Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841013
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Gun Bernes
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: gun.bernes@slu.se
Telefon: 090-7868744
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Under två år jämfördes fyra vallfröblandningar för fårbete. A innehöll 50% ängssvingel, B 50% rörsvingel, C var mer baljväxtrik och D innehöll örter. Timotej, ängsgröe och vitklöver fanns i alla. Det var 3 fållor med varje blandning. Tackor med lamm delades i grupper om 3 och betade hela säsongen på samma blandning. Fållorna betades i omgångar med putsning efter varje. Registreringar gjordes på växter och djur. Resultaten är preliminära. Artsammansättningen blev med tiden rätt lika i led A, C och D. Timotejen minskade men svinglar och ängsgröe ökade. Kummin och cikoria förekom medan rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann. Blandning B avvek en del med bl a snabbare tillväxt i början av säsongen. Även senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna. Det var inga stora skillnader i näringsvärde men år 1 hade led D högst rp-halt. NDF var högst i led B år 2. Tacklammen hade år 2 högst tillväxt i led A och D och lägst i B. Rörsvingel tycks inte vara så bra för fårbete.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Syfte
Bete är en viktig del i lammproduktionen och för digivande tackor och växande lamm är det av stor vikt att betet är smakligt och näringsrikt. Betesblandningar för får bör tåla hård avbetning eftersom får betar närmare marken än vad nöt gör. Det finns särskilda blandningar för får i handeln. Några svenska försöksresultat som pekar på för- eller nackdelar med olika artsammansättning har inte funnits. Syftet med studien var att jämföra olika vallfröblandningar för fårbete, ur såväl växt- som djurperspektiv. Studien gjordes vid SLU Röbäcksdalen och pågick två betessäsonger, 2011 och 2012.

Resultat
De jämförda fröblandningarna var:
A – Ängssvingelblandning: 50 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
B – Rörsvingelblandning: 50 % rörsvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
C – Baljväxtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 15 % rödklöver, 13 % käringtand
D – Örtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 13 % käringtand, 5 % svartkämpar, 5 % kummin, 5 % cikoria

Bete i försöksfållorna pågick
år 2011: 17 maj – 14 juni, 21 juni – 12 juli, 28 juli – 17 augusti, 30 augusti – 20 september.
år 2012: 20 maj – 11 juni, 18 juni – 2 juli, 6 juli – 19 juli, 31 juli – 20 augusti, 30 augusti – 15 september.

I huvudsak tog sig alla blandningar bra, mätt som täckningsgrad. Växterna var i vegetativt stadium under den mesta tiden. År 2011 gick en del ängssvingel i ax efter första putsningen. År 2012 hände detta i än högre grad, även detta år under andra betesomgången, i slutet av juni, Senare under säsongen var det dock bara blad. Vitklövern gick i blom i juli båda åren men blommorna klipptes ner vid putsning.

Mätningar med betesplatta visade tydligt den snabba tillväxten på försommaren och hur tillväxten avtar mot slutet av säsongen. Man kunde också se att rörsvingelblandningen avvek något från de övriga, särskilt år 2012. Dess tillväxt var snabb i början av säsongen men efter den första pustningen hade den svårare att komma igen. Senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna av fåren. Efter sista pustningen var alla bestånd extra kortklippta och inget av dem hann växa ifrån, även rörsvingeln betades då kort över i stor sett hela ytan. Betestillväxten mätt i betesburar visar inte på några tydliga skillnader mellan artblandningarna.

Värdena på energi och protein var höga i början av betessäsongen men sedan tycks nivåerna ha stabiliserats. Fiberhalten var oväntat hög men det kan bero på att allt material klipptes och att klipphöjden var ganska låg. Det är sannolikt att det djuren valt ut innehöll mindre NDF och mer energi och protein. Trots synbarligen små skillnader mellan försöksleden blev det år 2011 signifikanta skillnader där örtledet var det som sammantaget hade bäst näringsvärde. År 2012 fanns säkra skillnader i protein- och NDF-halt, där rörsvingelblandningen låg sämst till.

Med tiden minskade timotejen i andel medan svinglar och ängsgröe ökade. Vitklövern bredde ut sig fläckvis och halten var mot slutet av studien högst i baljväxtledet. Kummin och cikoria förekom i någon mån men rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann i stort sett helt under försökets gång. Artsammansättningen blev därmed med tiden relativt lika i led A, C och D.

Tackornas viktförändring under betessäsongen var båda år i medeltal +80 g/dag utan några signifikanta skillnader mellan försöksleden. År 2012 var lammens tillväxt generellt ca 50 g lägre per dag än 2011. Den enda säkra effekten av artblandning på lammtillväxten var år 2012 då tacklammen i led A och D hade högst tillväxt, ca 250 g/dag och B-lammen hade lägst, ca 220 g/dag. Hullregistreringen visade en signifikant inverkan av artblandning för bagglammen 2012 med lägst hull i led B och högst i led D. En del av skillnaderna i betes- och därmed djurtillväxt mellan åren kan förklaras av vädret. År 2012 var betydligt svalare och solfattigare än 2011.

Metod
Fyra fröblandningar jämfördes. Varje blandning fanns i tre upprepningar, dvs totalt var det 12 försöksfållor, vardera omfattande ca 0,3 ha. Dessutom såddes en större yta av varje blandning där djuren gick mellan försöksavbetningarna.

Varje år användes 36 gotlandstackor med 1-3 lamm var. Grupper om tre tackor med lamm fördelades på försöksfållorna. Djuren betade hela säsongen på samma vallfröblandning. Avvänjning av bagglammen gjordes i slutet av juli och därefter gick enbart tackor och tacklamm kvar i försöket. Fållorna betades tills beståndet antingen växte ifrån eller minskade alltför mycket. Alla djur från respektive försöksled flyttades då till den gemensamma ytan med motsvarande artblandning. Rutorna putsades och fick återväxa något innan djuren åter gick tillbaka till sina respektive försöksfållor. Detta upprepades båda betesåren 2011 och 2012 så länge betestillväxten fortgick. All flyttning, putsning o dyl gjordes samtidigt i alla försöksled.

Ett stort antal registreringar gjordes. Beståndets massa mättes med betesplatta på 20 ställen i varje försöksfålla en gång i veckan. Betets tillväxt mättes genom klippning i 3 betesburar per fålla 6 gånger varje säsong. För att veta beståndens näringsvärde klipptes prover som analyserades med NIR. Gradering av botanisk sammansättning gjordes vid flera tillfällen under betesåren. På 30 ställen per fålla lades en kvadrat ut och en uppskattning gjordes av vilken art som stod för störst andel av växtmassan samt vilka arter som kom tvåa och trea. En ekvation användes sedan för att få fram andelen av varje art i % av total ts. Tackor och lamm vägdes och hullbedömdes varje gång de flyttades till eller från försöksfållorna. Data på temperatur, nederbörd och solstrålning hämtades från SMHI. Djurdata är statistiskt bearbetade men växtregistreringarna har endast medeltalsberäknats, förutom näringsvärdena där variansanalys gjorts. Slutlig bearbetning inklusive ekonomisk analys ska göras våren 2013.

Slutsatser
Det är svårt att säga hur mycket av en arts andel på betet som beror på att fåren betat eller valt bort den. Att timotej och rödklöver inte klarar hårt bete och att käringtand har svårt att klara konkurrensen i många vallar, inte minst i Norrland, är inte förvånande. Den blandning som gav mest avvikande resultat på såväl växt- som djurnivå var rörsvingelblandningen och man kunde även med blotta ögat se att den ofta skilde sig från de övriga. Man kan dra slutsatsen att rörsvingel inte är särskilt lämpat för fårbete, de relativt grova stråna tycks snabbt mista sin smaklighet även om växten inte går i ax.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev