Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Status: Avslutat
Projektnummer: H1060274
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2014
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 800 000 SEK

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs. Men det har hittills inte funnits några svenska försök i ämnet. Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha) har nu genomförts under tre år på fem platser. Resultaten visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva på endast fem av totalt femton försöksplatser. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva signifikant på totalt tolv av de femton platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 150 kg/ha. Det var lönsamt att kaliumgödsla vid K-Al-klass I. Med K-Al-klass var det lönsamt bara i cirka hälften av försöken. Kaliumhalt i grönmassan kan användas för utvärdering. 7-9 g kalium per kg ts indikerar tillräcklig kaliumtillförsel.

Mindre kalium till majs

Majs kräver kalium, men inte så mycket som vi tidigare trott. Det visar nya svenska försök. Flytgödsla måttligt och prioritera kaliumkrävande vall istället. Kolla brister och följ upp med foderanalysen.

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. På lätta jordar, där majs passar bra, är också kaliuminnehållet litet. Nu visar försök från fem platser under tre år i södra Sverige att kaliumgödsling till majs kan vara lönsamt, men bara upp till max 150 kg/ha. Rådande kaliumgödslingsrekommendationer bör därför kunna sänkas.

Kunskapslucka för kalium
Majsodlande gårdar har i regel gott om stallgödsel. Likväl blir kalium ibland en bristvara i en vall-majsväxtföljd. I ett läge när en del mjölkgårdar skulle behöva köpa in kaliumgödning startades den här försöksserien för att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. I Danmark har en liknande serie parallellt genomförts. Även där var underlaget tidigare dåligt. Svenska rekommendationer grundade sig på danska riktlinjer som i sin tur grundade sig på tyska försök.

Lönsamt på utarmad jord
Försöken har genomförts under tre år på fem platser i Skåne, Öland, Halland och Västergötland. Det var låga kaliumvärden i marken överlag, en förutsättning för lönsam kaliumgödsling. Man kan se att lägre K-AL-tal gav lönsamhet för högre kaliumgiva. Jordar med lönsamhet för 150 kg K/ha hade K-AL-klass 2 eller lägre. Men det fanns undantag där låga värden gav svagt utslag för gödsling och höga värden ändå gav avkastningsökning vid kaliumgödsling.

Att kaliumgödsla gav större ts-avkastning, men bara i fem av de femton försöken. I snitt vann man ett ton ts genom att gödsla med 75 kg kalium per hektar och knappt 1,5 ton vid 150 kg K (tabell 1). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, var positivt upp till 75 kg kalium per hektar för ett försök, till 100 kg för tre försök och till 150 kg för fem försök. Totalt sett var det alltså i bara hälften av de femton försöken lönsamt att överhuvudtaget gödsla med kalium.

Måttlig avkastningsökning
I medeltal visade försöken positivt ekonomiskt netto för kaliumgödsling upp till 100-150 kg/ha samtliga tre försöksår. Detta med majsvärdet 1,10 kr/kg ts och kaliumpriset 8 kr/kg. Ett majsvärde på 1,30 kr/kg ts förändrar inte den bilden.

Den danska gödslingsrekommendationen är 130-160 kg kalium per hektar. De nuvarande svenska riktlinjerna för kaliumgödsling ligger flera tiotals kg högre. Där är behovet för 12 ton majs 190 kg i K-Al-klass 1 och sjunkande till 110 kg i klass 4. Majsskörden på 12 ton för bort cirka 100 kg kalium och det ser ut som att en rimlig giva ska ligga i nivå med detta.

Tabell 1. Avkastningen ökade med ett ton ts när kaliumgivan höjdes till 75 kg per hektar. Kaliumhalten fortsatte öka med ökad giva. Medeltal för alla de svenska försöken.
Kaliumgiva Avkastning Merskörd K-halt vid skörd
kg/ha ton ts/ha ton ts/ha g/kg ts
0 13,6 7,4
75 14,7 1,07 8,0
100 14,6 -0,08 8,3
150 15,0 0,37 8,5
225 15,0 0,07 9,1
275 15,1 0,05 9,1

Kolla kalium i foderanalysen
Kaliuminnehållet i majsen ökade ofta med kaliumgiva. Det går alltså att följa upp vid skörd om man gödslat rätt. Visar foderanalysen under 0,7-0,9 % kalium (7 gram per kg ts) är det troligt att gödslingen varit för liten. Analyserna i försöket visade också att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd. Då skulle kaliumtillgången kunna haft effekt på torkstress eller avmognad. Det märktes dock inte på ts-avkastningen.

I ett försök i förekom mer knäckta stjälkar i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Kaliumbrist skulle också kunna ge sämre torktålighet och därmed mottaglighet för majssot, men det gick inte att se i försöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev