Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och gödselspridning samt på hösten i samband med skörd. Jordprover togs från fält. Nematodägg och cystor separerades från jorden och räknades på laboratorium. Skillnad i uppförökningsförmåga för sorter kategoriserade som ”Normal”, ”Tolerant” och ”Escape” undersöktes. Sorter ”Normal”, ”Tolerant” resp. ”Escape” såddes i krukor placerade i nätgård utomhus med bestämda nivåer av BCN. Sorternas förmåga att föröka BCN mättes sedan. Stallgödsel uppvisade svagt hämmande effekt på populationen i ett försök. Resultaten kunde dock inte upprepas i fler försök delvis pga höga BCN populationer. ”Normal” sorter hade något högre förökning av betcystnematoden än ”Tolerant” och ”Escape”.

Betcystnematoden, en jordburen skadegörare
Betcystnematoden övervintrar i marken. Cystorna innehåller stort antal ägg som kläcks när betingelserna är goda. Äggkläckning stimuleras av värdväxternas rötter. Larverna går igenom fyra stadier innan honor och hanar bildas. De överlever endast korta perioder i marken och måste därför snabbt hitta ett värdväxt. Det frilevande andra ungstadiet tränger sig in i växternas rötter. Inne i roten blir larverna könsmogna. Därefter sker parningen mellan hanar och honor som bildar ny generation. Två generationer kan bildas under ett år. Generellt sett så anses lättare jordar gynna betcystnematoden men även jordstruktur och vattenförhållanden har stor betydelse för nematodernas förmåga att röra sig i marken.

Betcystnematoden är en sk. växtföljdsskadegörare
Betcystnematoden lever på sockerbetor men även på raps, spenat, rädisa samt vissa ogräsarter. Tillgängliga bekämpningsmetoder är att odla grödor som inte fungerar som värdväxter samt att odla sockerbetssorter som är motståndskraftiga mot nematoden.
Finns fler odlaråtgärder som kan påverka nematodförekomsten i marken? I tidigare studier har man undersökt effekt av stallgödsel på växtföljdsskadegörare som t ex ärtrotröta i ärt och rotbrand i sockerbetor. Syftet med denna studie var att undersöka om stallgödselspridning kan påverka nematodförekomsten i marken. att studera hur olika sockerbetssorter, klassade efter sin förmåga att motstå betcystnematoden, ”Escape”, ”Tolerant” och ”Normal”, påverkar nematodförekomsten. En tolerant sort kan tåla effekten av ett nematodangrepp utan att det blir negativa följder av angreppet. En sort kan även undgå angrepp genom timing sk. ”Escape”. Det innebär att sorten undviker att exponera sig för nematoderna när sorten är som känsligast för angrepp. Resistens innebär att sorten har förmåga att utesluta, helt eller delvis, uppkomst av symptom eller andra negativa effekter av en skadegörare.

Osäker effekt av stallgödsel på betcystnematoden
En svag effekt av svinflytgödsel kunde ses i ett fältförsök där nematodförekomsten på våren var kring tio ägg per g jord, resultaten kunde dock inte upprepas i de två övriga fältförsöken. I studien lyfter vi en teori om att det krävs ett effektfönster för att kunna se någon verkan av stallgödsel. Det innebär att en eventuell verkan av stallgödsel endast kommer till uttryck inom ett visst intervall av nematodförekomst i fältet dvs. är nematodförekomsten för låg eller för hög får man ingen effekt. I internationella studier har man påvisat effekt av stallgödsel i kombination med marktäckning.

Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” noterades i krukförsök
Ingen skillnad mellan sortegenskaperna ”Tolerant” och ”Escape” i förmåga att föröka betcystnematoden noterades. De testade sorterna som var ”Toleranta” eller ”Escape” uppvisade sådan förökning av betcystnematoder att det, teoretiskt, går att odla sockerbetor vart tredje år utan att nematodpopulationen förökas i växtföljden. Beräkningen förutsätter dock att inga andra grödor som förökar betcystnematoden finns i växtföljden samt att en sanerande mellangröda odlas före sockerbetor. ”Normal” sorter visade större förmåga att föröka betcystnematoden än ”Tolerant och ”Escape”. Resultaten från sortstudien visar dock på stora variationer så det är svårt att dra säkra slutsatser angående sorternas påverkan på betcystnematoden. Resultaten från sortstudien ligger i linje med resultat från andra svenska studier.

Stallgödselns påverkan studerades i fältförsök som lades ut på olika platser tre år i följd. Nematodförekomsten analyserades på våren och hösten där svinflyt, nötflyt och NPK användes som gödselmedel. Fältet odlades med vårvete. Sortförsöken utfördes i krukor som såtts med sockerbetor i jord med känd förekomst av betcystnematoder. Krukorna placerades utomhus i en nätgård på SLU i Alnarp.