Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs. Men det har hittills inte funnits några svenska försök i ämnet. Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha) har nu genomförts under tre år på fem platser. Resultaten visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva på endast fem av totalt femton försöksplatser. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva signifikant på totalt tolv av de femton platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 150 kg/ha. Det var lönsamt att kaliumgödsla vid K-Al-klass I. Med K-Al-klass var det lönsamt bara i cirka hälften av försöken. Kaliumhalt i grönmassan kan användas för utvärdering. 7-9 g kalium per kg ts indikerar tillräcklig kaliumtillförsel.

Mindre kalium till majs

Majs kräver kalium, men inte så mycket som vi tidigare trott. Det visar nya svenska försök. Flytgödsla måttligt och prioritera kaliumkrävande vall istället. Kolla brister och följ upp med foderanalysen.

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. På lätta jordar, där majs passar bra, är också kaliuminnehållet litet. Nu visar försök från fem platser under tre år i södra Sverige att kaliumgödsling till majs kan vara lönsamt, men bara upp till max 150 kg/ha. Rådande kaliumgödslingsrekommendationer bör därför kunna sänkas.

Kunskapslucka för kalium
Majsodlande gårdar har i regel gott om stallgödsel. Likväl blir kalium ibland en bristvara i en vall-majsväxtföljd. I ett läge när en del mjölkgårdar skulle behöva köpa in kaliumgödning startades den här försöksserien för att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. I Danmark har en liknande serie parallellt genomförts. Även där var underlaget tidigare dåligt. Svenska rekommendationer grundade sig på danska riktlinjer som i sin tur grundade sig på tyska försök.

Lönsamt på utarmad jord
Försöken har genomförts under tre år på fem platser i Skåne, Öland, Halland och Västergötland. Det var låga kaliumvärden i marken överlag, en förutsättning för lönsam kaliumgödsling. Man kan se att lägre K-AL-tal gav lönsamhet för högre kaliumgiva. Jordar med lönsamhet för 150 kg K/ha hade K-AL-klass 2 eller lägre. Men det fanns undantag där låga värden gav svagt utslag för gödsling och höga värden ändå gav avkastningsökning vid kaliumgödsling.

Att kaliumgödsla gav större ts-avkastning, men bara i fem av de femton försöken. I snitt vann man ett ton ts genom att gödsla med 75 kg kalium per hektar och knappt 1,5 ton vid 150 kg K (tabell 1). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, var positivt upp till 75 kg kalium per hektar för ett försök, till 100 kg för tre försök och till 150 kg för fem försök. Totalt sett var det alltså i bara hälften av de femton försöken lönsamt att överhuvudtaget gödsla med kalium.

Måttlig avkastningsökning
I medeltal visade försöken positivt ekonomiskt netto för kaliumgödsling upp till 100-150 kg/ha samtliga tre försöksår. Detta med majsvärdet 1,10 kr/kg ts och kaliumpriset 8 kr/kg. Ett majsvärde på 1,30 kr/kg ts förändrar inte den bilden.

Den danska gödslingsrekommendationen är 130-160 kg kalium per hektar. De nuvarande svenska riktlinjerna för kaliumgödsling ligger flera tiotals kg högre. Där är behovet för 12 ton majs 190 kg i K-Al-klass 1 och sjunkande till 110 kg i klass 4. Majsskörden på 12 ton för bort cirka 100 kg kalium och det ser ut som att en rimlig giva ska ligga i nivå med detta.

Tabell 1. Avkastningen ökade med ett ton ts när kaliumgivan höjdes till 75 kg per hektar. Kaliumhalten fortsatte öka med ökad giva. Medeltal för alla de svenska försöken.
Kaliumgiva Avkastning Merskörd K-halt vid skörd
kg/ha ton ts/ha ton ts/ha g/kg ts
0 13,6 7,4
75 14,7 1,07 8,0
100 14,6 -0,08 8,3
150 15,0 0,37 8,5
225 15,0 0,07 9,1
275 15,1 0,05 9,1

Kolla kalium i foderanalysen
Kaliuminnehållet i majsen ökade ofta med kaliumgiva. Det går alltså att följa upp vid skörd om man gödslat rätt. Visar foderanalysen under 0,7-0,9 % kalium (7 gram per kg ts) är det troligt att gödslingen varit för liten. Analyserna i försöket visade också att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd. Då skulle kaliumtillgången kunna haft effekt på torkstress eller avmognad. Det märktes dock inte på ts-avkastningen.

I ett försök i förekom mer knäckta stjälkar i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Kaliumbrist skulle också kunna ge sämre torktålighet och därmed mottaglighet för majssot, men det gick inte att se i försöken.