Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kalciumstrategier för höjd kvalitet i svensk matpotatis

Status: Avslutat
Projektnummer: H1042050
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 oktober 2014
Huvudsökande: Helene Larsson Jönsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Helene.Larsson.Jonsson@slu.se
Telefon: 040-415370
Beviljade medel: 2 280 000 SEK

Under tre år har matpotatissorten King Edvard ingått i kalciumgödslingsförsök där både kalciumgivans storlek, tidpunkt och typ av gödslingsmedel har undersökts. Försöken visar att det krävs 200 kg kalcium ha-1 för att öka kalciuminnehållet i knölarna. Endast kalcium i lättlöslig form såsom kalciumnitrat och kalciumklorid påverkade kalciuminnehållet i knölarna. Kalcium i form av kalciumsulfat hade ingen positiv påverkan på varken kalciuminnehåll eller kvalitet. Försöken visade även att knölarna tar upp olika mycket kalcium olika år, vilket kan bero på vädret, då kalciumupptaget ökar vid en hög avdunstningshastighet. Högst kalciuminnehåll i knölarna erhölls då kalciumnitrat applicerades vid sättning samt fem veckor efter uppkomst (100 + 100 kg Ca ha-1). De strategier som hade bäst effekt mot stötblått var 100 + 100 kg Ca ha-1 två respektive fem veckor efter uppkomst samt fem respektive åtta veckor efter uppkomst.

Tvåhundra kilo kalcium höjer kalciuminnehållet i potatis

Tre års fältförsök har visat att gödsling med tvåhundra kg kalcium till matpotatis ger ett ökat kalciuminnehåll i knölarna. Effekten uppnås då kalcium appliceras i lättlöslig form, som till exempel kalciumnitrat.

Varför gödsla med kalcium?
Kalcium är ett essentiellt näringsämne som bland annat ska stabilisera cellväggar och cellmembran i växten. Potatisknölar med lågt kalciuminnehåll riskerar att få kvalitetsdefekter såsom rostfläckighet och inre håligheter, som yttrar sig i form av bruna områden av döda celler inuti knölarna. Ett lågt kalciuminnehåll i skalet kan även öka risken för stötblått, som uppstår vid ovarsam hantering. Det är även viktigt att öka kalciuminnehållet ur ett nutritionellt hänseende då potatis är en del av vår basföda.

Ökat kalciuminnehåll i knölar
Då matpotatissorten King Edward odlades i fält behövdes 200 kg lättlösligt kalcium per ha för att öka kalciuminnehållet i knölarna. Det högsta kalciuminnehållet erhölls då 100 kg kalcium spridits i samband med sättning samt 100 kg spridits fem veckor efter uppkomst. För att uppnå denna effekt måste kalcium vara lättlösligt. Kalciumnitrat och kalciumklorid innehåller lättlösligt kalcium, varav kalciumnitrat ingår i produkten kalksalpeter. Det kan vara svårt att gödsla med 200 kg kalcium som kalciumnitrat då kvävegivan oftast blir alldeles för hög. I försöken undersökte vi även effekten av en sen kalciumgiva i form av kalciumklorid, dels för att minska kvävegivan och dels för att inte behöva kvävegödsla sent på säsongen. Resultaten var varierande, men 2012 fungerade kalciumklorid minst lika bra som kalciumnitrat. Det visade sig att den sena kalciumkloridgivan tenderade att öka stärkelseinnehållet i knölarna, vilket kan vara intressant för stärkelseodlare.

Motståndskraftigare mot stötar
För att simulera mekaniska skador i form av stötblått lät vi knölarna åka runt i en cementblandare. Efter denna misshandel lagrades knölarna varmt, 15°C i två veckor för att framkalla stötblått. Gödsling med 200 kg kalcium per ha fördelat på två likstora givor vid två och fem veckor eller fem och åtta veckor efter uppkomst gav lägst angrepp av stötblått. Graderingen av rostfläckighet gav inga entydiga svar bland annat på grund av svårigheten att skilja rostfläckarna från rostringarna som fanns på några av försöksfälten. Rostfläckighet beror bland annat på kalciumbrist medan rostringsangrepp orsakas av virus.

Kalciumgödsling i närheten av knölen
Internationella studier har visat att kalcium till knölen tas upp via stolonrötter medan huvudrotsystemet förser blasten med kalcium. Detta innebär att kalcium måste finnas i närheten av knölarna för att kunna tas upp. Då vi jämförde radmyllning med bredspridning vid sättning såg vi inga skillnader i kalciuminnehåll i knölarna. Det bör göras fler försök med kalciumapplicering i form av grundare radmyllning eller varför inte kontinuerlig kalciumgödsling under hela knölsättningen via droppbevattning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress