Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430006
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 26 maj 2020
Huvudsökande: Karin Persson Waller
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: Karin.Persson-Waller@sva.se
Telefon: 018-67 46 72
Medsökande: Elisabeth Bagge
Medsökande: Ann Nyman
Beviljade medel: 910 000 SEK

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that UCD and HL are connected to other diseases like mastitis and digital dermatitis (DD), and many have negative effects on milk production and economy. The overall aim is to improve prevention of these animal welfare problems. We also want to understand associations between UCD/HL and other diseases and the importance of UCD/HL for dairy production. Specific aims are to investigate the national prevalence of UCD and HL in dairy herds with loose housing systems, to identify risk factors associated with prevalence, initiation and recovery of UCD and HL, to evaluate associations between UCD/HL and mastitis and DD, and to evaluate effects of UCD and HL on milk production and culling.

Regionala studier tyder på att juvereksem (JE) och hasskador (HS) är vanliga bland svenska mjölkkor och att förekomsten varierar mellan gårdar. Graden av skador varierar men det är troligt att skadorna orsakar smärta och obehag hos korna. Det är också möjligt att JE och HS har koppling till andra sjukdomar som mastit och digital dermatit (DD) och kan ha negativa effekter på mjölkproduktion och ekonomi. Det övergripande målet är att bättre kunna förebygga dessa djurvälfärdsproblem. Vi vill också förstå samband mellan JE/HS och andra sjukdomar samt betydelsen av JE/HS för mjölkgårdens produktion. Specifika syften är att undersöka nationell förekomst av JE och HS i mjölkgårdar med lösdrift, att identifiera riskfaktorer associerade med förekomst, uppkomst och avläkning av JE och HS, att undersöka samband mellan JE/HS och mastit respektive DD baserat på sjukdomsförekomst och bakteriologiska fynd samt att utvärdera effekten av JE och HS på kornas mjölkproduktion och utslagning.

Det övergripande syftet var att förbättra kunskapen om juversår (JS) och hasskador (HS) hos mjölkkor för att bättre kunna förebygga dessa problem. Specifika syften var att undersöka förekomst och riskfaktorer för JS och HS i besättningar med lösdrift och mjölkgrip, samt samband mellan JS/HS och mastit och utslagning. Andra syften var att studera duration, tillfrisknande, mikrobiota och effekter av en sprej för behandling av JS. Vi fann att JS och HS är vanliga bland mjölkkor men att förekomsten varierar mellan gårdar. Allvarliga JS har lång duration, läker inte av och är svåra att behandla. Orsakerna till JS är multifaktoriella, inkluderar både ko- och besättningsfaktorer, men specifika infektioner har troligen ingen betydelse. Flera riskfaktorer på ko- och besättningsnivå identifierades även för HS. Det fanns inget samband mellan HS och mastit/utslagning men nya allvarliga JS ökade risken för klinisk mastit. Resultaten kan användas i rådgivningen för att förebygga dessa skador.

Ändamål och nytta
Juversår (JS) och hasskador (HS) är hudskador som drabbar mjölkkor. Hudskadorna kan orsaka smärta och obehag vilket är negativt för kornas välfärd. Skadorna kan också infekteras med bakterier och därmed eventuellt öka risken för andra sjukdomar som till exempel mastit (juverinflammation). Tyvärr har JS och HS fått liten uppmärksamhet och idag görs inte så mycket för att förebygga dessa skador. För JS kan det bero på att de kan vara svåra att upptäcka. Det förebyggande arbetet hindras också av att förståelsen för varför JS och HS uppstår är begränsad. Det övergripande syftet med projektet var därför att ta reda på hur vanliga JS och HS är i svenska mjölkbesättningar och varför de uppstår. Vi ville också undersöka samband mellan dessa skador och mastit och utslagning.

De viktigaste resultaten - Juversår
I den första studien besöktes 99 medelstora lösdriftsbesättningar med mjölkgrop en gång vid mjölkning. Av de cirka 3 500 kor som undersöktes hade 19 % lindriga (eksemliknande förändringar) och 9 % allvarliga (hudsår, stora hudförändringar) JS. I 99 % av besättningarna hittades JS, men förekomsten varierade mycket mellan gårdarna. Vi fann också att flera ko- och besättningsfaktorer hade betydelse för förekomsten. Till exempel var JS vanligare hos SRB än hos andra raser, vanligare hos kor med liten vinkel vid främre juveranfästningen eller en grop/veck vid denna, samt hos äldre kor. Allvarliga JS var också vanligare senare i laktationen och bland kor med hög mjölkproduktion. Korta liggbås och madrasser i liggbåsen var exempel på besättningsfaktorer som ökade risken för allvarliga JS. Kor med JS hade dock inte högre risk för mastit eller utslagning än kor utan JS.

I den andra studien besöktes 7 besättningar 9 gånger vardera under ett år för att ta reda på när JS uppstår och hur länge de varar. Vi fann bland annat att allvarliga JS varade under mycket längre tid än JS som enbart var lindriga. Endast 38 % av fallen tillfrisknade spontant och chansen för detta var högre vid lindriga och kortvariga JS. Hälften av de som tillfrisknade fick dock återfall. Risken att få ett nytt JS ökade om kon var av SRB-ras eller hade en grop/veck vid främre juveranfästningen. Dessutom hade kor som haft lindrigt JS och högmjölkande kor ökad risk att få allvarligt JS. Kor som fått ett nytt allvarligt JS hade ökad risk att veterinärbehandlas för mastit. Vi undersökte också prov från JS och frisk juverhud och fann en minskad diversitet i prov från juversår men inga tecken på en infektiös orsak till JS eller på att JS är en viktig smittkälla för mastitorsakande bakterier. I 4 av besättningarna undersökte vi om en sårsprej med koppar och zink kan användas som behandling av JS men tyvärr var det ingen skillnad i avläkning mellan behandlade och obehandlade kor.

De viktigaste resultaten - Hasskador
I de ovan nämnda 99 besättningarna undersökte vi också förekomst av HS och fann att 68 % av korna hade lindriga (hårlöshet) och 6 % allvarliga (sår eller svullnad) HS. Alla gårdar hade fall av HS men andelen kor med lindriga och allvarliga HS varierade mellan gårdarna. Risken för HS var högre för Holstein än för SRB och högre senare i laktationen medan äldre kor hade högre risk för allvarliga HS. Exempel på besättningsfaktorer som minskade risken för användning av lindriga HS var madrass i liggbåsen jämfört med gummimatta, och att använda torv som strö. Risken för allvarliga HS var lägre om liggbåsen var av tillräcklig bredd. Vi fann inga samband mellan HS och mastit eller utslagning.

Viktiga slutsatser
Både JS och HS är vanliga hos mjölkkor men de flesta skador klassades som lindriga. Förekomsten varierade stort mellan gårdar. Få JS avläkte utan återfall, de som läkte var främst lindriga och kortvariga JS. Den testade behandlingen hade ingen effekt på avläkningen. Flera riskfaktorer identifierades vilka kan användas för att ge bättre råd om hur man kan förebygga JS och HS. Orsaken till JS är dock fortfarande delvis oklar varför fler studier behövs för att förstå hur de uppstår.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress