Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733452
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 19 december 2012
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Olika jordbearbetningssystem jämfördes i tre fältförsök i Mellansverige som anlades 2005 med höstvete efter korn, följdes av höstvete, vårraps, korn och höstvete 2010. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning med Carrier (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. Carrier-leden har haft bäst lönsamhet i flertalet jämförelser. Bearbetningssystem påverkade inte sjukdomsutveckling, däremot hittades signifikanta skillnader mellan försöksplatser. Rotdödare ökade mest på en av platserna. DNA-analyser visar att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan halten av DTR var låg. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador och kräver broddbehandling. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn. Vårraps kan bli en förlustgröda vid ogynnsamma förhållanden. Bearbetningen bör platsanpassas för optimal såbädd, system och grödval anpassas efter årsmån.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Jordbearbetningssystem för uthållig spannmålsproduktion 2008-2010

Syfte med studien
Huvudsyftet med projektet var att jämföra effektiviteten och utreda skillnaderna mellan några moderna jordbearbetningssystem under ett växtföljdsomlopp. Vi ville klarlägga fördelar och nackdelar samt redovisa totalekonomin och miljöeffekterna. Fokus är lagt på en femårig vetedominerad växtföljd i Mellansverige. Är det möjligt att odla höstvete intensivt mot bakgrund av att vetets bladfläcksjuka, populärt kallad DTR, kan utvecklas kraftfullt? Vi ville ta fram ett beslutsunderlag för lantbrukare genom att visa olika systemlösningars biologiska och ekonomiska effekter, och hitta en strategi som kan fungera för vissa typjordar. De två första höstveteskördarna har redovisats i ett tidigare projekt och här redovisas de avslutande grödorna vårraps, korn och höstvete.

Resultat
Inverkan av jordbearbetningar och fungicid varierade mellan försöksplatserna. Det avslutande höstveteåret var angreppen av bladsvampar lågt, och skördeökning erhölls endast i Vreta Kloster. Angreppen av bladfläckar var signifikant skilda åt mellan samtliga försöksplatser. De förväntat höga angreppen av DTR som under många år dominerat i Mellansverige uteblev under hela projektperioden, samtidigt som svartpricksjuka dominerade redan 2006. Med Olivin Ssd på samtliga platser 2010 visade PCR-analyser att brunfläcksjuka och svartpricksjuka dominerade, medan DTR förekom i låga nivåer. De högsta värdena förekom i led med djup plöjning, där också beståndet varit bäst och förmodligen skapat mest gynnsamma förutsättningar för sjukdomarnas epidemiologiska förlopp.

Stora utvintringsskador drabbade reducerad bearbetning på försöksplatserna i Mosås och Vreta Kloster 2010, och skörden sänktes mellan 16 och 31 % i Mosås. I Vreta Kloster kompenserades utvintringskadorna med ökad bestockning och skördesänkningen blev mellan 3 och 5 % jämfört med djup plöjning. Broddbehandling i Uppsala i mitten av december skapade bra förutsättningar för att grödan skulle klara det långvariga snötäcket.

Angreppen av bladfläckar var lågt i korngröda och de stora skördeökningar som erhölls i Vreta Kloster och Uppsala tillskrivs en stråförstärkning och minskad axbrytning. En okulär bedömning visade stråets noder var missfärgade.

Resultaten av sjukdomsgraderingarna på stråbas och rötter varierade och någon tydlig påverkan av jordbearbetning kunde inte hittas. Angreppet av stråknäckare minskade vid fungicidbehandling. Den enda signifikanta skillnad som finns är i Vreta Kloster där stråknäckarangreppet är lägre i led C. Tydliga skillnader mellan försöksplatserna fanns. Rotdödarindex och stråknäckarindex var signifikant högre i Vreta Kloster. Angrepp av vetedvärgsjuka bedömdes variera mellan 10 och 20 % i reducerade led, men bedöms inte ha påverkat skörden

Vårraps som avbrottsgröda gick bra i Uppsala med samtliga bearbetningstekniker. Vid sämre förhållanden i Mosås, där ett hårt motstånd som uppmätts med penetrometer gav böjda rötter i led med reducerad bearbetning, blev grödan en förlust i samtliga led. De reducerade systemen har totalt sett hävdat sig bäst i Uppsala försöket.

Uppförökning av snärjmåra blev stor i reducerade led, och täckte mellan 40 och 50 % av markytan på två av försöksplatserna.
Markkväveinnehållet visar stora skillnader mellan försöksplatserna. Mellan försöksleden fanns inga tydliga skillnader.

Metod
Försöken genomfördes i Mosås söder om Örebro, på Vretaskolan i Östergötland och på Ultuna egendom. I försöken undersöktes två faktorer. Den ena var jordbearbetningsmetoder och den andra fungicidbehandling. Bearbetning med kombinationsredskap för djup (10-15 cm) och grund bearbetning (5-6 cm) jämfördes med grund (10 cm) och konventionell plöjning (20 cm), med och utan fungicidbehandling. I djupkultiverade försöksled användes Kerner stjärnkultivator, John Deere Mulch Tiller och Väderstad Kultus. För den grunda bearbetningen användes Carrier på samtliga försöksplatser. Försöken anlades hösten 2005 efter förfrukt korn med halmen hackad. Växtföljden är höstvete (2006), höstvete (2007), vårraps (2008), korn (2009) och avslutades med höstvete år 2010. Jordprover för mineralkväveanalyser togs vår och höst. Bladfläcksvampar graderades och angrepp av stråknäckarsvampen och rotdödare bestämdes. Höstvetebladen analyserades också med DNA-teknik i utvalda led, för att identifiera sjukdomarna DTR, brunfläcksjuka och svartpricksjuka. Skörd, upptaget kväve och proteinhalt i kärna mättes.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
I detta projekt har vi specialstuderat förekomsten av sjukdomar. Skillnaderna i bearbetningsteknik är små, medan platsspecifika egenskaper finns. En beräkning av totalekonomin för stråsäden visar att Carrierleden haft bäst lönsamhet i fleretalet jämförelser. Enskilda grödor har påverkat det platsvisa resultatet som sammantaget är bäst i Uppsala. Medelmåttiga höstveteskördar i Vreta Kloster vägs upp av en hög kornskörd. Merintäkten för fungicidbehandling varierar mellan 23 och 405 kr/ha, vilket innebär att trycket av sjukdomar generellt inte blev stort. Fungicidbehandlingarna har endast varit lönsamma i sorten SW Harnesk, med hög mottaglighet för svartpricksjuka, vilket visar att resistensegenskaper hos sorter är en mycket viktig faktor i integrerade växtskyddsstrategier. Stråstärkande effekter av fungicid ökade skördepotentialen i korn och orsakerna till detta bör studeras. Rotdödarindex var signifikant högst i Vreta Kloster, och isolat från höstveteplantor har visat stor aggressivitet.
Att skadorna kan bli större här än på andra platser kan inte uteslutas. Vi behöver undersöka infektionsförmågan hos isolat från olika platser, och studera orsaker i marken som påverkar sjukdomens utveckling.

Vårraps gick bra där såbädden var optimalt förberedd, men vid sämre blev grödan en förlust i samtliga led. Problem med rapsbaggar som följd av ojämn uppkomst blev påtagliga i projektet I valet av bearbetningssystem måste både platsspecifika och generella faktorer beaktas. Tajmning av beståndsetableringen är grundläggande för skördens storlek, och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att det finns fukt i såbädden. Beståndsetableringen har på flera av försöksplatserna avgjort vilket system som varit optimalt det enskilda året.

Prisbilden påverkar konkurrenskraften hos avbrottsgrödan, som måste ge en stabil och säker skörd och samtidigt betalas bra. Vid sämre förutsättningar som i Mosås, blir vårraps en riskgröda och det är då bättre att välja en mer odlingssäker gröda dvs. att ha en reservgröda hemma om inte rätt förutsättningar finns för den gröda som planerats.

Vi har visat att stråsäden i den vetedominerade växtföljden gett stabil avkastning. Optimala bestånd varierar med plats och årsmån. Reducerad bearbetning ger hög risk för utvintringsskador. Dels finns halmresterna där, liksom spillplantor av vårstråsäd. Broddbehandling med fungicid är en obligatorisk insats för att säkerställa beståndet, och skall utföras så sent som möjligt innan vinterns ankomst.

Reducerad bearbetning minskar mängden mineralkväve i omlopp. Det betyder att de totala miljövinsterna blir större på jordar med stort kväveinnehåll. Men samtidigt ökar behoven av bekämpningsmedel mot utvintringssvampar, vetedvärgsjuka, stråbassjukdomar, bladfläcksvampar, spillsäd, svårbekämpade örtogräs och rotogräs.

Vi har fastställt att många faktorer måste tas med i vid val av bearbetningssystem. Projektets erfarenheter visar att fältets förhållanden och årsmån är de faktorer som bestämmer bearbetning och grödval. Därför bör en flexibilitet finnas i bearbetningssystemet så att det kan anpassas efter rådande förhållanden/väderlek.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev