Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention

Status: Avslutat
Projektnummer: O-18-23-160
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 21 februari 2023
Huvudsökande: ARARSO ETANA
Organisation: ARARSO ETANA
E-postadress: ararso.etana@slu.se
Telefon: 018671259
Medsökande: Thomas Keller
Medsökande: Lars Wadmark
Beviljade medel: 1 068 900 SEK

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring station for sampling runoff and leachates. We also conduct investigation in the laboratory, where we test five soil texture classes (10-15%, 20-25%; 30-35%, 40-50%, > 50 %). This test will help us to develop a simple decision support tool for calculating the amount of slaked lime required to amend clay soils depending on their clay content.The study will be evaluated by measuring soil aggregate stability and by determining phosphorus content in leachates and runoff.

Detta projekt syftar till att fördjupa befintlig kunskap om strukturkalkning. Hypotesen är att mängden släkt kalk som behövs för minimalt fosforläckage beror på jordens lerhalt. I studien ingår fältförsök och laboratorietest. Fältförsöket ger oss möjlighet att utvärdera strukturkalkningens nytta för reducering av fosforutlakning. Laboratorietest på olika jordar hjälper oss för att bygga en beräkningsmodell för att bestämma dosering av strukturkalk för olika lerklasser. För detta testar vi fem olika lerklasser (10-15%, 20-25%; 30-35%, 40-50%, > 50 %). Studien utvärderas genom att mäta aggregatstabilitet och fosforförluster med läckage och ytavrining.

Detta projekt utfördes för att undersöka fosforförluster från åkermark. Studien genomfördes i ett fältförsök och på laboratoriet. Fältförsöket har 12 dränerade rutor. Sex rutor kalkades med 5 ton/ha Ca(OH)2 och de andra användes som kontroll. Flödesproportionellt dräneringsvatten togs i en automatiserad mätstation och analyserades för löst fosfor, totalt fosfor, totalt organiskt kol, grumlighet och pH. På laboratoriet testade vi effekten av olika doser av Ca(OH)2 på nio jordar med olika lerhalter. I genomsnitt för tre år reducerade kalkningen fosforutlakning med 75 %. Laboratoriestudien visade att 2 ton/ha Ca(OH)2 påtagligt reducerade jordförluster i lätta lerjordar. För mellanleror och styva leror behövdes det 3 Mg/ha Ca(OH)2 eller mer. I jämförelse med våra resultat är den nuvarande strukturkalkningsdosen för låg för mellan- och styva leror.

Fosfor i höga halter har länge varit en känd orsak till övergödningsproblematiken i inlandsvatten, och utsläpp från jordbruket utgör nästan hälften av fosforbelastningen på Östersjön. En brukningsmetod som har blivit allt vanligare, och som dessutom får miljöstöd för att minska fosforläckaget, är s.k. strukturkalkning. Den bygger på att man genom att tillföra olika former av kalkprodukter till lerjordar påtagligt förbättrar markstrukturen och aggregatstabiliteten, vilket kan bidra till att sänka fosforläckaget. Syftet med detta projekt var att fördjupa befintlig kunskap om strukturkalkning. Studien inkluderade både fältförsök och test på laboratoriet.
Fältförsöket utfördes på en mellanlera (30% ler) 15 km söder om Uppsala. Fältet har 12 försöksrutor, som är individuellt dränerade i mitten. Dränerings- och ytvatten leddes till en mätstation och prover samlades för att bestämma sediment- och fosforkoncentrationerna i dräneringsvattnet. Hälften av rutorna strukturkalkades med 5 ton släkt kalk /ha och hälften lämnades okalkade som kontroll. Den vanliga strukturkalkningsprodukten i bruk innehåller 80-85 % kalkstensmjöl och 15-20 % släkt kalk. I studien användes dock ren släckt kalk av praktiska skäl. Kalken spreds på nybearbetad mark och blandades in med två överfarter med kultivator till 15 cm djup. Under försöksåren bearbetades marken endast till detta djup för att inte störa den okalkade nedre delen av matjorden.
Fosforutlakning via dräneringsledningarna minskade kraftigt i strukturkalkad jord:
Vatteninfiltrationen i fältet var så hög att det sällan förekom ytavrinning och erosion. Avrinning via dräneringsledningarna förekom under vintern och på våren då marken var obevuxen. Dräneringsvattnet i okalkade rutor innehöll stora mängder fosfor men strukturkalkningen reducerade fosforförlusten i genomsnitt med 75 % för de tre försöksåren. I tidigare svenska studier var minskningen 30-50 %. Strukturkalkningen reducerade också utlakningen av löst fosfor (den lättillgängliga fosforn för växterna), men det hade inte påverkat skörden. Detta kan bero på att jorden har en hög förrådsfosfor.
Laboratorietestet gav en fingervisning om kalkgiva för olika lerklasser:
Praktisk erfarenhet visar att strukturkalkning förbättrar och stabiliserar markstrukturen för jordar med minst 15 % lerinnehåll och att högre kalkgiva krävs för styvare jordar. Det är komplicerat och kostsamt att utföra fältförsök med kalkgiva på flera olika jordar. Därför utförde vi en studie på laboratoriet genom att blanda olika doser (motsvarande 2-11 ton släkt kalk/ha) under kontrollerade förhållanden. Vi testade olika kalkgivor på nio jordar med varierande lerhalt (11 till 64 %). Kalkgivan för en kg jord beräknades utifrån uppskattad jordmängd på en hektar. Efter kalkinblandningen bevarades proverna för inkubation under minst sex månader. Sedan bevattnades proverna och lerkoncentration i avrinningsvattnet mättes.
Laboratoriestudien visade att inblandning av 2 ton/ha släckt kalk reducerade jordförluster med 75-80 % i lättleror och med 35-55 % i mellanleror. Jordförlusten i högre lerklass minskade med 50-70 % respektive 70-90 % vid användning av 3 ton/ha respektive 5 ton/ha släckt kalk. En giva på 5-8 ton blandvara ( 80-85 % kalkstensmjöl + 15-20 % släkt kalk) är vanligt förekommande i jordbruket. Ett ton släkt kalk motsvarar ca 5 ton blandvara. Det innebär att den nu vanligaste givan på 5-8 ton måste fördubblas för att få en påtaglig effekt i mellan- och styva leror. Det innebär en stor investeringskostnad men man kan effektivisera strukturkalkningen genom att 1) minska inblandningsdjupet och därefter begränsa bearbetning till denna djup; och genom 2) endast strukturkalka känsliga fält eller delar av fält. En viktig fråga efter strukturkalkning är hur länge effekten varar och vilka faktorer som kan förlänga kalkeffektens livslängd. Fältförsöket som vi utnyttjade för denna studie fortsätter nu som ett långliggande försök vid Sveriges Lantbruksuniversitet. De närmaste tre åren studerar vi om ytbearbetning endast till 5-7 cm kan förlänga varaktigheten av strukturkalkningen. Studien finansieras av SLF och utförs under 2023 -2025.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Identifiering av nyckelparametrar för effektiv och stabil rötning av gödsel
Anna Schnürer, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: JTI-22-83-731 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass

Swedish biogas production is crucial to reach environmental and climate targets and manure represents a great potential, corresponding to ca 2,7 Twh. However, the production from manure-based facilities currently only reaches around ca 64 GWh. Due to the character of manure it is difficult to reach …

Läs mer

Ökade biogas produktion med tillämpning av teknik för kväveutvinning på biogasanläggningar
Erik Sindhöj, RISE - Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-22-83-730 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass

We will evaluate the adaption of a concept for nitrogen extraction from waste streams, developed by EasyMining, applied to biogas digestate to produce an ammonium sulfate fertilizer and dilution water. The concept can contribute to increased production of biogas via extended digestion of …

Läs mer

Samodling för mer hållbar rapsodling
Georg Carlsson

Projektnummer: O-21-20-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Oilseed rape (OSR) is a profitable and important crop in Swedish agriculture, especially winter OSR which is cultivated on approximately 100000 ha each year. Cultivation of OSR relies on large inputs of fertilizers and pesticides, which has economic costs as well as negative environmental impacts. …

Läs mer

Förbättra rödklöver som proteinkälla för idisslare genom att optimera polyfenoloxidas initierad proteinkomplexbildning och smältbarhet av aminosyror
Sophie Julie Krizsan, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-22-33-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Feeding protein supplements is advantageous because of a positive response in milk production. Rapeseed meal has given better production responses on a protein basis than soybean meal, but its supply is not sufficient to meet the requirements of dairy production. Red clover is one alternative to …

Läs mer

Kan förbränning av fjäderfägödsel förbättra hållbarheten?
Erik Sindhöj, RISE - Research Institutes of Sweden, AB

Projektnummer: JTI-22-83-727 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass
Poultry

Poultry manure is commonly used as fertilizer for crop production, however, high nutrient contents and unbalanced nutrient ratios limit application rates and require larger land areas for spreading, driving up manure handling costs. Techniques for incineration and pyrolysis of biomass are …

Läs mer

Stråsädescystnematoder- underskattat hot i svensk spannmålsproduktion
Zahra Omer Elgali, Hushållningssällskapet/ HS Konsult AB

Projektnummer: O-22-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cereal cyst nematodes (CNN) are considered as major pests in cereals causing considerable yield losses, especially in monoculture systems. The status of CCNs in Sweden is not fully elucidated, but recent surveys conducted in Västra Götaland county showed wide occurrence, specially of Heterodera …

Läs mer

Fördjupad kunskap om brunröta
Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne

Projektnummer: O-22-20-745 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Potato

The use of fungicides in potatoes is in many cases unnecessarily large in relation to the risk of infestation of late
blight and tuber blight. With increased and better knowledge of potato late blight and tuber blight, the average control
intensity can probably be reduced by 25–50%. With the …

Läs mer

Baljväxter och sjukdomar i fokus i växtföljden
Lars Persson, Agri Science Sweden AB

Projektnummer: O-22-20-747 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cultivation of legumes will increase due to several factors. Among these are extraction of plant-based proteins for human consumption, a demand for increased self-sufficiency of vegetable proteins within the country, reduced costs for fertilisers by N-fixation in the legumes, and use of legumes as …

Läs mer

Ekonomistyrning mot klimatmålen på gårdsnivå: aktionsforskning och rådgivarnas roll
Uliana Gottlieb, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-46-760 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

Swedish farmers face increasing societal expectations to contribute to climate change mitigation and need to find economically viable ways to reduce the greenhouse gas (GHG) emissions. Knowledge on the planning- and other control tools for ensuring farm profitability under transition to lower …

Läs mer

Säkra och hållbara processer inom svenskt lantbruk
Pia Ingela Ulvenblad, Halmstad University

Projektnummer: R-22-46-759 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Horticulture
Meat
Milk
Potato
Poultry

Syftet med detta projekt är att utveckla en fördjupad förståelse för hur lantbruksentreprenörer arbetar för att nå säkra och hållbara arbetsprocesser i sina verksamheter. Projektet bedrivs i samarbete med rådgivningsorganisationerna; VÄXA (medsökande), Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev