Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-321
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 13 december 2018
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation:
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Medsökande: Nilla Nilsdotter-Linde
Medsökande: Eva Spörndly
Beviljade medel: 1 655 343 SEK

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal health. Farmers ask for durable crop species and cost efficient investments. The aim of the project is to develop technical and agronomic solutions for long-term pasture management with a large dairy herd. The objectives are: 1) evaluate four seed mixtures concerning vegetation cover, botanical composition, production potential and feed value. 2) evaluate two materials used to protect areas exposed to a high degree of trampling in relation to investment costs. We are applying for a continuation as ongoing project has been implemented during two dryer seasons than normal. An evaluation of the robustness during more seasons with varying weather will produce results directly useful for the farmers.

Betesdrift för mjölkkor kan vara ett effektivt och resurssnålt system för lantbrukare. Men när besättningsstorleken ökar så uppstår lätt problem med upptrampad mark, sämre klövhälsa och smutsiga juver som kostar arbetstid och kan leda till försämrad djurhälsa. Lantbrukare efterfrågar därför slitstarkt växtmaterial och kostnadseffektiva investeringar. Projektet syftar till att ta fram tekniska och odlingsmässigt långsiktiga lösningar för långliggande betesvall i stora besättningar. Målen är att: 1) utvärdera fyra betesblandningar med avseende på vegetationstäckning, botanisk sammansättning, produktionspotential och fodervärde. 2) utvärdera hållbarhet i relation till investeringskostnader för två markstabiliserande åtgärder på punktbelastad yta i betesfållan. Vi söker för en fortsättning då pågående projekt genomförts under två torrare säsonger än normalt. Att få utvärdera robustheten i åtgärderna vid olika årsmåner kan ge direkt användbara resultat.

Lantbrukare upplever att problem med upptrampade beten och smutsiga mjölkkor ökar med större besättningar. Syftena var att 1) jämföra fyra fröblandningar under fyra betessäsonger för att utvärdera tramptålighet och förmåga att reparera sig, samt jämföra botanisk sammansättning, avkastning och näringsvärde. 2) utvärdera hållbarhet för tre markstabiliserande material i grindöppningar jämfört med ingen åtgärd. Fröblandningarna betades 17 gånger och andelen vegetationstäcke var överlag hög (över 88%). Vid två avbetningar kom stora mängder regn som orsakade svåra trampskador men efter vila hade vegetationen återhämtat sig. Vitklöver och rörsvingel minskade medan ängsgröe ökade. Andelen rajgräs bibehölls. Fröblandningar med vitklöver innehöll mer energi, råprotein (hög-, sensommar) och mindre fibrer än utan vitklöver. Krossat stenmaterial med kalk vid grindöppningen hade god hållbarhet och en rimlig kostnad.

Mjölkkor på bete är en stark symbol för produktion av svensk mjölk och god djurvälfärd. När antalet kor på gården ökar erfar lantbrukare ofta större problem med upptrampade och leriga betesytor som kan påverka djurhälsa och mjölkkvalitet. En lösning kan vara tramptåliga växter och därför utvärderade vi betesvallar etablerade från fyra olika betesfröblandningar och deras förmåga att klara av tramp från betesdjur. Med flygfotografier tagna av en drönare jämförde vi hur stor del av marken som var bar jord / vegetation efter att djuren hade betat. Fotografierna bearbetades i ett bildanalysprogram. Vi studerade även förändringar i den botaniska sammansättningen samt vallarnas avkastning och näringsinnehåll. Fältexperimentet låg på en styv lera i Uppsala och vädret under de fyra betessäsongerna var torrt / normalt utom den sista hösten. Korna betade de fyra fröblandningarna totalt sjutton gånger under fyra säsonger och efter de flesta avbetningarna täckte vegetationen 88 procent eller mer av betesytan så trampskadorna var överlag små. Drygt 40 kor per hektar fick beta tills betet var slut, vilket tog knappt fyra dagar. Därefter togs djuren bort och betet fick växa till innan de betade igen. Den fjärde avbetningen ägde rum i oktober och gav omfattande trampskador (66–71 procent bar jord). Att kornas tramp fick så dramatisk effekt berodde både på att det regnade 30 mm just när djuren var i hagen och på att det var höst och plantornas växtkraft avtog. Effekten av trampskadorna syntes fortfarande våren efter, då andelen vegetation var låg, 70–85 procent. Den femte avbetningen ägde rum i juni och då regnade det 44 mm. Eftersom betesmarken redan var skadad blev det omfattande trampskador och andelen bar jord var 40–75 procent på betesytan. Vi förlängde betets viloperiod som blev tjugonio dagar för att betet skulle kunna reparera sig. Eftersom trampskadorna denna gång uppstod under växtodlingssäsong var tillväxtförhållandena optimala och redan vid den sjätte avbetningen täcktes markens yta till 93–96 procent av betesväxter. Följande betesväxter ingick i en eller flera av fröblandningarna: ängsgröe, rödsvingel, engelskt rajgräs, rörsvingel och vitklöver. Vissa fröblandningar bestod av fodersorter medan andra innehöll sorter för sportfält och antogs därmed var mer tramptåliga. Vi ville jämföra hur engelskt rajgräs och rörsvingel, blandningar med och utan vitklöver samt sorter av fodertyp och sporttyp påverkades av intensivt bete och trampskador över tiden. Andelen ängsgröe i fröblandningarna ökade under de fyra betessäsongerna medan andelen vitklöver och rörsvingel minskade. Mängden engelskt rajgräs bibehölls förvånansvärt bra på en andel motsvarande 25–30 procent och ökade till 40 procent den sista våren. Fröblandningarna avkastade lika mycket. Fröblandningar som innehöll vitklöver hade mindre fibrer, mer energi samt mer råprotein under högsommar och sen sommar.
En annan lösning för att förebygga trampskador kan vara att stabilisera markytan på speciellt hårt belastade små ytor, exempelvis vid grindhål. I ett närliggande fältexperiment jämfördes hållbarheten i tre material; bark, gräsarmeringsmatta, krossat kalkbaserat stenmaterial i relation till att inte göra något alls på markytan vid grindhålet. Hållbarheten för markstabiliserande material och markyta bestämdes 5–6 gånger per betessäsong i 5 år genom dokumentation av gropar och gradering av deformation. Ett krossat kalkbaserat stenmaterial vid grindhålet till betesfållan klarade kornas tramp utan nämnvärd deformation i tre år. Materialet hade också en rimlig kostnad jämfört med gräsarmeringsmatta, som dock klarade kornas tramp i fem år.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att man kan underhålla ett produktivt bete genom att betet får tid att växa till mellan avbetningarna eller återhämta sig efter trampskador. De fyra betesfröblandningarna var likvärdiga i detta avseende sex år efter etablering. Man bör undvika höstbete vid blöta markförhållanden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev