Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733452
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 19 december 2012
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Olika jordbearbetningssystem jämfördes i tre fältförsök i Mellansverige som anlades 2005 med höstvete efter korn, följdes av höstvete, vårraps, korn och höstvete 2010. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning med Carrier (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. Carrier-leden har haft bäst lönsamhet i flertalet jämförelser. Bearbetningssystem påverkade inte sjukdomsutveckling, däremot hittades signifikanta skillnader mellan försöksplatser. Rotdödare ökade mest på en av platserna. DNA-analyser visar att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan halten av DTR var låg. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador och kräver broddbehandling. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn. Vårraps kan bli en förlustgröda vid ogynnsamma förhållanden. Bearbetningen bör platsanpassas för optimal såbädd, system och grödval anpassas efter årsmån.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsproduktion 2008-2010

Syfte med studien
Huvudsyftet med projektet var att jämföra effektiviteten och utreda skillnaderna mellan några moderna jordbearbetningssystem under ett växtföljdsomlopp. Vi ville klarlägga fördelar och nackdelar samt redovisa totalekonomin och miljöeffekterna. Fokus är lagt på en femårig vetedominerad växtföljd i Mellansverige. Är det möjligt att odla höstvete intensivt mot bakgrund av att vetets bladfläcksjuka, populärt kallad DTR, kan utvecklas kraftfullt? Vi ville ta fram ett beslutsunderlag för lantbrukare genom att visa olika systemlösningars biologiska och ekonomiska effekter, och hitta en strategi som kan fungera för vissa typjordar. De två första höstveteskördarna har redovisats i ett tidigare projekt och här redovisas de avslutande grödorna vårraps, korn och höstvete.

Resultat
Inverkan av jordbearbetningar och fungicid varierade mellan försöksplatserna. Det avslutande höstveteåret var angreppen av bladsvampar lågt, och skördeökning erhölls endast i Vreta Kloster. Angreppen av bladfläckar var signifikant skilda åt mellan samtliga försöksplatser. De förväntat höga angreppen av DTR som under många år dominerat i Mellansverige uteblev under hela projektperioden, samtidigt som svartpricksjuka dominerade redan 2006. Med Olivin Ssd på samtliga platser 2010 visade PCR-analyser att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan DTR förekom i låga nivåer. De högsta värdena förekom i led med djup plöjning, där också beståndet varit bäst och förmodligen skapat mest gynnsamma förutsättningar för sjukdomarnas epidemiologiska förlopp.

Stora utvintringsskador drabbade reducerad bearbetning på försöksplatserna i Mosås och Vreta Kloster 2010, och skörden sänktes mellan 16 och 31 % i Mosås. I Vreta Kloster kompenserades utvintringskadorna med ökad bestockning och skördesänkningen blev mellan 3 och 5 % jämfört med djup plöjning. Broddbehandling i Uppsala i mitten av december skapade bra förutsättningar för att grödan skulle klara det långvariga snötäcket.

Angreppen av bladfläckar var lågt i korngröda och de stora skördeökningar som erhölls i Vreta Kloster och Uppsala tillskrivs en stråförstärkning och minskad axbrytning. En okulär bedömning visade stråets noder var missfärgade.

Resultaten av sjukdomsgraderingarna på stråbas och rötter varierade och någon tydlig påverkan av jordbearbetning kunde inte hittas. Angreppet av stråknäckare minskade vid fungicidbehandling. Den enda signifikanta skillnad som finns är i Vreta Kloster där stråknäckarangreppet är lägre i led C. Tydliga skillnader mellan försöksplatserna fanns. Rotdödarindex och stråknäckarindex var signifikant högre i Vreta Kloster. Angrepp av vetedvärgsjuka bedömdes variera mellan 10 och 20 % i reducerade led, men bedöms inte ha påverkat skörden

Vårraps som avbrottsgröda gick bra i Uppsala med samtliga bearbetningstekniker. Vid sämre förhållanden i Mosås, där ett hårt motstånd som uppmätts med penetrometer gav böjda rötter i led med reducerad bearbetning, blev grödan en förlust i samtliga led. De reducerade systemen har totalt sett hävdat sig bäst i Uppsala försöket.

Uppförökning av snärjmåra blev stor i reducerade led, och täckte mellan 40 och 50 % av markytan på två av försöksplatserna.
Markkväveinnehållet visar stora skillnader mellan försöksplatserna. Mellan försöksleden fanns inga tydliga skillnader.

Metod
Försöken genomfördes i Mosås söder om Örebro, på Vretaskolan i Östergötland och på Ultuna egendom. I försöken undersöktes två faktorer. Den ena var jordbearbetningsmetoder och den andra fungicidbehandling. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. I djupkultiverade försöksled användes Kerner stjärnkultivator, John Deere Mulch Tiller och Väderstad Kultus. För den grunda bearbetningen användes Carrier på samtliga försöksplatser. Försöken anlades hösten 2005 efter förfrukt korn med halmen hackad. Växtföljden är höstvete (2006), höstvete (2007), vårraps (2008), korn (2009) och avslutades med höstvete år 2010. Jordprover för mineralkväveanalyser togs vår och höst. Bladfläcksvampar graderades och angrepp av stråknäckarsvampen och rotdödare bestämdes. Höstvetebladen analyserades också med DNA-teknik i utvalda led, för att identifiera sjukdomarna DTR, brunfläcksjuka och svartpricksjuka. Skörd, upptaget kväve och proteinhalt i kärna mättes.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
I detta projekt har vi specialstuderat förekomsten av sjukdomar. Skillnaderna i bearbetningsteknik är små, medan platsspecifika egenskaper finns. En beräkning av totalekonomin för stråsäden visar att Carrierleden haft bäst lönsamhet i fleretalet jämförelser. Enskilda grödor har påverkat det platsvisa resultatet som sammantaget är bäst i Uppsala. Medelmåttiga höstveteskördar i Vreta Kloster vägs upp av en hög kornskörd. Merintäkten för fungicidbehandling varierar mellan 23 och 405 kr/ha, vilket innebär att trycket av sjukdomar generellt inte blev stort. Fungicidbehandlingarna har endast varit lönsamma i sorten SW Harnesk, med hög mottaglighet för svartpricksjuka, vilket visar att resistensegenskaper hos sorter är en mycket viktig faktor i integrerade växtskyddsstrategier. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn och orsakerna till detta bör studeras. Rotdödarindex var signifikant högst i Vreta Kloster, och isolat från höstveteplantor har visat stor aggressivitet.
Att skadorna kan bli större här än på andra platser kan inte uteslutas. Vi behöver undersöka infektionsförmågan hos isolat från olika platser, och studera orsaker i marken som påverkar sjukdomens utveckling.

Vårraps gick bra där såbädden var optimalt förberedd, men vid sämre blev grödan en förlust i samtliga led. Problem med rapsbaggar som följd av ojämn uppkomst blev påtagliga i projektet I valet av bearbetningssystem måste både platsspecifika och generella faktorer beaktas. Tajmning av beståndsetableringen är grundläggande för skördens storlek, och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att det finns fukt i såbädden. Beståndsetableringen har på flera av försöksplatserna avgjort vilket system som varit optimalt det enskilda året.

Prisbilden påverkar konkurrenskraften hos avbrottsgrödan, som måste ge en stabil och säker skörd och samtidigt betalas bra. Vid sämre förutsättningar som i Mosås, blir vårraps en riskgröda och det är då bättre att välja en mer odlingssäker gröda dvs. att ha en reservgröda hemma om inte rätt förutsättningar finns för den gröda som planerats.

Vi har visat att stråsäden i den vetedominerade växtföljden gett stabil avkastning. Optimala bestånd varierar med plats och årsmån. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador. Dels finns halmresterna där, liksom spillplantor av vårstråsäd. Broddbehandling med fungicid är en obligatorisk insats för att säkerställa beståndet, och skall utföras så sent som möjligt innan vinterns ankomst.

Reducerad bearbetning minskar mängden mineralkväve i omlopp. Det betyder att de totala miljövinsterna blir större på jordar med stort kväveinnehåll. Men samtidigt ökar behoven av bekämpningsmedel mot utvintringssvampar, vetedvärgsjuka, stråbassjukdomar, bladfläcksvampar, spillsäd, svårbekämpade örtogräs och rotogräs.

Vi har fastställt att många faktorer måste tas med i vid val av bearbetningssystem. Projektets erfarenheter visar att fältets förhållanden och årsmån är de faktorer som bestämmer bearbetning och grödval. Därför bör en flexibilitet finnas i bearbetningssystemet så att det kan anpassas efter rådande förhållanden/väderlek.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev