Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention

Status: Avslutat
Projektnummer: O-18-23-160
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 21 februari 2023
Huvudsökande: ARARSO ETANA
Organisation: ARARSO ETANA
E-postadress: ararso.etana@slu.se
Telefon: 018671259
Medsökande: Thomas Keller
Medsökande: Lars Wadmark
Beviljade medel: 1 068 900 SEK

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring station for sampling runoff and leachates. We also conduct investigation in the laboratory, where we test five soil texture classes (10-15%, 20-25%; 30-35%, 40-50%, > 50 %). This test will help us to develop a simple decision support tool for calculating the amount of slaked lime required to amend clay soils depending on their clay content.The study will be evaluated by measuring soil aggregate stability and by determining phosphorus content in leachates and runoff.

Detta projekt syftar till att fördjupa befintlig kunskap om strukturkalkning. Hypotesen är att mängden släkt kalk som behövs för minimalt fosforläckage beror på jordens lerhalt. I studien ingår fältförsök och laboratorietest. Fältförsöket ger oss möjlighet att utvärdera strukturkalkningens nytta för reducering av fosforutlakning. Laboratorietest på olika jordar hjälper oss för att bygga en beräkningsmodell för att bestämma dosering av strukturkalk för olika lerklasser. För detta testar vi fem olika lerklasser (10-15%, 20-25%; 30-35%, 40-50%, > 50 %). Studien utvärderas genom att mäta aggregatstabilitet och fosforförluster med läckage och ytavrining.

Detta projekt utfördes för att undersöka fosforförluster från åkermark. Studien genomfördes i ett fältförsök och på laboratoriet. Fältförsöket har 12 dränerade rutor. Sex rutor kalkades med 5 ton/ha Ca(OH)2 och de andra användes som kontroll. Flödesproportionellt dräneringsvatten togs i en automatiserad mätstation och analyserades för löst fosfor, totalt fosfor, totalt organiskt kol, grumlighet och pH. På laboratoriet testade vi effekten av olika doser av Ca(OH)2 på nio jordar med olika lerhalter. I genomsnitt för tre år reducerade kalkningen fosforutlakning med 75 %. Laboratoriestudien visade att 2 ton/ha Ca(OH)2 påtagligt reducerade jordförluster i lätta lerjordar. För mellanleror och styva leror behövdes det 3 Mg/ha Ca(OH)2 eller mer. I jämförelse med våra resultat är den nuvarande strukturkalkningsdosen för låg för mellan- och styva leror.

Fosfor i höga halter har länge varit en känd orsak till övergödningsproblematiken i inlandsvatten, och utsläpp från jordbruket utgör nästan hälften av fosforbelastningen på Östersjön. En brukningsmetod som har blivit allt vanligare, och som dessutom får miljöstöd för att minska fosforläckaget, är s.k. strukturkalkning. Den bygger på att man genom att tillföra olika former av kalkprodukter till lerjordar påtagligt förbättrar markstrukturen och aggregatstabiliteten, vilket kan bidra till att sänka fosforläckaget. Syftet med detta projekt var att fördjupa befintlig kunskap om strukturkalkning. Studien inkluderade både fältförsök och test på laboratoriet.
Fältförsöket utfördes på en mellanlera (30% ler) 15 km söder om Uppsala. Fältet har 12 försöksrutor, som är individuellt dränerade i mitten. Dränerings- och ytvatten leddes till en mätstation och prover samlades för att bestämma sediment- och fosforkoncentrationerna i dräneringsvattnet. Hälften av rutorna strukturkalkades med 5 ton släkt kalk /ha och hälften lämnades okalkade som kontroll. Den vanliga strukturkalkningsprodukten i bruk innehåller 80-85 % kalkstensmjöl och 15-20 % släkt kalk. I studien användes dock ren släckt kalk av praktiska skäl. Kalken spreds på nybearbetad mark och blandades in med två överfarter med kultivator till 15 cm djup. Under försöksåren bearbetades marken endast till detta djup för att inte störa den okalkade nedre delen av matjorden.
Fosforutlakning via dräneringsledningarna minskade kraftigt i strukturkalkad jord:
Vatteninfiltrationen i fältet var så hög att det sällan förekom ytavrinning och erosion. Avrinning via dräneringsledningarna förekom under vintern och på våren då marken var obevuxen. Dräneringsvattnet i okalkade rutor innehöll stora mängder fosfor men strukturkalkningen reducerade fosforförlusten i genomsnitt med 75 % för de tre försöksåren. I tidigare svenska studier var minskningen 30-50 %. Strukturkalkningen reducerade också utlakningen av löst fosfor (den lättillgängliga fosforn för växterna), men det hade inte påverkat skörden. Detta kan bero på att jorden har en hög förrådsfosfor.
Laboratorietestet gav en fingervisning om kalkgiva för olika lerklasser:
Praktisk erfarenhet visar att strukturkalkning förbättrar och stabiliserar markstrukturen för jordar med minst 15 % lerinnehåll och att högre kalkgiva krävs för styvare jordar. Det är komplicerat och kostsamt att utföra fältförsök med kalkgiva på flera olika jordar. Därför utförde vi en studie på laboratoriet genom att blanda olika doser (motsvarande 2-11 ton släkt kalk/ha) under kontrollerade förhållanden. Vi testade olika kalkgivor på nio jordar med varierande lerhalt (11 till 64 %). Kalkgivan för en kg jord beräknades utifrån uppskattad jordmängd på en hektar. Efter kalkinblandningen bevarades proverna för inkubation under minst sex månader. Sedan bevattnades proverna och lerkoncentration i avrinningsvattnet mättes.
Laboratoriestudien visade att inblandning av 2 ton/ha släckt kalk reducerade jordförluster med 75-80 % i lättleror och med 35-55 % i mellanleror. Jordförlusten i högre lerklass minskade med 50-70 % respektive 70-90 % vid användning av 3 ton/ha respektive 5 ton/ha släckt kalk. En giva på 5-8 ton blandvara ( 80-85 % kalkstensmjöl + 15-20 % släkt kalk) är vanligt förekommande i jordbruket. Ett ton släkt kalk motsvarar ca 5 ton blandvara. Det innebär att den nu vanligaste givan på 5-8 ton måste fördubblas för att få en påtaglig effekt i mellan- och styva leror. Det innebär en stor investeringskostnad men man kan effektivisera strukturkalkningen genom att 1) minska inblandningsdjupet och därefter begränsa bearbetning till denna djup; och genom 2) endast strukturkalka känsliga fält eller delar av fält. En viktig fråga efter strukturkalkning är hur länge effekten varar och vilka faktorer som kan förlänga kalkeffektens livslängd. Fältförsöket som vi utnyttjade för denna studie fortsätter nu som ett långliggande försök vid Sveriges Lantbruksuniversitet. De närmaste tre åren studerar vi om ytbearbetning endast till 5-7 cm kan förlänga varaktigheten av strukturkalkningen. Studien finansieras av SLF och utförs under 2023 -2025.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev