Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Status: Avslutat
Projektnummer: H1060274
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2014
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 800 000 SEK

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs. Men det har hittills inte funnits några svenska försök i ämnet. Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha) har nu genomförts under tre år på fem platser. Resultaten visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva på endast fem av totalt femton försöksplatser. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva signifikant på totalt tolv av de femton platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 150 kg/ha. Det var lönsamt att kaliumgödsla vid K-Al-klass I. Med K-Al-klass var det lönsamt bara i cirka hälften av försöken. Kaliumhalt i grönmassan kan användas för utvärdering. 7-9 g kalium per kg ts indikerar tillräcklig kaliumtillförsel.

Mindre kalium till majs

Majs kräver kalium, men inte så mycket som vi tidigare trott. Det visar nya svenska försök. Flytgödsla måttligt och prioritera kaliumkrävande vall istället. Kolla brister och följ upp med foderanalysen.

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. På lätta jordar, där majs passar bra, är också kaliuminnehållet litet. Nu visar försök från fem platser under tre år i södra Sverige att kaliumgödsling till majs kan vara lönsamt, men bara upp till max 150 kg/ha. Rådande kaliumgödslingsrekommendationer bör därför kunna sänkas.

Kunskapslucka för kalium
Majsodlande gårdar har i regel gott om stallgödsel. Likväl blir kalium ibland en bristvara i en vall-majsväxtföljd. I ett läge när en del mjölkgårdar skulle behöva köpa in kaliumgödning startades den här försöksserien för att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. I Danmark har en liknande serie parallellt genomförts. Även där var underlaget tidigare dåligt. Svenska rekommendationer grundade sig på danska riktlinjer som i sin tur grundade sig på tyska försök.

Lönsamt på utarmad jord
Försöken har genomförts under tre år på fem platser i Skåne, Öland, Halland och Västergötland. Det var låga kaliumvärden i marken överlag, en förutsättning för lönsam kaliumgödsling. Man kan se att lägre K-AL-tal gav lönsamhet för högre kaliumgiva. Jordar med lönsamhet för 150 kg K/ha hade K-AL-klass 2 eller lägre. Men det fanns undantag där låga värden gav svagt utslag för gödsling och höga värden ändå gav avkastningsökning vid kaliumgödsling.

Att kaliumgödsla gav större ts-avkastning, men bara i fem av de femton försöken. I snitt vann man ett ton ts genom att gödsla med 75 kg kalium per hektar och knappt 1,5 ton vid 150 kg K (tabell 1). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, var positivt upp till 75 kg kalium per hektar för ett försök, till 100 kg för tre försök och till 150 kg för fem försök. Totalt sett var det alltså i bara hälften av de femton försöken lönsamt att överhuvudtaget gödsla med kalium.

Måttlig avkastningsökning
I medeltal visade försöken positivt ekonomiskt netto för kaliumgödsling upp till 100-150 kg/ha samtliga tre försöksår. Detta med majsvärdet 1,10 kr/kg ts och kaliumpriset 8 kr/kg. Ett majsvärde på 1,30 kr/kg ts förändrar inte den bilden.

Den danska gödslingsrekommendationen är 130-160 kg kalium per hektar. De nuvarande svenska riktlinjerna för kaliumgödsling ligger flera tiotals kg högre. Där är behovet för 12 ton majs 190 kg i K-Al-klass 1 och sjunkande till 110 kg i klass 4. Majsskörden på 12 ton för bort cirka 100 kg kalium och det ser ut som att en rimlig giva ska ligga i nivå med detta.

Tabell 1. Avkastningen ökade med ett ton ts när kaliumgivan höjdes till 75 kg per hektar. Kaliumhalten fortsatte öka med ökad giva. Medeltal för alla de svenska försöken.
Kaliumgiva Avkastning Merskörd K-halt vid skörd
kg/ha ton ts/ha ton ts/ha g/kg ts
0 13,6 7,4
75 14,7 1,07 8,0
100 14,6 -0,08 8,3
150 15,0 0,37 8,5
225 15,0 0,07 9,1
275 15,1 0,05 9,1

Kolla kalium i foderanalysen
Kaliuminnehållet i majsen ökade ofta med kaliumgiva. Det går alltså att följa upp vid skörd om man gödslat rätt. Visar foderanalysen under 0,7-0,9 % kalium (7 gram per kg ts) är det troligt att gödslingen varit för liten. Analyserna i försöket visade också att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd. Då skulle kaliumtillgången kunna haft effekt på torkstress eller avmognad. Det märktes dock inte på ts-avkastningen.

I ett försök i förekom mer knäckta stjälkar i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Kaliumbrist skulle också kunna ge sämre torktålighet och därmed mottaglighet för majssot, men det gick inte att se i försöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev