Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-321
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 13 december 2018
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation:
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Medsökande: Nilla Nilsdotter-Linde
Medsökande: Eva Spörndly
Beviljade medel: 1 655 343 SEK

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal health. Farmers ask for durable crop species and cost efficient investments. The aim of the project is to develop technical and agronomic solutions for long-term pasture management with a large dairy herd. The objectives are: 1) evaluate four seed mixtures concerning vegetation cover, botanical composition, production potential and feed value. 2) evaluate two materials used to protect areas exposed to a high degree of trampling in relation to investment costs. We are applying for a continuation as ongoing project has been implemented during two dryer seasons than normal. An evaluation of the robustness during more seasons with varying weather will produce results directly useful for the farmers.

Betesdrift för mjölkkor kan vara ett effektivt och resurssnålt system för lantbrukare. Men när besättningsstorleken ökar så uppstår lätt problem med upptrampad mark, sämre klövhälsa och smutsiga juver som kostar arbetstid och kan leda till försämrad djurhälsa. Lantbrukare efterfrågar därför slitstarkt växtmaterial och kostnadseffektiva investeringar. Projektet syftar till att ta fram tekniska och odlingsmässigt långsiktiga lösningar för långliggande betesvall i stora besättningar. Målen är att: 1) utvärdera fyra betesblandningar med avseende på vegetationstäckning, botanisk sammansättning, produktionspotential och fodervärde. 2) utvärdera hållbarhet i relation till investeringskostnader för två markstabiliserande åtgärder på punktbelastad yta i betesfållan. Vi söker för en fortsättning då pågående projekt genomförts under två torrare säsonger än normalt. Att få utvärdera robustheten i åtgärderna vid olika årsmåner kan ge direkt användbara resultat.

Lantbrukare upplever att problem med upptrampade beten och smutsiga mjölkkor ökar med större besättningar. Syftena var att 1) jämföra fyra fröblandningar under fyra betessäsonger för att utvärdera tramptålighet och förmåga att reparera sig, samt jämföra botanisk sammansättning, avkastning och näringsvärde. 2) utvärdera hållbarhet för tre markstabiliserande material i grindöppningar jämfört med ingen åtgärd. Fröblandningarna betades 17 gånger och andelen vegetationstäcke var överlag hög (över 88%). Vid två avbetningar kom stora mängder regn som orsakade svåra trampskador men efter vila hade vegetationen återhämtat sig. Vitklöver och rörsvingel minskade medan ängsgröe ökade. Andelen rajgräs bibehölls. Fröblandningar med vitklöver innehöll mer energi, råprotein (hög-, sensommar) och mindre fibrer än utan vitklöver. Krossat stenmaterial med kalk vid grindöppningen hade god hållbarhet och en rimlig kostnad.

Mjölkkor på bete är en stark symbol för produktion av svensk mjölk och god djurvälfärd. När antalet kor på gården ökar erfar lantbrukare ofta större problem med upptrampade och leriga betesytor som kan påverka djurhälsa och mjölkkvalitet. En lösning kan vara tramptåliga växter och därför utvärderade vi betesvallar etablerade från fyra olika betesfröblandningar och deras förmåga att klara av tramp från betesdjur. Med flygfotografier tagna av en drönare jämförde vi hur stor del av marken som var bar jord / vegetation efter att djuren hade betat. Fotografierna bearbetades i ett bildanalysprogram. Vi studerade även förändringar i den botaniska sammansättningen samt vallarnas avkastning och näringsinnehåll. Fältexperimentet låg på en styv lera i Uppsala och vädret under de fyra betessäsongerna var torrt / normalt utom den sista hösten. Korna betade de fyra fröblandningarna totalt sjutton gånger under fyra säsonger och efter de flesta avbetningarna täckte vegetationen 88 procent eller mer av betesytan så trampskadorna var överlag små. Drygt 40 kor per hektar fick beta tills betet var slut, vilket tog knappt fyra dagar. Därefter togs djuren bort och betet fick växa till innan de betade igen. Den fjärde avbetningen ägde rum i oktober och gav omfattande trampskador (66–71 procent bar jord). Att kornas tramp fick så dramatisk effekt berodde både på att det regnade 30 mm just när djuren var i hagen och på att det var höst och plantornas växtkraft avtog. Effekten av trampskadorna syntes fortfarande våren efter, då andelen vegetation var låg, 70–85 procent. Den femte avbetningen ägde rum i juni och då regnade det 44 mm. Eftersom betesmarken redan var skadad blev det omfattande trampskador och andelen bar jord var 40–75 procent på betesytan. Vi förlängde betets viloperiod som blev tjugonio dagar för att betet skulle kunna reparera sig. Eftersom trampskadorna denna gång uppstod under växtodlingssäsong var tillväxtförhållandena optimala och redan vid den sjätte avbetningen täcktes markens yta till 93–96 procent av betesväxter. Följande betesväxter ingick i en eller flera av fröblandningarna: ängsgröe, rödsvingel, engelskt rajgräs, rörsvingel och vitklöver. Vissa fröblandningar bestod av fodersorter medan andra innehöll sorter för sportfält och antogs därmed var mer tramptåliga. Vi ville jämföra hur engelskt rajgräs och rörsvingel, blandningar med och utan vitklöver samt sorter av fodertyp och sporttyp påverkades av intensivt bete och trampskador över tiden. Andelen ängsgröe i fröblandningarna ökade under de fyra betessäsongerna medan andelen vitklöver och rörsvingel minskade. Mängden engelskt rajgräs bibehölls förvånansvärt bra på en andel motsvarande 25–30 procent och ökade till 40 procent den sista våren. Fröblandningarna avkastade lika mycket. Fröblandningar som innehöll vitklöver hade mindre fibrer, mer energi samt mer råprotein under högsommar och sen sommar.
En annan lösning för att förebygga trampskador kan vara att stabilisera markytan på speciellt hårt belastade små ytor, exempelvis vid grindhål. I ett närliggande fältexperiment jämfördes hållbarheten i tre material; bark, gräsarmeringsmatta, krossat kalkbaserat stenmaterial i relation till att inte göra något alls på markytan vid grindhålet. Hållbarheten för markstabiliserande material och markyta bestämdes 5–6 gånger per betessäsong i 5 år genom dokumentation av gropar och gradering av deformation. Ett krossat kalkbaserat stenmaterial vid grindhålet till betesfållan klarade kornas tramp utan nämnvärd deformation i tre år. Materialet hade också en rimlig kostnad jämfört med gräsarmeringsmatta, som dock klarade kornas tramp i fem år.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att man kan underhålla ett produktivt bete genom att betet får tid att växa till mellan avbetningarna eller återhämta sig efter trampskador. De fyra betesfröblandningarna var likvärdiga i detta avseende sex år efter etablering. Man bör undvika höstbete vid blöta markförhållanden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev