Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841013
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Gun Bernes
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: gun.bernes@slu.se
Telefon: 090-7868744
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Under två år jämfördes fyra vallfröblandningar för fårbete. A innehöll 50% ängssvingel, B 50% rörsvingel, C var mer baljväxtrik och D innehöll örter. Timotej, ängsgröe och vitklöver fanns i alla. Det var 3 fållor med varje blandning. Tackor med lamm delades i grupper om 3 och betade hela säsongen på samma blandning. Fållorna betades i omgångar med putsning efter varje. Registreringar gjordes på växter och djur. Resultaten är preliminära. Artsammansättningen blev med tiden rätt lika i led A, C och D. Timotejen minskade men svinglar och ängsgröe ökade. Kummin och cikoria förekom medan rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann. Blandning B avvek en del med bl a snabbare tillväxt i början av säsongen. Även senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna. Det var inga stora skillnader i näringsvärde men år 1 hade led D högst rp-halt. NDF var högst i led B år 2. Tacklammen hade år 2 högst tillväxt i led A och D och lägst i B. Rörsvingel tycks inte vara så bra för fårbete.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Syfte
Bete är en viktig del i lammproduktionen och för digivande tackor och växande lamm är det av stor vikt att betet är smakligt och näringsrikt. Betesblandningar för får bör tåla hård avbetning eftersom får betar närmare marken än vad nöt gör. Det finns särskilda blandningar för får i handeln. Några svenska försöksresultat som pekar på för- eller nackdelar med olika artsammansättning har inte funnits. Syftet med studien var att jämföra olika vallfröblandningar för fårbete, ur såväl växt- som djurperspektiv. Studien gjordes vid SLU Röbäcksdalen och pågick två betessäsonger, 2011 och 2012.

Resultat
De jämförda fröblandningarna var:
A – Ängssvingelblandning: 50 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
B – Rörsvingelblandning: 50 % rörsvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
C – Baljväxtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 15 % rödklöver, 13 % käringtand
D – Örtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 13 % käringtand, 5 % svartkämpar, 5 % kummin, 5 % cikoria

Bete i försöksfållorna pågick
år 2011: 17 maj – 14 juni, 21 juni – 12 juli, 28 juli – 17 augusti, 30 augusti – 20 september.
år 2012: 20 maj – 11 juni, 18 juni – 2 juli, 6 juli – 19 juli, 31 juli – 20 augusti, 30 augusti – 15 september.

I huvudsak tog sig alla blandningar bra, mätt som täckningsgrad. Växterna var i vegetativt stadium under den mesta tiden. År 2011 gick en del ängssvingel i ax efter första putsningen. År 2012 hände detta i än högre grad, även detta år under andra betesomgången, i slutet av juni, Senare under säsongen var det dock bara blad. Vitklövern gick i blom i juli båda åren men blommorna klipptes ner vid putsning.

Mätningar med betesplatta visade tydligt den snabba tillväxten på försommaren och hur tillväxten avtar mot slutet av säsongen. Man kunde också se att rörsvingelblandningen avvek något från de övriga, särskilt år 2012. Dess tillväxt var snabb i början av säsongen men efter den första pustningen hade den svårare att komma igen. Senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna av fåren. Efter sista pustningen var alla bestånd extra kortklippta och inget av dem hann växa ifrån, även rörsvingeln betades då kort över i stor sett hela ytan. Betestillväxten mätt i betesburar visar inte på några tydliga skillnader mellan artblandningarna.

Värdena på energi och protein var höga i början av betessäsongen men sedan tycks nivåerna ha stabiliserats. Fiberhalten var oväntat hög men det kan bero på att allt material klipptes och att klipphöjden var ganska låg. Det är sannolikt att det djuren valt ut innehöll mindre NDF och mer energi och protein. Trots synbarligen små skillnader mellan försöksleden blev det år 2011 signifikanta skillnader där örtledet var det som sammantaget hade bäst näringsvärde. År 2012 fanns säkra skillnader i protein- och NDF-halt, där rörsvingelblandningen låg sämst till.

Med tiden minskade timotejen i andel medan svinglar och ängsgröe ökade. Vitklövern bredde ut sig fläckvis och halten var mot slutet av studien högst i baljväxtledet. Kummin och cikoria förekom i någon mån men rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann i stort sett helt under försökets gång. Artsammansättningen blev därmed med tiden relativt lika i led A, C och D.

Tackornas viktförändring under betessäsongen var båda år i medeltal +80 g/dag utan några signifikanta skillnader mellan försöksleden. År 2012 var lammens tillväxt generellt ca 50 g lägre per dag än 2011. Den enda säkra effekten av artblandning på lammtillväxten var år 2012 då tacklammen i led A och D hade högst tillväxt, ca 250 g/dag och B-lammen hade lägst, ca 220 g/dag. Hullregistreringen visade en signifikant inverkan av artblandning för bagglammen 2012 med lägst hull i led B och högst i led D. En del av skillnaderna i betes- och därmed djurtillväxt mellan åren kan förklaras av vädret. År 2012 var betydligt svalare och solfattigare än 2011.

Metod
Fyra fröblandningar jämfördes. Varje blandning fanns i tre upprepningar, dvs totalt var det 12 försöksfållor, vardera omfattande ca 0,3 ha. Dessutom såddes en större yta av varje blandning där djuren gick mellan försöksavbetningarna.

Varje år användes 36 gotlandstackor med 1-3 lamm var. Grupper om tre tackor med lamm fördelades på försöksfållorna. Djuren betade hela säsongen på samma vallfröblandning. Avvänjning av bagglammen gjordes i slutet av juli och därefter gick enbart tackor och tacklamm kvar i försöket. Fållorna betades tills beståndet antingen växte ifrån eller minskade alltför mycket. Alla djur från respektive försöksled flyttades då till den gemensamma ytan med motsvarande artblandning. Rutorna putsades och fick återväxa något innan djuren åter gick tillbaka till sina respektive försöksfållor. Detta upprepades båda betesåren 2011 och 2012 så länge betestillväxten fortgick. All flyttning, putsning o dyl gjordes samtidigt i alla försöksled.

Ett stort antal registreringar gjordes. Beståndets massa mättes med betesplatta på 20 ställen i varje försöksfålla en gång i veckan. Betets tillväxt mättes genom klippning i 3 betesburar per fålla 6 gånger varje säsong. För att veta beståndens näringsvärde klipptes prover som analyserades med NIR. Gradering av botanisk sammansättning gjordes vid flera tillfällen under betesåren. På 30 ställen per fålla lades en kvadrat ut och en uppskattning gjordes av vilken art som stod för störst andel av växtmassan samt vilka arter som kom tvåa och trea. En ekvation användes sedan för att få fram andelen av varje art i % av total ts. Tackor och lamm vägdes och hullbedömdes varje gång de flyttades till eller från försöksfållorna. Data på temperatur, nederbörd och solstrålning hämtades från SMHI. Djurdata är statistiskt bearbetade men växtregistreringarna har endast medeltalsberäknats, förutom näringsvärdena där variansanalys gjorts. Slutlig bearbetning inklusive ekonomisk analys ska göras våren 2013.

Slutsatser
Det är svårt att säga hur mycket av en arts andel på betet som beror på att fåren betat eller valt bort den. Att timotej och rödklöver inte klarar hårt bete och att käringtand har svårt att klara konkurrensen i många vallar, inte minst i Norrland, är inte förvånande. Den blandning som gav mest avvikande resultat på såväl växt- som djurnivå var rörsvingelblandningen och man kunde även med blotta ögat se att den ofta skilde sig från de övriga. Man kan dra slutsatsen att rörsvingel inte är särskilt lämpat för fårbete, de relativt grova stråna tycks snabbt mista sin smaklighet även om växten inte går i ax.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev