Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841013
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 30 oktober 2012
Huvudsökande: Gun Bernes
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: gun.bernes@slu.se
Telefon: 090-7868744
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Under två år jämfördes fyra vallfröblandningar för fårbete. A innehöll 50% ängssvingel, B 50% rörsvingel, C var mer baljväxtrik och D innehöll örter. Timotej, ängsgröe och vitklöver fanns i alla. Det var 3 fållor med varje blandning. Tackor med lamm delades i grupper om 3 och betade hela säsongen på samma blandning. Fållorna betades i omgångar med putsning efter varje. Registreringar gjordes på växter och djur. Resultaten är preliminära. Artsammansättningen blev med tiden rätt lika i led A, C och D. Timotejen minskade men svinglar och ängsgröe ökade. Kummin och cikoria förekom medan rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann. Blandning B avvek en del med bl a snabbare tillväxt i början av säsongen. Även senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna. Det var inga stora skillnader i näringsvärde men år 1 hade led D högst rp-halt. NDF var högst i led B år 2. Tacklammen hade år 2 högst tillväxt i led A och D och lägst i B. Rörsvingel tycks inte vara så bra för fårbete.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jämförelse av vallfröblandningar för fårbete

Syfte
Bete är en viktig del i lammproduktionen och för digivande tackor och växande lamm är det av stor vikt att betet är smakligt och näringsrikt. Betesblandningar för får bör tåla hård avbetning eftersom får betar närmare marken än vad nöt gör. Det finns särskilda blandningar för får i handeln. Några svenska försöksresultat som pekar på för- eller nackdelar med olika artsammansättning har inte funnits. Syftet med studien var att jämföra olika vallfröblandningar för fårbete, ur såväl växt- som djurperspektiv. Studien gjordes vid SLU Röbäcksdalen och pågick två betessäsonger, 2011 och 2012.

Resultat
De jämförda fröblandningarna var:
A – Ängssvingelblandning: 50 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
B – Rörsvingelblandning: 50 % rörsvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver
C – Baljväxtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 15 % rödklöver, 13 % käringtand
D – Örtblandning: 22 % ängssvingel, 30 % timotej, 10 % ängsgröe, 10 % vitklöver, 13 % käringtand, 5 % svartkämpar, 5 % kummin, 5 % cikoria

Bete i försöksfållorna pågick
år 2011: 17 maj – 14 juni, 21 juni – 12 juli, 28 juli – 17 augusti, 30 augusti – 20 september.
år 2012: 20 maj – 11 juni, 18 juni – 2 juli, 6 juli – 19 juli, 31 juli – 20 augusti, 30 augusti – 15 september.

I huvudsak tog sig alla blandningar bra, mätt som täckningsgrad. Växterna var i vegetativt stadium under den mesta tiden. År 2011 gick en del ängssvingel i ax efter första putsningen. År 2012 hände detta i än högre grad, även detta år under andra betesomgången, i slutet av juni, Senare under säsongen var det dock bara blad. Vitklövern gick i blom i juli båda åren men blommorna klipptes ner vid putsning.

Mätningar med betesplatta visade tydligt den snabba tillväxten på försommaren och hur tillväxten avtar mot slutet av säsongen. Man kunde också se att rörsvingelblandningen avvek något från de övriga, särskilt år 2012. Dess tillväxt var snabb i början av säsongen men efter den första pustningen hade den svårare att komma igen. Senare blev rörsvingeln fläckvis högväxt och betades då ogärna av fåren. Efter sista pustningen var alla bestånd extra kortklippta och inget av dem hann växa ifrån, även rörsvingeln betades då kort över i stor sett hela ytan. Betestillväxten mätt i betesburar visar inte på några tydliga skillnader mellan artblandningarna.

Värdena på energi och protein var höga i början av betessäsongen men sedan tycks nivåerna ha stabiliserats. Fiberhalten var oväntat hög men det kan bero på att allt material klipptes och att klipphöjden var ganska låg. Det är sannolikt att det djuren valt ut innehöll mindre NDF och mer energi och protein. Trots synbarligen små skillnader mellan försöksleden blev det år 2011 signifikanta skillnader där örtledet var det som sammantaget hade bäst näringsvärde. År 2012 fanns säkra skillnader i protein- och NDF-halt, där rörsvingelblandningen låg sämst till.

Med tiden minskade timotejen i andel medan svinglar och ängsgröe ökade. Vitklövern bredde ut sig fläckvis och halten var mot slutet av studien högst i baljväxtledet. Kummin och cikoria förekom i någon mån men rödklöver, käringtand och svartkämpar försvann i stort sett helt under försökets gång. Artsammansättningen blev därmed med tiden relativt lika i led A, C och D.

Tackornas viktförändring under betessäsongen var båda år i medeltal +80 g/dag utan några signifikanta skillnader mellan försöksleden. År 2012 var lammens tillväxt generellt ca 50 g lägre per dag än 2011. Den enda säkra effekten av artblandning på lammtillväxten var år 2012 då tacklammen i led A och D hade högst tillväxt, ca 250 g/dag och B-lammen hade lägst, ca 220 g/dag. Hullregistreringen visade en signifikant inverkan av artblandning för bagglammen 2012 med lägst hull i led B och högst i led D. En del av skillnaderna i betes- och därmed djurtillväxt mellan åren kan förklaras av vädret. År 2012 var betydligt svalare och solfattigare än 2011.

Metod
Fyra fröblandningar jämfördes. Varje blandning fanns i tre upprepningar, dvs totalt var det 12 försöksfållor, vardera omfattande ca 0,3 ha. Dessutom såddes en större yta av varje blandning där djuren gick mellan försöksavbetningarna.

Varje år användes 36 gotlandstackor med 1-3 lamm var. Grupper om tre tackor med lamm fördelades på försöksfållorna. Djuren betade hela säsongen på samma vallfröblandning. Avvänjning av bagglammen gjordes i slutet av juli och därefter gick enbart tackor och tacklamm kvar i försöket. Fållorna betades tills beståndet antingen växte ifrån eller minskade alltför mycket. Alla djur från respektive försöksled flyttades då till den gemensamma ytan med motsvarande artblandning. Rutorna putsades och fick återväxa något innan djuren åter gick tillbaka till sina respektive försöksfållor. Detta upprepades båda betesåren 2011 och 2012 så länge betestillväxten fortgick. All flyttning, putsning o dyl gjordes samtidigt i alla försöksled.

Ett stort antal registreringar gjordes. Beståndets massa mättes med betesplatta på 20 ställen i varje försöksfålla en gång i veckan. Betets tillväxt mättes genom klippning i 3 betesburar per fålla 6 gånger varje säsong. För att veta beståndens näringsvärde klipptes prover som analyserades med NIR. Gradering av botanisk sammansättning gjordes vid flera tillfällen under betesåren. På 30 ställen per fålla lades en kvadrat ut och en uppskattning gjordes av vilken art som stod för störst andel av växtmassan samt vilka arter som kom tvåa och trea. En ekvation användes sedan för att få fram andelen av varje art i % av total ts. Tackor och lamm vägdes och hullbedömdes varje gång de flyttades till eller från försöksfållorna. Data på temperatur, nederbörd och solstrålning hämtades från SMHI. Djurdata är statistiskt bearbetade men växtregistreringarna har endast medeltalsberäknats, förutom näringsvärdena där variansanalys gjorts. Slutlig bearbetning inklusive ekonomisk analys ska göras våren 2013.

Slutsatser
Det är svårt att säga hur mycket av en arts andel på betet som beror på att fåren betat eller valt bort den. Att timotej och rödklöver inte klarar hårt bete och att käringtand har svårt att klara konkurrensen i många vallar, inte minst i Norrland, är inte förvånande. Den blandning som gav mest avvikande resultat på såväl växt- som djurnivå var rörsvingelblandningen och man kunde även med blotta ögat se att den ofta skilde sig från de övriga. Man kan dra slutsatsen att rörsvingel inte är särskilt lämpat för fårbete, de relativt grova stråna tycks snabbt mista sin smaklighet även om växten inte går i ax.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vall och grovfoder 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2021

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev