Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | O-18-23-160 |
Kategori: | Focus area | Climate & environment |
Branschområden: | Växtodling |
Ansökningsår: | 2018 |
Datum för slutrapport: | 21 februari 2023 |
Huvudsökande: | ARARSO ETANA |
Organisation: | ARARSO ETANA |
E-postadress: | ararso.etana@slu.se |
Telefon: | 018671259 |
Medsökande: | Thomas Keller |
Medsökande: | Lars Wadmark |
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring station for sampling runoff and leachates. We also conduct investigation in the laboratory, where we test five soil texture classes (10-15%, 20-25%; 30-35%, 40-50%, > 50 %). This test will help us to develop a simple decision support tool for calculating the amount of slaked lime required to amend clay soils depending on their clay content.The study will be evaluated by measuring soil aggregate stability and by determining phosphorus content in leachates and runoff.
Detta projekt syftar till att fördjupa befintlig kunskap om strukturkalkning. Hypotesen är att mängden släkt kalk som behövs för minimalt fosforläckage beror på jordens lerhalt. I studien ingår fältförsök och laboratorietest. Fältförsöket ger oss möjlighet att utvärdera strukturkalkningens nytta för reducering av fosforutlakning. Laboratorietest på olika jordar hjälper oss för att bygga en beräkningsmodell för att bestämma dosering av strukturkalk för olika lerklasser. För detta testar vi fem olika lerklasser (10-15%, 20-25%; 30-35%, 40-50%, > 50 %). Studien utvärderas genom att mäta aggregatstabilitet och fosforförluster med läckage och ytavrining.
Detta projekt utfördes för att undersöka fosforförluster från åkermark. Studien genomfördes i ett fältförsök och på laboratoriet. Fältförsöket har 12 dränerade rutor. Sex rutor kalkades med 5 ton/ha Ca(OH)2 och de andra användes som kontroll. Flödesproportionellt dräneringsvatten togs i en automatiserad mätstation och analyserades för löst fosfor, totalt fosfor, totalt organiskt kol, grumlighet och pH. På laboratoriet testade vi effekten av olika doser av Ca(OH)2 på nio jordar med olika lerhalter. I genomsnitt för tre år reducerade kalkningen fosforutlakning med 75 %. Laboratoriestudien visade att 2 ton/ha Ca(OH)2 påtagligt reducerade jordförluster i lätta lerjordar. För mellanleror och styva leror behövdes det 3 Mg/ha Ca(OH)2 eller mer. I jämförelse med våra resultat är den nuvarande strukturkalkningsdosen för låg för mellan- och styva leror.
Fosfor i höga halter har länge varit en känd orsak till övergödningsproblematiken i inlandsvatten, och utsläpp från jordbruket utgör nästan hälften av fosforbelastningen på Östersjön. En brukningsmetod som har blivit allt vanligare, och som dessutom får miljöstöd för att minska fosforläckaget, är s.k. strukturkalkning. Den bygger på att man genom att tillföra olika former av kalkprodukter till lerjordar påtagligt förbättrar markstrukturen och aggregatstabiliteten, vilket kan bidra till att sänka fosforläckaget. Syftet med detta projekt var att fördjupa befintlig kunskap om strukturkalkning. Studien inkluderade både fältförsök och test på laboratoriet.
Fältförsöket utfördes på en mellanlera (30% ler) 15 km söder om Uppsala. Fältet har 12 försöksrutor, som är individuellt dränerade i mitten. Dränerings- och ytvatten leddes till en mätstation och prover samlades för att bestämma sediment- och fosforkoncentrationerna i dräneringsvattnet. Hälften av rutorna strukturkalkades med 5 ton släkt kalk /ha och hälften lämnades okalkade som kontroll. Den vanliga strukturkalkningsprodukten i bruk innehåller 80-85 % kalkstensmjöl och 15-20 % släkt kalk. I studien användes dock ren släckt kalk av praktiska skäl. Kalken spreds på nybearbetad mark och blandades in med två överfarter med kultivator till 15 cm djup. Under försöksåren bearbetades marken endast till detta djup för att inte störa den okalkade nedre delen av matjorden.
Fosforutlakning via dräneringsledningarna minskade kraftigt i strukturkalkad jord:
Vatteninfiltrationen i fältet var så hög att det sällan förekom ytavrinning och erosion. Avrinning via dräneringsledningarna förekom under vintern och på våren då marken var obevuxen. Dräneringsvattnet i okalkade rutor innehöll stora mängder fosfor men strukturkalkningen reducerade fosforförlusten i genomsnitt med 75 % för de tre försöksåren. I tidigare svenska studier var minskningen 30-50 %. Strukturkalkningen reducerade också utlakningen av löst fosfor (den lättillgängliga fosforn för växterna), men det hade inte påverkat skörden. Detta kan bero på att jorden har en hög förrådsfosfor.
Laboratorietestet gav en fingervisning om kalkgiva för olika lerklasser:
Praktisk erfarenhet visar att strukturkalkning förbättrar och stabiliserar markstrukturen för jordar med minst 15 % lerinnehåll och att högre kalkgiva krävs för styvare jordar. Det är komplicerat och kostsamt att utföra fältförsök med kalkgiva på flera olika jordar. Därför utförde vi en studie på laboratoriet genom att blanda olika doser (motsvarande 2-11 ton släkt kalk/ha) under kontrollerade förhållanden. Vi testade olika kalkgivor på nio jordar med varierande lerhalt (11 till 64 %). Kalkgivan för en kg jord beräknades utifrån uppskattad jordmängd på en hektar. Efter kalkinblandningen bevarades proverna för inkubation under minst sex månader. Sedan bevattnades proverna och lerkoncentration i avrinningsvattnet mättes.
Laboratoriestudien visade att inblandning av 2 ton/ha släckt kalk reducerade jordförluster med 75-80 % i lättleror och med 35-55 % i mellanleror. Jordförlusten i högre lerklass minskade med 50-70 % respektive 70-90 % vid användning av 3 ton/ha respektive 5 ton/ha släckt kalk. En giva på 5-8 ton blandvara ( 80-85 % kalkstensmjöl + 15-20 % släkt kalk) är vanligt förekommande i jordbruket. Ett ton släkt kalk motsvarar ca 5 ton blandvara. Det innebär att den nu vanligaste givan på 5-8 ton måste fördubblas för att få en påtaglig effekt i mellan- och styva leror. Det innebär en stor investeringskostnad men man kan effektivisera strukturkalkningen genom att 1) minska inblandningsdjupet och därefter begränsa bearbetning till denna djup; och genom 2) endast strukturkalka känsliga fält eller delar av fält. En viktig fråga efter strukturkalkning är hur länge effekten varar och vilka faktorer som kan förlänga kalkeffektens livslängd. Fältförsöket som vi utnyttjade för denna studie fortsätter nu som ett långliggande försök vid Sveriges Lantbruksuniversitet. De närmaste tre åren studerar vi om ytbearbetning endast till 5-7 cm kan förlänga varaktigheten av strukturkalkningen. Studien finansieras av SLF och utförs under 2023 -2025.
Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer