Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430006
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 26 maj 2020
Huvudsökande: Karin Persson Waller
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: Karin.Persson-Waller@sva.se
Telefon: 018-67 46 72
Medsökande: Elisabeth Bagge
Medsökande: Ann Nyman
Beviljade medel: 910 000 SEK

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that UCD and HL are connected to other diseases like mastitis and digital dermatitis (DD), and many have negative effects on milk production and economy. The overall aim is to improve prevention of these animal welfare problems. We also want to understand associations between UCD/HL and other diseases and the importance of UCD/HL for dairy production. Specific aims are to investigate the national prevalence of UCD and HL in dairy herds with loose housing systems, to identify risk factors associated with prevalence, initiation and recovery of UCD and HL, to evaluate associations between UCD/HL and mastitis and DD, and to evaluate effects of UCD and HL on milk production and culling.

Regionala studier tyder på att juvereksem (JE) och hasskador (HS) är vanliga bland svenska mjölkkor och att förekomsten varierar mellan gårdar. Graden av skador varierar men det är troligt att skadorna orsakar smärta och obehag hos korna. Det är också möjligt att JE och HS har koppling till andra sjukdomar som mastit och digital dermatit (DD) och kan ha negativa effekter på mjölkproduktion och ekonomi. Det övergripande målet är att bättre kunna förebygga dessa djurvälfärdsproblem. Vi vill också förstå samband mellan JE/HS och andra sjukdomar samt betydelsen av JE/HS för mjölkgårdens produktion. Specifika syften är att undersöka nationell förekomst av JE och HS i mjölkgårdar med lösdrift, att identifiera riskfaktorer associerade med förekomst, uppkomst och avläkning av JE och HS, att undersöka samband mellan JE/HS och mastit respektive DD baserat på sjukdomsförekomst och bakteriologiska fynd samt att utvärdera effekten av JE och HS på kornas mjölkproduktion och utslagning.

Det övergripande syftet var att förbättra kunskapen om juversår (JS) och hasskador (HS) hos mjölkkor för att bättre kunna förebygga dessa problem. Specifika syften var att undersöka förekomst och riskfaktorer för JS och HS i besättningar med lösdrift och mjölkgrip, samt samband mellan JS/HS och mastit och utslagning. Andra syften var att studera duration, tillfrisknande, mikrobiota och effekter av en sprej för behandling av JS. Vi fann att JS och HS är vanliga bland mjölkkor men att förekomsten varierar mellan gårdar. Allvarliga JS har lång duration, läker inte av och är svåra att behandla. Orsakerna till JS är multifaktoriella, inkluderar både ko- och besättningsfaktorer, men specifika infektioner har troligen ingen betydelse. Flera riskfaktorer på ko- och besättningsnivå identifierades även för HS. Det fanns inget samband mellan HS och mastit/utslagning men nya allvarliga JS ökade risken för klinisk mastit. Resultaten kan användas i rådgivningen för att förebygga dessa skador.

Ändamål och nytta
Juversår (JS) och hasskador (HS) är hudskador som drabbar mjölkkor. Hudskadorna kan orsaka smärta och obehag vilket är negativt för kornas välfärd. Skadorna kan också infekteras med bakterier och därmed eventuellt öka risken för andra sjukdomar som till exempel mastit (juverinflammation). Tyvärr har JS och HS fått liten uppmärksamhet och idag görs inte så mycket för att förebygga dessa skador. För JS kan det bero på att de kan vara svåra att upptäcka. Det förebyggande arbetet hindras också av att förståelsen för varför JS och HS uppstår är begränsad. Det övergripande syftet med projektet var därför att ta reda på hur vanliga JS och HS är i svenska mjölkbesättningar och varför de uppstår. Vi ville också undersöka samband mellan dessa skador och mastit och utslagning.

De viktigaste resultaten - Juversår
I den första studien besöktes 99 medelstora lösdriftsbesättningar med mjölkgrop en gång vid mjölkning. Av de cirka 3 500 kor som undersöktes hade 19 % lindriga (eksemliknande förändringar) och 9 % allvarliga (hudsår, stora hudförändringar) JS. I 99 % av besättningarna hittades JS, men förekomsten varierade mycket mellan gårdarna. Vi fann också att flera ko- och besättningsfaktorer hade betydelse för förekomsten. Till exempel var JS vanligare hos SRB än hos andra raser, vanligare hos kor med liten vinkel vid främre juveranfästningen eller en grop/veck vid denna, samt hos äldre kor. Allvarliga JS var också vanligare senare i laktationen och bland kor med hög mjölkproduktion. Korta liggbås och madrasser i liggbåsen var exempel på besättningsfaktorer som ökade risken för allvarliga JS. Kor med JS hade dock inte högre risk för mastit eller utslagning än kor utan JS.

I den andra studien besöktes 7 besättningar 9 gånger vardera under ett år för att ta reda på när JS uppstår och hur länge de varar. Vi fann bland annat att allvarliga JS varade under mycket längre tid än JS som enbart var lindriga. Endast 38 % av fallen tillfrisknade spontant och chansen för detta var högre vid lindriga och kortvariga JS. Hälften av de som tillfrisknade fick dock återfall. Risken att få ett nytt JS ökade om kon var av SRB-ras eller hade en grop/veck vid främre juveranfästningen. Dessutom hade kor som haft lindrigt JS och högmjölkande kor ökad risk att få allvarligt JS. Kor som fått ett nytt allvarligt JS hade ökad risk att veterinärbehandlas för mastit. Vi undersökte också prov från JS och frisk juverhud och fann en minskad diversitet i prov från juversår men inga tecken på en infektiös orsak till JS eller på att JS är en viktig smittkälla för mastitorsakande bakterier. I 4 av besättningarna undersökte vi om en sårsprej med koppar och zink kan användas som behandling av JS men tyvärr var det ingen skillnad i avläkning mellan behandlade och obehandlade kor.

De viktigaste resultaten - Hasskador
I de ovan nämnda 99 besättningarna undersökte vi också förekomst av HS och fann att 68 % av korna hade lindriga (hårlöshet) och 6 % allvarliga (sår eller svullnad) HS. Alla gårdar hade fall av HS men andelen kor med lindriga och allvarliga HS varierade mellan gårdarna. Risken för HS var högre för Holstein än för SRB och högre senare i laktationen medan äldre kor hade högre risk för allvarliga HS. Exempel på besättningsfaktorer som minskade risken för användning av lindriga HS var madrass i liggbåsen jämfört med gummimatta, och att använda torv som strö. Risken för allvarliga HS var lägre om liggbåsen var av tillräcklig bredd. Vi fann inga samband mellan HS och mastit eller utslagning.

Viktiga slutsatser
Både JS och HS är vanliga hos mjölkkor men de flesta skador klassades som lindriga. Förekomsten varierade stort mellan gårdar. Få JS avläkte utan återfall, de som läkte var främst lindriga och kortvariga JS. Den testade behandlingen hade ingen effekt på avläkningen. Flera riskfaktorer identifierades vilka kan användas för att ge bättre råd om hur man kan förebygga JS och HS. Orsaken till JS är dock fortfarande delvis oklar varför fler studier behövs för att förstå hur de uppstår.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress