Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0750355
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 10 januari 2013
Huvudsökande: Bo Algers
Organisation: SLU
E-postadress: Bo.Algers@slu.se
Telefon: 0511 67200
Beviljade medel: 1 060 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Effekterna av strategisk halmning har studerats i fyra smågrisproducerande besättningar. Materialet innefattar 363 kullar fördelade på 245 suggor. I försöksledet halmades det strategiskt, dvs. 15-20 kg halm lades in i boxen 2 dagar före beräknad grisning. Vid behov kompletterades det med extra halm så att hela golvet var täckt vid grisning. 5 dagar efter grisning skrapades kvarvarande halm ut manuellt. Därefter gavs dagligen en liten giva halm. I kontrollboxarna halmades det på traditionellt sätt med en liten giva halm (ca 0,5-1 kg) varje dag. Extra halm lades in runt suggan när grisningen väl startat. Strategisk halmning medförde färre antal förslitningsskador på smågrisarnas klövar och ben, högre avvänjningsvikt, färre dödfödda och fler antal avvanda smågrisar jämfört med traditionell tilldelning av halm. Hos suggorna bidrog halmen till utveckling av lägre andel bogsår av allvarlig karaktär och tecken på snabbare förlossning. Dessa effekter är till gagn både för djur och lantbrukare.

Populärvetenskaplig sammanfattning
====Önskar få skicka in denna som en bilaga då bilder inte kommer med annars. Texten redovisas nedanför====

Inverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga.

Inledning
Begreppet ”strategisk halmning” innebär att man inför bobyggnad och grisning förser suggan med 15-20 kg halm i den konventionella grisningsboxen. Mängden efterliknar den mängd bomaterial som suggan samlar in till sitt grisningsbo under naturliga förhållanden. Halmen bildar också en mjuk och värmeisolerande bädd i hela boxen vid grisning vilken även hindrar smågrisen från att komma i kontakt med det sträva betonggolvet under första levnadsdygnen innan halmen dräneras ut genom spalten.

Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter den strategiska halmningen har på hälsa och produktion hos smågrisar och suggor jämfört med traditionell tilldelning av halm.

Resultat
Förslitningsskador hos smågrisarna
Resultaten visar att smågrisar som gått i strategiskt halmade boxar hade betydligt lägre förekomst av förslitningsskador på klövar, ben och spenar vid 5 dagars ålder (se figur 1). Dessa skador uppstår lätt hos den nyfödda smågrisen under digivningen då hud och klövar skaver mot den sträva betongen.

Figur 1. Andel individer med förslitningsskada vid 5-dagars ålder i de olika behandlingsleden med avseende på anatomisk placering hos 3651 smågrisar.

Skador uteblev dock inte helt hos kullar med strategisk halmning. Under försökets gång noterades att många suggor utför det för dem naturliga beteendet att skrapa med framfötterna och ”ploga” sig igenom halmen med trynet när de lägger sig ner för att försäkra sig om att det inte ligger några smågrisar i vägen. Detta gjorde att suggorna i vissa fall ändå kom i kontakt med betonggolvet så att skador kunde uppstå. Detta tyder på vikten av att använda så mycket halm att hela betonggolvet verkligen är täkt vid förlossningen.

Tillväxt och vikt vid avvänjning
Den individuella dagliga tillväxten var 25 g högre i strategiskt halmade boxar under de fem första dagarna och dessa smågrisar vägde i genomsnitt 0.6 kg mer vid avvänjning jämfört med smågrisar i kontrollboxar. En del av detta kan förklaras av minskad förekomst av förslitningsskador. Men, även när man tog hänsyn till förekomst av förslitningsskador i analysen så kvarstod en effekt på +17g i ökad daglig tillväxt under spädgrisperioden till den strategiska halmningens fördel. Detta kan antas bero på en ökad mjölkproduktion hos suggan till följd av den utökade möjligheten att bygga bo.

Smågrisdödlighet
Sett till hela materialet låg smågrisdödligheten på 16,8 % under de fem första dygnen. Andelen döda grisar skiljde sig dock inte åt mellan grupperna vid denna tidpunkt. Obduktion av 781 smågrisar visade att svält var den största bakomliggande dödsorsaken (34 %) följt av trauma (28 %) och akut spädgrisdiarré (23 %). Uppdelning av materialet i de två försöksleden visar att nära dubbelt så många spädgrisar dog till följd av svält i kontrollboxarna (46 % mot 24 %). Förhållandet var det omvända för grisar som dog av trauma med en något lägre andel i kontrollboxarna (22 % mot 33 %). Detta hade vi inte förväntat oss. På tre av gårdarna var grisningsboxen byggd med möjlighet till tillfällig fixering av suggan (vilken dock aldrig användes). Skyddsgrindarnas konstruktion gjorde att den tillgängliga ytan för suggan i boxen bara utgjorde ca 4,5 - 4,6 m2 av boxens totala yta. Det fanns heller inga skyddande avbärare längs med väggarna i dessa boxar. Flera tidigare studier har visat att en box på <5 m2 gör att suggan får svårare att utföra sina naturliga beteenden för att skydda smågrisar som eventuellt ligger i vägen när hon vill lägga sig ner. Med mycket halm i boxen blir det troligen ännu viktigare att hon kan utföra dessa rörelser på ett optimalt sätt då smågrisar som kryper ner i halmen annars kan vara svårare för suggan att upptäcka. Med en mer rymlig och bättre utformad box är det därför troligt att andelen klämda grisar hade kunnat sänkas. Även om smågrisdödligheten var densamma under spädgrisperioden skiljde den sig åt vid avvänjningen. I strategiskt halmade boxar avvandes i genomsnitt en halv gris mer per kull när man jämför med kontrollkullar i samma grisningsomgång. I kontrollboxarna dog det således en del smågrisar även efter dag 5. Förutom fler avvanda sågs också en lägre andel dödfödda smågrisar i kullar med strategisk halmning. Detta stämmer väl överrens med tidigare genomförda studier där man sett att ökad bobyggnad leder till kortare förlossningstider och därmed minskad risk att dö av syrebrist under förlossningen.

Metod
Totalt har data samlats in från 363 grisningar från 4 gårdar där en grupp suggor följdes under två grisningsomgångar. I varje omgång halmades det strategiskt i hälften av boxarna två dagar före beräknad förlossning. I övriga boxar (kontrollboxar) gavs istället en liten giva halm (0,5-1 kg) varje dag. Utöver den dagliga givan lades extra halm in runt suggan när gårdens personal bedömde att förlossningen var på väg att starta. I båda leden fanns det ständigt rikligt med halm i smågrishörnan. I den mån någon halmbädd fanns kvar dag 5 efter förlossning i strategiskt halmade boxar gödslades denna ut. Därefter behandlades båda behandlingsleden helt lika med daglig tilldelning av halm. I övrigt gjordes inga förändringar i stallmiljön. De suggor som fanns kvar i gruppen inför andra grisningen fick byta behandlingsled så att de grisat både med strategisk och med traditionell tilldelning av halm (kontroll).

Slutsats och råd till näringen
Strategisk halmning medförde färre antal förslitningsskador, högre avvänjningsvikt, färre dödfödda och fler avvanda smågrisar jämfört med traditionell tilldelning av halm. Detta kan förklaras både av halmbäddens förmåga att hindra smågrisen från att komma i kontakt med det sträva betonggolvet och den ökade möjligheten för suggan att bygga bo inför grisningen. Dessa positiva effekter gagnar både djur och lantbrukare.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev