mäts.

I fyra fältförsök i Skåne och Östergötland 2014-2017 undersöktes samspelet mellan såtidpunkt, utsädesmängd och sort. Första såtidpunkten bestämdes till 1/9 i båda regionerna med 12-14 dagars intervall för de följande såtiderna. Försöken lades ut som split-plot-försök med fyra såtider på storrutor samt fem utsädesmängder (100-500 kärnor/m2) och två sorter på smårutor med fyra upprepningar. Resultaten varierade signifikant mellan försöken främst beroende på olika väderleksförhållanden under försöksperioden. Under 2014 och 2015 var höstarna milda men under 2016 var hösten kall. En hög utsädesmängd medförde plantdöd. Ingen skillnad i skörd mellan utsädesmängderna 300-500 kärnor/m2 kunde påvisas. Däremot gav 100 kärnor/m2 lägre skörd. Tidig sådd och hög utsädesmängd hade en negativ inverkan på skörden vilket var särskilt tydligt i Skåne. En högre utsädesmängd kunde kompensera sen sådd den kalla hösten 2016. Risken för liggsäd ökade vid tidig sådd, höga utsädesmängder och känsliga sorter.

Vilken betydelse har såtidpunkt, utsädesmängd och sort för en lyckad höstveteodling?

Bakgrunden till projektet var den sviktande avkastning som höstvete uppvisade under ett antal år från slutet av 1990-talet och till början av 2000-talet. Flera av de gällande odlingsrekommendationerna baseras på försök genomförda på 70-talet. Nu ville vi undersöka hur beståndsuppbyggnaden i ett högavkastande höstvete ska anpassas till rådande väderleksförhållande och moderna sorter, samt ge underlag för en uppdatering av odlingsrekommendationerna för höstvete. Ett projekt startade 2014 med fältförsök i Skåne och Östergötland.
Resultaten visar att både plats och år har stor betydelse, men det fanns en tolerans för utsädesmäng-den. Genomgående hade den lägsta utsädesmängden lägst avkastning, medan 300 kärnor/m2 (ca 150 kg utsäde/ha) gav högst skörd, men det ska observeras att redan vid en utsädesmängd om 200 kär-nor/m2 nåddes nästan full avkastning. Däremot gick det inte att påvisa skillnad i skörd då utsädes-mängden ökade ytterligare. Täta bestånd leder till en ökad konkurrens om vatten, växtnäring och ljus, vilket i sin tur kan leda till utvintring och plantdöd. I försöken konstaterades att plantdöden var pro-centuellt störst vid stor utsädesmängd och täta bestånd. Avkastningen reagerade likartat på utsädes-mängd i både Skåne och i Östergötland. Såtidpunkten hade en större betydelse, och här spelade od-lingsplatsen in. I Skåne avkastade den tidiga sådden sämst båda åren, och i Östergötland 2015. Hösten 2016 var kall i Östergötland, och då var tidig sådd fördelaktigt. Här hade utsädesmängden också bety-delse och en sen sådd kunde till viss del kompenseras med en större utsädesmängd. I Östergötland går det alltså att reducera avkastningstappet vid sen sådd med en ökad utsädesmängd, en åtgärd som inte tycks ge någon effekt i Skåne. Både strålängden och stråstyrkan påverkades av såtidpunkt och utsä-desmängd. Tidig sådd och hög utsädesmängd gav ett längre och svagare strå med sämre strå-styrka. I den stråsvagare och längre Julius föll stråstyrkan från att ha varit helt upprättstående vid den lägsta utsädesmängden till ca 80 procent liggsäd i den högsta utsädesmängden vid de tidiga–normala såtidpunkterna. Vid de båda senare såtidpunkterna var förhållandet likartat, men liggsädsförekomsten stannade vid ca 50 procent och endast vid de högsta utsädesmängderna. Liknande samband fanns inte för sorten Brons. Avmognaden och vattenhalten vid skörd påverkades i mycket liten omfattning av såtidpunkten och skillnaden var högst någon vecka mellan den tidigaste och senaste sådden. Väderle-ken vid skördemognad har alltså minst lika stor betydelse för när skörden kan påbörjas än såtidpunk-ten.

Höstvetets beståndsuppbyggnad undersöktes i fyra fältförsök, som låg i Skåne och Östergötland under perioden 2014-2017. Första såtidpunkten bestämdes till första september i båda regionerna med 12-14 dagars intervall för de följande tre såtidpunkterna. De fem utsädesmängderna var 100, 200, 300, 400 och 500 grobara kärnor per m2, vilket motsvarar utsädesmängder på ca 50 till 250 kg utsäde/ha. I för-söken ingick två sorter som bygger upp sin skörd på olika sätt. Brons förväntades vara en sort med normal till god bestockning och som sätter ett normalt till ett högt antal relativt små kärnor i det en-skilda axet. Av Julius förväntades en normal till liten bestockning och en svag kärnsättning, men stora kärnor i det enskilda axet.
Slutsatser
• Såtidpunkten har betydelse: Tidig sådd negativt i Skåne. Sen sådd känsligare i Östergötland.
• Stråstyrkan kan påverkas med odlingsåtgärder.
• Hög utsädesmängd ger en reduktion av plantantalet.
• Tidig sådd och täta bestånd ökar risken för liggsäd, särskilt i känsliga sorter.
• Utsädesmängder över 300 grobara kärnor per m2 gav mycket sällan ger en ökad lönsamhet i höstveteodlingen.
• Avräkningsrelevanta kvalitetsparametrar hos den skördade varan påverkades inte av såtid-punkten eller utsädesmängd.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2018

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2017

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Kalks effekt på kryptosporidier och kalvhälsa - ett fältförsök
Camilla Björkman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2017

The aim of the study is to investigate if treatment of calf pens with slaked lime will prevent spread of C. parvum and improve the calf health in herds with C. parvum associated diarrhea problems. Diarrhea is common in young dairy calves in Sweden and is often caused by C. parvum. The parasite is …

Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2017

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil …

Läs mer

Rörflen till komposittillämpningar
Peter Mannberg,

Projektnummer: O-15-22-345 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2017

Energi & biomassa

The project goal is to demonstrate the technical feasibility for a production chain for composite applications based or reed canary grass. New business opportunities for agriculture will be evaluated and promoted. The project will use red canary grass as a constituent in biobased composite …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 december 2017

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for …

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with …

Läs mer

Insulinkänslighet och insulinsignalering efter viktminskning hos hästar med metabolt syndrom - en möjlighet att förstå mekanismerna bakom insulinresistens och fång
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H1347212 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 november 2017

Equine metabolic syndrome (EMS) is a commonly recognized condition in horses. EMS is characterized by obesity, insulin resistance (IR), increased risk for laminitis as well as abnormalities in glucose and fat metabolism.

The purpose of the study is to determine abnormalities in the intracellular …

Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt
Marie Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 november 2017

Storage diseases, which are caused by different fungi species, decrease the profitability of the Swedish fruit production. New methods are needed to transform the production into organic cultivation. The aim of this project is therefore to develop new strategies of controlling the pathogens in …

Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H1256181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2017

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev