Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144237
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 4 juni 2016
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och gödselspridning samt på hösten i samband med skörd. Jordprover togs från fält. Nematodägg och cystor separerades från jorden och räknades på laboratorium. Skillnad i uppförökningsförmåga för sorter kategoriserade som ”Normal”, ”Tolerant” och ”Escape” undersöktes. Sorter ”Normal”, ”Tolerant” resp. ”Escape” såddes i krukor placerade i nätgård utomhus med bestämda nivåer av BCN. Sorternas förmåga att föröka BCN mättes sedan. Stallgödsel uppvisade svagt hämmande effekt på populationen i ett försök. Resultaten kunde dock inte upprepas i fler försök delvis pga höga BCN populationer. ”Normal” sorter hade något högre förökning av betcystnematoden än ”Tolerant” och ”Escape”.

Betcystnematoden, en jordburen skadegörare
Betcystnematoden övervintrar i marken. Cystorna innehåller stort antal ägg som kläcks när betingelserna är goda. Äggkläckning stimuleras av värdväxternas rötter. Larverna går igenom fyra stadier innan honor och hanar bildas. De överlever endast korta perioder i marken och måste därför snabbt hitta ett värdväxt. Det frilevande andra ungstadiet tränger sig in i växternas rötter. Inne i roten blir larverna könsmogna. Därefter sker parningen mellan hanar och honor som bildar ny generation. Två generationer kan bildas under ett år. Generellt sett så anses lättare jordar gynna betcystnematoden men även jordstruktur och vattenförhållanden har stor betydelse för nematodernas förmåga att röra sig i marken.

Betcystnematoden är en sk. växtföljdsskadegörare
Betcystnematoden lever på sockerbetor men även på raps, spenat, rädisa samt vissa ogräsarter. Tillgängliga bekämpningsmetoder är att odla grödor som inte fungerar som värdväxter samt att odla sockerbetssorter som är motståndskraftiga mot nematoden.
Finns fler odlaråtgärder som kan påverka nematodförekomsten i marken? I tidigare studier har man undersökt effekt av stallgödsel på växtföljdsskadegörare som t ex ärtrotröta i ärt och rotbrand i sockerbetor. Syftet med denna studie var att undersöka om stallgödselspridning kan påverka nematodförekomsten i marken. att studera hur olika sockerbetssorter, klassade efter sin förmåga att motstå betcystnematoden, ”Escape”, ”Tolerant” och ”Normal”, påverkar nematodförekomsten. En tolerant sort kan tåla effekten av ett nematodangrepp utan att det blir negativa följder av angreppet. En sort kan även undgå angrepp genom timing sk. ”Escape”. Det innebär att sorten undviker att exponera sig för nematoderna när sorten är som känsligast för angrepp. Resistens innebär att sorten har förmåga att utesluta, helt eller delvis, uppkomst av symptom eller andra negativa effekter av en skadegörare.

Osäker effekt av stallgödsel på betcystnematoden
En svag effekt av svinflytgödsel kunde ses i ett fältförsök där nematodförekomsten på våren var kring tio ägg per g jord, resultaten kunde dock inte upprepas i de två övriga fältförsöken. I studien lyfter vi en teori om att det krävs ett effektfönster för att kunna se någon verkan av stallgödsel. Det innebär att en eventuell verkan av stallgödsel endast kommer till uttryck inom ett visst intervall av nematodförekomst i fältet dvs. är nematodförekomsten för låg eller för hög får man ingen effekt. I internationella studier har man påvisat effekt av stallgödsel i kombination med marktäckning.

Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” noterades i krukförsök
Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” i förmåga att föröka betcystnematoden noterades. De testade sorterna som var ”Toleranta” eller ”Escape” uppvisade sådan förökning av betcystnematoder att det, teoretiskt, går att odla sockerbetor vart tredje år utan att nematodpopulationen förökas i växtföljden. Beräkningen förutsätter dock att inga andra grödor som förökar betcystnematoden finns i växtföljden samt att en sanerande mellangröda odlas före sockerbetor. ”Normal” sorter visade större förmåga att föröka betcystnematoden än ”Tolerant och ”Escape”. Resultaten från sortstudien visar dock på stora variationer så det är svårt att dra säkra slutsatser angående sorternas påverkan på betcystnematoden. Resultaten från sortstudien ligger i linje med resultat från andra svenska studier.

Stallgödselns påverkan studerades i fältförsök som lades ut på olika platser tre år i följd. Nematodförekomsten analyserades på våren och hösten där svinflyt, nötflyt och NPK användes som gödselmedel. Fältet odlades med vårvete. Sortförsöken utfördes i krukor som såtts med sockerbetor i jord med känd förekomst av betcystnematoder. Krukorna placerades utomhus i en nätgård på SLU i Alnarp.

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … med antibiotika men resistensen hos bakterierna ökar. Kunskap om hur bakterien binder (adhererar) till … behandlas med antibiotika men vi har i Sverige hittat multiresistenta stammar och det finns risk … för att inget av de antibiotika som man får använda till gris kommer att fungera i framtiden. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev