Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Status: Avslutat
Projektnummer: H1060274
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2014
Huvudsökande: Linda af Geijersstam
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: Linda.af.Geijersstam@hush.se
Telefon: 0706-156770
Beviljade medel: 800 000 SEK

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs. Men det har hittills inte funnits några svenska försök i ämnet. Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha) har nu genomförts under tre år på fem platser. Resultaten visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva på endast fem av totalt femton försöksplatser. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva signifikant på totalt tolv av de femton platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 150 kg/ha. Det var lönsamt att kaliumgödsla vid K-Al-klass I. Med K-Al-klass var det lönsamt bara i cirka hälften av försöken. Kaliumhalt i grönmassan kan användas för utvärdering. 7-9 g kalium per kg ts indikerar tillräcklig kaliumtillförsel.

Mindre kalium till majs

Majs kräver kalium, men inte så mycket som vi tidigare trott. Det visar nya svenska försök. Flytgödsla måttligt och prioritera kaliumkrävande vall istället. Kolla brister och följ upp med foderanalysen.

Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. På lätta jordar, där majs passar bra, är också kaliuminnehållet litet. Nu visar försök från fem platser under tre år i södra Sverige att kaliumgödsling till majs kan vara lönsamt, men bara upp till max 150 kg/ha. Rådande kaliumgödslingsrekommendationer bör därför kunna sänkas.

Kunskapslucka för kalium
Majsodlande gårdar har i regel gott om stallgödsel. Likväl blir kalium ibland en bristvara i en vall-majsväxtföljd. I ett läge när en del mjölkgårdar skulle behöva köpa in kaliumgödning startades den här försöksserien för att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. I Danmark har en liknande serie parallellt genomförts. Även där var underlaget tidigare dåligt. Svenska rekommendationer grundade sig på danska riktlinjer som i sin tur grundade sig på tyska försök.

Lönsamt på utarmad jord
Försöken har genomförts under tre år på fem platser i Skåne, Öland, Halland och Västergötland. Det var låga kaliumvärden i marken överlag, en förutsättning för lönsam kaliumgödsling. Man kan se att lägre K-AL-tal gav lönsamhet för högre kaliumgiva. Jordar med lönsamhet för 150 kg K/ha hade K-AL-klass 2 eller lägre. Men det fanns undantag där låga värden gav svagt utslag för gödsling och höga värden ändå gav avkastningsökning vid kaliumgödsling.

Att kaliumgödsla gav större ts-avkastning, men bara i fem av de femton försöken. I snitt vann man ett ton ts genom att gödsla med 75 kg kalium per hektar och knappt 1,5 ton vid 150 kg K (tabell 1). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, var positivt upp till 75 kg kalium per hektar för ett försök, till 100 kg för tre försök och till 150 kg för fem försök. Totalt sett var det alltså i bara hälften av de femton försöken lönsamt att överhuvudtaget gödsla med kalium.

Måttlig avkastningsökning
I medeltal visade försöken positivt ekonomiskt netto för kaliumgödsling upp till 100-150 kg/ha samtliga tre försöksår. Detta med majsvärdet 1,10 kr/kg ts och kaliumpriset 8 kr/kg. Ett majsvärde på 1,30 kr/kg ts förändrar inte den bilden.

Den danska gödslingsrekommendationen är 130-160 kg kalium per hektar. De nuvarande svenska riktlinjerna för kaliumgödsling ligger flera tiotals kg högre. Där är behovet för 12 ton majs 190 kg i K-Al-klass 1 och sjunkande till 110 kg i klass 4. Majsskörden på 12 ton för bort cirka 100 kg kalium och det ser ut som att en rimlig giva ska ligga i nivå med detta.

Tabell 1. Avkastningen ökade med ett ton ts när kaliumgivan höjdes till 75 kg per hektar. Kaliumhalten fortsatte öka med ökad giva. Medeltal för alla de svenska försöken.
Kaliumgiva Avkastning Merskörd K-halt vid skörd
kg/ha ton ts/ha ton ts/ha g/kg ts
0 13,6 7,4
75 14,7 1,07 8,0
100 14,6 -0,08 8,3
150 15,0 0,37 8,5
225 15,0 0,07 9,1
275 15,1 0,05 9,1

Kolla kalium i foderanalysen
Kaliuminnehållet i majsen ökade ofta med kaliumgiva. Det går alltså att följa upp vid skörd om man gödslat rätt. Visar foderanalysen under 0,7-0,9 % kalium (7 gram per kg ts) är det troligt att gödslingen varit för liten. Analyserna i försöket visade också att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd. Då skulle kaliumtillgången kunna haft effekt på torkstress eller avmognad. Det märktes dock inte på ts-avkastningen.

I ett försök i förekom mer knäckta stjälkar i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Kaliumbrist skulle också kunna ge sämre torktålighet och därmed mottaglighet för majssot, men det gick inte att se i försöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev