Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841013
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Gun Bernes
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: gun.bernes@slu.se
Telefon: 090-7868744
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Under två år jämfördes fyra vallfröblandningar för fårbete. A innehöll 50% ängssvingel, B 50% rörsvingel, C var mer baljväxtrik och D innehöll örter. Timotej, ängsgröe och vitklöver fanns i alla. Det var 3 fållor med varje blandning. Tackor med lamm delades i grupper om 3 och betade hela säsongen på samma blandning. Fållorna betades i omgångar med putsning efter varje. Registreringar gjordes på växter och djur. Resultaten är preliminära. Artsammansättningen blev med tiden rätt lika i led A, C och D. Timotejen minskade men svinglar och ängsgröe ökade. Kummin och cikoria förekom medan rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann. Blandning B avvek en del med bl a snabbare tillväxt i början av säsongen. Även senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna. Det var inga stora skillnader i näringsvärde men år 1 hade led D högst rp-halt. NDF var högst i led B år 2. Tacklammen hade år 2 högst tillväxt i led A och D och lägst i B. Rörsvingel tycks inte vara så bra för fårbete.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Syfte
Bete är en viktig del i lammproduktionen och för digivande tackor och växande lamm är det av stor vikt att betet är smakligt och näringsrikt. Betesblandningar för får bör tåla hård avbetning eftersom får betar närmare marken än vad nöt gör. Det finns särskilda blandningar för får i handeln. Några svenska försöksresultat som pekar på för- eller nackdelar med olika artsammansättning har inte funnits. Syftet med studien var att jämföra olika vallfröblandningar för fårbete, ur såväl växt- som djurperspektiv. Studien gjordes vid SLU Röbäcksdalen och pågick två betessäsonger, 2011 och 2012.

Resultat
De jämförda fröblandningarna var:
A – Ängssvingelblandning: 50 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
B – Rörsvingelblandning: 50 % rörsvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
C – Baljväxtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 15 % rödklöver, 13 % käringtand
D – Örtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 13 % käringtand, 5 % svartkämpar, 5 % kummin, 5 % cikoria

Bete i försöksfållorna pågick
år 2011: 17 maj – 14 juni, 21 juni – 12 juli, 28 juli – 17 augusti, 30 augusti – 20 september.
år 2012: 20 maj – 11 juni, 18 juni – 2 juli, 6 juli – 19 juli, 31 juli – 20 augusti, 30 augusti – 15 september.

I huvudsak tog sig alla blandningar bra, mätt som täckningsgrad. Växterna var i vegetativt stadium under den mesta tiden. År 2011 gick en del ängssvingel i ax efter första putsningen. År 2012 hände detta i än högre grad, även detta år under andra betesomgången, i slutet av juni, Senare under säsongen var det dock bara blad. Vitklövern gick i blom i juli båda åren men blommorna klipptes ner vid putsning.

Mätningar med betesplatta visade tydligt den snabba tillväxten på försommaren och hur tillväxten avtar mot slutet av säsongen. Man kunde också se att rörsvingelblandningen avvek något från de övriga, särskilt år 2012. Dess tillväxt var snabb i början av säsongen men efter den första pustningen hade den svårare att komma igen. Senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna av fåren. Efter sista pustningen var alla bestånd extra kortklippta och inget av dem hann växa ifrån, även rörsvingeln betades då kort över i stor sett hela ytan. Betestillväxten mätt i betesburar visar inte på några tydliga skillnader mellan artblandningarna.

Värdena på energi och protein var höga i början av betessäsongen men sedan tycks nivåerna ha stabiliserats. Fiberhalten var oväntat hög men det kan bero på att allt material klipptes och att klipphöjden var ganska låg. Det är sannolikt att det djuren valt ut innehöll mindre NDF och mer energi och protein. Trots synbarligen små skillnader mellan försöksleden blev det år 2011 signifikanta skillnader där örtledet var det som sammantaget hade bäst näringsvärde. År 2012 fanns säkra skillnader i protein- och NDF-halt, där rörsvingelblandningen låg sämst till.

Med tiden minskade timotejen i andel medan svinglar och ängsgröe ökade. Vitklövern bredde ut sig fläckvis och halten var mot slutet av studien högst i baljväxtledet. Kummin och cikoria förekom i någon mån men rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann i stort sett helt under försökets gång. Artsammansättningen blev därmed med tiden relativt lika i led A, C och D.

Tackornas viktförändring under betessäsongen var båda år i medeltal +80 g/dag utan några signifikanta skillnader mellan försöksleden. År 2012 var lammens tillväxt generellt ca 50 g lägre per dag än 2011. Den enda säkra effekten av artblandning på lammtillväxten var år 2012 då tacklammen i led A och D hade högst tillväxt, ca 250 g/dag och B-lammen hade lägst, ca 220 g/dag. Hullregistreringen visade en signifikant inverkan av artblandning för bagglammen 2012 med lägst hull i led B och högst i led D. En del av skillnaderna i betes- och därmed djurtillväxt mellan åren kan förklaras av vädret. År 2012 var betydligt svalare och solfattigare än 2011.

Metod
Fyra fröblandningar jämfördes. Varje blandning fanns i tre upprepningar, dvs totalt var det 12 försöksfållor, vardera omfattande ca 0,3 ha. Dessutom såddes en större yta av varje blandning där djuren gick mellan försöksavbetningarna.

Varje år användes 36 gotlandstackor med 1-3 lamm var. Grupper om tre tackor med lamm fördelades på försöksfållorna. Djuren betade hela säsongen på samma vallfröblandning. Avvänjning av bagglammen gjordes i slutet av juli och därefter gick enbart tackor och tacklamm kvar i försöket. Fållorna betades tills beståndet antingen växte ifrån eller minskade alltför mycket. Alla djur från respektive försöksled flyttades då till den gemensamma ytan med motsvarande artblandning. Rutorna putsades och fick återväxa något innan djuren åter gick tillbaka till sina respektive försöksfållor. Detta upprepades båda betesåren 2011 och 2012 så länge betestillväxten fortgick. All flyttning, putsning o dyl gjordes samtidigt i alla försöksled.

Ett stort antal registreringar gjordes. Beståndets massa mättes med betesplatta på 20 ställen i varje försöksfålla en gång i veckan. Betets tillväxt mättes genom klippning i 3 betesburar per fålla 6 gånger varje säsong. För att veta beståndens näringsvärde klipptes prover som analyserades med NIR. Gradering av botanisk sammansättning gjordes vid flera tillfällen under betesåren. På 30 ställen per fålla lades en kvadrat ut och en uppskattning gjordes av vilken art som stod för störst andel av växtmassan samt vilka arter som kom tvåa och trea. En ekvation användes sedan för att få fram andelen av varje art i % av total ts. Tackor och lamm vägdes och hullbedömdes varje gång de flyttades till eller från försöksfållorna. Data på temperatur, nederbörd och solstrålning hämtades från SMHI. Djurdata är statistiskt bearbetade men växtregistreringarna har endast medeltalsberäknats, förutom näringsvärdena där variansanalys gjorts. Slutlig bearbetning inklusive ekonomisk analys ska göras våren 2013.

Slutsatser
Det är svårt att säga hur mycket av en arts andel på betet som beror på att fåren betat eller valt bort den. Att timotej och rödklöver inte klarar hårt bete och att käringtand har svårt att klara konkurrensen i många vallar, inte minst i Norrland, är inte förvånande. Den blandning som gav mest avvikande resultat på såväl växt- som djurnivå var rörsvingelblandningen och man kunde även med blotta ögat se att den ofta skilde sig från de övriga. Man kan dra slutsatsen att rörsvingel inte är särskilt lämpat för fårbete, de relativt grova stråna tycks snabbt mista sin smaklighet även om växten inte går i ax.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev