Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733452
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 19 december 2012
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Olika jordbearbetningssystem jämfördes i tre fältförsök i Mellansverige som anlades 2005 med höstvete efter korn, följdes av höstvete, vårraps, korn och höstvete 2010. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning med Carrier (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. Carrier-leden har haft bäst lönsamhet i flertalet jämförelser. Bearbetningssystem påverkade inte sjukdomsutveckling, däremot hittades signifikanta skillnader mellan försöksplatser. Rotdödare ökade mest på en av platserna. DNA-analyser visar att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan halten av DTR var låg. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador och kräver broddbehandling. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn. Vårraps kan bli en förlustgröda vid ogynnsamma förhållanden. Bearbetningen bör platsanpassas för optimal såbädd, system och grödval anpassas efter årsmån.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsproduktion 2008-2010

Syfte med studien
Huvudsyftet med projektet var att jämföra effektiviteten och utreda skillnaderna mellan några moderna jordbearbetningssystem under ett växtföljdsomlopp. Vi ville klarlägga fördelar och nackdelar samt redovisa totalekonomin och miljöeffekterna. Fokus är lagt på en femårig vetedominerad växtföljd i Mellansverige. Är det möjligt att odla höstvete intensivt mot bakgrund av att vetets bladfläcksjuka, populärt kallad DTR, kan utvecklas kraftfullt? Vi ville ta fram ett beslutsunderlag för lantbrukare genom att visa olika systemlösningars biologiska och ekonomiska effekter, och hitta en strategi som kan fungera för vissa typjordar. De två första höstveteskördarna har redovisats i ett tidigare projekt och här redovisas de avslutande grödorna vårraps, korn och höstvete.

Resultat
Inverkan av jordbearbetningar och fungicid varierade mellan försöksplatserna. Det avslutande höstveteåret var angreppen av bladsvampar lågt, och skördeökning erhölls endast i Vreta Kloster. Angreppen av bladfläckar var signifikant skilda åt mellan samtliga försöksplatser. De förväntat höga angreppen av DTR som under många år dominerat i Mellansverige uteblev under hela projektperioden, samtidigt som svartpricksjuka dominerade redan 2006. Med Olivin Ssd på samtliga platser 2010 visade PCR-analyser att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan DTR förekom i låga nivåer. De högsta värdena förekom i led med djup plöjning, där också beståndet varit bäst och förmodligen skapat mest gynnsamma förutsättningar för sjukdomarnas epidemiologiska förlopp.

Stora utvintringsskador drabbade reducerad bearbetning på försöksplatserna i Mosås och Vreta Kloster 2010, och skörden sänktes mellan 16 och 31 % i Mosås. I Vreta Kloster kompenserades utvintringskadorna med ökad bestockning och skördesänkningen blev mellan 3 och 5 % jämfört med djup plöjning. Broddbehandling i Uppsala i mitten av december skapade bra förutsättningar för att grödan skulle klara det långvariga snötäcket.

Angreppen av bladfläckar var lågt i korngröda och de stora skördeökningar som erhölls i Vreta Kloster och Uppsala tillskrivs en stråförstärkning och minskad axbrytning. En okulär bedömning visade stråets noder var missfärgade.

Resultaten av sjukdomsgraderingarna på stråbas och rötter varierade och någon tydlig påverkan av jordbearbetning kunde inte hittas. Angreppet av stråknäckare minskade vid fungicidbehandling. Den enda signifikanta skillnad som finns är i Vreta Kloster där stråknäckarangreppet är lägre i led C. Tydliga skillnader mellan försöksplatserna fanns. Rotdödarindex och stråknäckarindex var signifikant högre i Vreta Kloster. Angrepp av vetedvärgsjuka bedömdes variera mellan 10 och 20 % i reducerade led, men bedöms inte ha påverkat skörden

Vårraps som avbrottsgröda gick bra i Uppsala med samtliga bearbetningstekniker. Vid sämre förhållanden i Mosås, där ett hårt motstånd som uppmätts med penetrometer gav böjda rötter i led med reducerad bearbetning, blev grödan en förlust i samtliga led. De reducerade systemen har totalt sett hävdat sig bäst i Uppsala försöket.

Uppförökning av snärjmåra blev stor i reducerade led, och täckte mellan 40 och 50 % av markytan på två av försöksplatserna.
Markkväveinnehållet visar stora skillnader mellan försöksplatserna. Mellan försöksleden fanns inga tydliga skillnader.

Metod
Försöken genomfördes i Mosås söder om Örebro, på Vretaskolan i Östergötland och på Ultuna egendom. I försöken undersöktes två faktorer. Den ena var jordbearbetningsmetoder och den andra fungicidbehandling. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. I djupkultiverade försöksled användes Kerner stjärnkultivator, John Deere Mulch Tiller och Väderstad Kultus. För den grunda bearbetningen användes Carrier på samtliga försöksplatser. Försöken anlades hösten 2005 efter förfrukt korn med halmen hackad. Växtföljden är höstvete (2006), höstvete (2007), vårraps (2008), korn (2009) och avslutades med höstvete år 2010. Jordprover för mineralkväveanalyser togs vår och höst. Bladfläcksvampar graderades och angrepp av stråknäckarsvampen och rotdödare bestämdes. Höstvetebladen analyserades också med DNA-teknik i utvalda led, för att identifiera sjukdomarna DTR, brunfläcksjuka och svartpricksjuka. Skörd, upptaget kväve och proteinhalt i kärna mättes.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
I detta projekt har vi specialstuderat förekomsten av sjukdomar. Skillnaderna i bearbetningsteknik är små, medan platsspecifika egenskaper finns. En beräkning av totalekonomin för stråsäden visar att Carrierleden haft bäst lönsamhet i fleretalet jämförelser. Enskilda grödor har påverkat det platsvisa resultatet som sammantaget är bäst i Uppsala. Medelmåttiga höstveteskördar i Vreta Kloster vägs upp av en hög kornskörd. Merintäkten för fungicidbehandling varierar mellan 23 och 405 kr/ha, vilket innebär att trycket av sjukdomar generellt inte blev stort. Fungicidbehandlingarna har endast varit lönsamma i sorten SW Harnesk, med hög mottaglighet för svartpricksjuka, vilket visar att resistensegenskaper hos sorter är en mycket viktig faktor i integrerade växtskyddsstrategier. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn och orsakerna till detta bör studeras. Rotdödarindex var signifikant högst i Vreta Kloster, och isolat från höstveteplantor har visat stor aggressivitet.
Att skadorna kan bli större här än på andra platser kan inte uteslutas. Vi behöver undersöka infektionsförmågan hos isolat från olika platser, och studera orsaker i marken som påverkar sjukdomens utveckling.

Vårraps gick bra där såbädden var optimalt förberedd, men vid sämre blev grödan en förlust i samtliga led. Problem med rapsbaggar som följd av ojämn uppkomst blev påtagliga i projektet I valet av bearbetningssystem måste både platsspecifika och generella faktorer beaktas. Tajmning av beståndsetableringen är grundläggande för skördens storlek, och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att det finns fukt i såbädden. Beståndsetableringen har på flera av försöksplatserna avgjort vilket system som varit optimalt det enskilda året.

Prisbilden påverkar konkurrenskraften hos avbrottsgrödan, som måste ge en stabil och säker skörd och samtidigt betalas bra. Vid sämre förutsättningar som i Mosås, blir vårraps en riskgröda och det är då bättre att välja en mer odlingssäker gröda dvs. att ha en reservgröda hemma om inte rätt förutsättningar finns för den gröda som planerats.

Vi har visat att stråsäden i den vetedominerade växtföljden gett stabil avkastning. Optimala bestånd varierar med plats och årsmån. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador. Dels finns halmresterna där, liksom spillplantor av vårstråsäd. Broddbehandling med fungicid är en obligatorisk insats för att säkerställa beståndet, och skall utföras så sent som möjligt innan vinterns ankomst.

Reducerad bearbetning minskar mängden mineralkväve i omlopp. Det betyder att de totala miljövinsterna blir större på jordar med stort kväveinnehåll. Men samtidigt ökar behoven av bekämpningsmedel mot utvintringssvampar, vetedvärgsjuka, stråbassjukdomar, bladfläcksvampar, spillsäd, svårbekämpade örtogräs och rotogräs.

Vi har fastställt att många faktorer måste tas med i vid val av bearbetningssystem. Projektets erfarenheter visar att fältets förhållanden och årsmån är de faktorer som bestämmer bearbetning och grödval. Därför bör en flexibilitet finnas i bearbetningssystemet så att det kan anpassas efter rådande förhållanden/väderlek.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev