Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kalciumstrategier för höjd kvalitet i svensk matpotatis

Status: Avslutat
Projektnummer: H1042050
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 oktober 2014
Huvudsökande: Helene Larsson Jönsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Helene.Larsson.Jonsson@slu.se
Telefon: 040-415370
Beviljade medel: 2 280 000 SEK

Under tre år har matpotatissorten King Edvard ingått i kalciumgödslingsförsök där både kalciumgivans storlek, tidpunkt och typ av gödslingsmedel har undersökts. Försöken visar att det krävs 200 kg kalcium ha-1 för att öka kalciuminnehållet i knölarna. Endast kalcium i lättlöslig form såsom kalciumnitrat och kalciumklorid påverkade kalciuminnehållet i knölarna. Kalcium i form av kalciumsulfat hade ingen positiv påverkan på varken kalciuminnehåll eller kvalitet. Försöken visade även att knölarna tar upp olika mycket kalcium olika år, vilket kan bero på vädret, då kalciumupptaget ökar vid en hög avdunstningshastighet. Högst kalciuminnehåll i knölarna erhölls då kalciumnitrat applicerades vid sättning samt fem veckor efter uppkomst (100 + 100 kg Ca ha-1). De strategier som hade bäst effekt mot stötblått var 100 + 100 kg Ca ha-1 två respektive fem veckor efter uppkomst samt fem respektive åtta veckor efter uppkomst.

Tvåhundra kilo kalcium höjer kalciuminnehållet i potatis

Tre års fältförsök har visat att gödsling med tvåhundra kg kalcium till matpotatis ger ett ökat kalciuminnehåll i knölarna. Effekten uppnås då kalcium appliceras i lättlöslig form, som till exempel kalciumnitrat.

Varför gödsla med kalcium?
Kalcium är ett essentiellt näringsämne som bland annat ska stabilisera cellväggar och cellmembran i växten. Potatisknölar med lågt kalciuminnehåll riskerar att få kvalitetsdefekter såsom rostfläckighet och inre håligheter, som yttrar sig i form av bruna områden av döda celler inuti knölarna. Ett lågt kalciuminnehåll i skalet kan även öka risken för stötblått, som uppstår vid ovarsam hantering. Det är även viktigt att öka kalciuminnehållet ur ett nutritionellt hänseende då potatis är en del av vår basföda.

Ökat kalciuminnehåll i knölar
Då matpotatissorten King Edward odlades i fält behövdes 200 kg lättlösligt kalcium per ha för att öka kalciuminnehållet i knölarna. Det högsta kalciuminnehållet erhölls då 100 kg kalcium spridits i samband med sättning samt 100 kg spridits fem veckor efter uppkomst. För att uppnå denna effekt måste kalcium vara lättlösligt. Kalciumnitrat och kalciumklorid innehåller lättlösligt kalcium, varav kalciumnitrat ingår i produkten kalksalpeter. Det kan vara svårt att gödsla med 200 kg kalcium som kalciumnitrat då kvävegivan oftast blir alldeles för hög. I försöken undersökte vi även effekten av en sen kalciumgiva i form av kalciumklorid, dels för att minska kvävegivan och dels för att inte behöva kvävegödsla sent på säsongen. Resultaten var varierande, men 2012 fungerade kalciumklorid minst lika bra som kalciumnitrat. Det visade sig att den sena kalciumkloridgivan tenderade att öka stärkelseinnehållet i knölarna, vilket kan vara intressant för stärkelseodlare.

Motståndskraftigare mot stötar
För att simulera mekaniska skador i form av stötblått lät vi knölarna åka runt i en cementblandare. Efter denna misshandel lagrades knölarna varmt, 15°C i två veckor för att framkalla stötblått. Gödsling med 200 kg kalcium per ha fördelat på två likstora givor vid två och fem veckor eller fem och åtta veckor efter uppkomst gav lägst angrepp av stötblått. Graderingen av rostfläckighet gav inga entydiga svar bland annat på grund av svårigheten att skilja rostfläckarna från rostringarna som fanns på några av försöksfälten. Rostfläckighet beror bland annat på kalciumbrist medan rostringsangrepp orsakas av virus.

Kalciumgödsling i närheten av knölen
Internationella studier har visat att kalcium till knölen tas upp via stolonrötter medan huvudrotsystemet förser blasten med kalcium. Detta innebär att kalcium måste finnas i närheten av knölarna för att kunna tas upp. Då vi jämförde radmyllning med bredspridning vid sättning såg vi inga skillnader i kalciuminnehåll i knölarna. Det bör göras fler försök med kalciumapplicering i form av grundare radmyllning eller varför inte kontinuerlig kalciumgödsling under hela knölsättningen via droppbevattning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress