Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Status: Avslutat
Projektnummer: H1060274
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2014
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 800 000 SEK

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs. Men det har hittills inte funnits några svenska försök i ämnet. Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha) har nu genomförts under tre år på fem platser. Resultaten visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva på endast fem av totalt femton försöksplatser. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva signifikant på totalt tolv av de femton platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 150 kg/ha. Det var lönsamt att kaliumgödsla vid K-Al-klass I. Med K-Al-klass var det lönsamt bara i cirka hälften av försöken. Kaliumhalt i grönmassan kan användas för utvärdering. 7-9 g kalium per kg ts indikerar tillräcklig kaliumtillförsel.

Mindre kalium till majs

Majs kräver kalium, men inte så mycket som vi tidigare trott. Det visar nya svenska försök. Flytgödsla måttligt och prioritera kaliumkrävande vall istället. Kolla brister och följ upp med foderanalysen.

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. På lätta jordar, där majs passar bra, är också kaliuminnehållet litet. Nu visar försök från fem platser under tre år i södra Sverige att kaliumgödsling till majs kan vara lönsamt, men bara upp till max 150 kg/ha. Rådande kaliumgödslingsrekommendationer bör därför kunna sänkas.

Kunskapslucka för kalium
Majsodlande gårdar har i regel gott om stallgödsel. Likväl blir kalium ibland en bristvara i en vall-majsväxtföljd. I ett läge när en del mjölkgårdar skulle behöva köpa in kaliumgödning startades den här försöksserien för att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. I Danmark har en liknande serie parallellt genomförts. Även där var underlaget tidigare dåligt. Svenska rekommendationer grundade sig på danska riktlinjer som i sin tur grundade sig på tyska försök.

Lönsamt på utarmad jord
Försöken har genomförts under tre år på fem platser i Skåne, Öland, Halland och Västergötland. Det var låga kaliumvärden i marken överlag, en förutsättning för lönsam kaliumgödsling. Man kan se att lägre K-AL-tal gav lönsamhet för högre kaliumgiva. Jordar med lönsamhet för 150 kg K/ha hade K-AL-klass 2 eller lägre. Men det fanns undantag där låga värden gav svagt utslag för gödsling och höga värden ändå gav avkastningsökning vid kaliumgödsling.

Att kaliumgödsla gav större ts-avkastning, men bara i fem av de femton försöken. I snitt vann man ett ton ts genom att gödsla med 75 kg kalium per hektar och knappt 1,5 ton vid 150 kg K (tabell 1). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, var positivt upp till 75 kg kalium per hektar för ett försök, till 100 kg för tre försök och till 150 kg för fem försök. Totalt sett var det alltså i bara hälften av de femton försöken lönsamt att överhuvudtaget gödsla med kalium.

Måttlig avkastningsökning
I medeltal visade försöken positivt ekonomiskt netto för kaliumgödsling upp till 100-150 kg/ha samtliga tre försöksår. Detta med majsvärdet 1,10 kr/kg ts och kaliumpriset 8 kr/kg. Ett majsvärde på 1,30 kr/kg ts förändrar inte den bilden.

Den danska gödslingsrekommendationen är 130-160 kg kalium per hektar. De nuvarande svenska riktlinjerna för kaliumgödsling ligger flera tiotals kg högre. Där är behovet för 12 ton majs 190 kg i K-Al-klass 1 och sjunkande till 110 kg i klass 4. Majsskörden på 12 ton för bort cirka 100 kg kalium och det ser ut som att en rimlig giva ska ligga i nivå med detta.

Tabell 1. Avkastningen ökade med ett ton ts när kaliumgivan höjdes till 75 kg per hektar. Kaliumhalten fortsatte öka med ökad giva. Medeltal för alla de svenska försöken.
Kaliumgiva Avkastning Merskörd K-halt vid skörd
kg/ha ton ts/ha ton ts/ha g/kg ts
0 13,6 7,4
75 14,7 1,07 8,0
100 14,6 -0,08 8,3
150 15,0 0,37 8,5
225 15,0 0,07 9,1
275 15,1 0,05 9,1

Kolla kalium i foderanalysen
Kaliuminnehållet i majsen ökade ofta med kaliumgiva. Det går alltså att följa upp vid skörd om man gödslat rätt. Visar foderanalysen under 0,7-0,9 % kalium (7 gram per kg ts) är det troligt att gödslingen varit för liten. Analyserna i försöket visade också att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd. Då skulle kaliumtillgången kunna haft effekt på torkstress eller avmognad. Det märktes dock inte på ts-avkastningen.

I ett försök i förekom mer knäckta stjälkar i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Kaliumbrist skulle också kunna ge sämre torktålighet och därmed mottaglighet för majssot, men det gick inte att se i försöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev