Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-321
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 13 december 2018
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation:
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Medsökande: Nilla Nilsdotter-Linde
Medsökande: Eva Spörndly
Beviljade medel: 1 655 343 SEK

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal health. Farmers ask for durable crop species and cost efficient investments. The aim of the project is to develop technical and agronomic solutions for long-term pasture management with a large dairy herd. The objectives are: 1) evaluate four seed mixtures concerning vegetation cover, botanical composition, production potential and feed value. 2) evaluate two materials used to protect areas exposed to a high degree of trampling in relation to investment costs. We are applying for a continuation as ongoing project has been implemented during two dryer seasons than normal. An evaluation of the robustness during more seasons with varying weather will produce results directly useful for the farmers.

Betesdrift för mjölkkor kan vara ett effektivt och resurssnålt system för lantbrukare. Men när besättningsstorleken ökar så uppstår lätt problem med upptrampad mark, sämre klövhälsa och smutsiga juver som kostar arbetstid och kan leda till försämrad djurhälsa. Lantbrukare efterfrågar därför slitstarkt växtmaterial och kostnadseffektiva investeringar. Projektet syftar till att ta fram tekniska och odlingsmässigt långsiktiga lösningar för långliggande betesvall i stora besättningar. Målen är att: 1) utvärdera fyra betesblandningar med avseende på vegetationstäckning, botanisk sammansättning, produktionspotential och fodervärde. 2) utvärdera hållbarhet i relation till investeringskostnader för två markstabiliserande åtgärder på punktbelastad yta i betesfållan. Vi söker för en fortsättning då pågående projekt genomförts under två torrare säsonger än normalt. Att få utvärdera robustheten i åtgärderna vid olika årsmåner kan ge direkt användbara resultat.

Lantbrukare upplever att problem med upptrampade beten och smutsiga mjölkkor ökar med större besättningar. Syftena var att 1) jämföra fyra fröblandningar under fyra betessäsonger för att utvärdera tramptålighet och förmåga att reparera sig, samt jämföra botanisk sammansättning, avkastning och näringsvärde. 2) utvärdera hållbarhet för tre markstabiliserande material i grindöppningar jämfört med ingen åtgärd. Fröblandningarna betades 17 gånger och andelen vegetationstäcke var överlag hög (över 88%). Vid två avbetningar kom stora mängder regn som orsakade svåra trampskador men efter vila hade vegetationen återhämtat sig. Vitklöver och rörsvingel minskade medan ängsgröe ökade. Andelen rajgräs bibehölls. Fröblandningar med vitklöver innehöll mer energi, råprotein (hög-, sensommar) och mindre fibrer än utan vitklöver. Krossat stenmaterial med kalk vid grindöppningen hade god hållbarhet och en rimlig kostnad.

Mjölkkor på bete är en stark symbol för produktion av svensk mjölk och god djurvälfärd. När antalet kor på gården ökar erfar lantbrukare ofta större problem med upptrampade och leriga betesytor som kan påverka djurhälsa och mjölkkvalitet. En lösning kan vara tramptåliga växter och därför utvärderade vi betesvallar etablerade från fyra olika betesfröblandningar och deras förmåga att klara av tramp från betesdjur. Med flygfotografier tagna av en drönare jämförde vi hur stor del av marken som var bar jord / vegetation efter att djuren hade betat. Fotografierna bearbetades i ett bildanalysprogram. Vi studerade även förändringar i den botaniska sammansättningen samt vallarnas avkastning och näringsinnehåll. Fältexperimentet låg på en styv lera i Uppsala och vädret under de fyra betessäsongerna var torrt / normalt utom den sista hösten. Korna betade de fyra fröblandningarna totalt sjutton gånger under fyra säsonger och efter de flesta avbetningarna täckte vegetationen 88 procent eller mer av betesytan så trampskadorna var överlag små. Drygt 40 kor per hektar fick beta tills betet var slut, vilket tog knappt fyra dagar. Därefter togs djuren bort och betet fick växa till innan de betade igen. Den fjärde avbetningen ägde rum i oktober och gav omfattande trampskador (66–71 procent bar jord). Att kornas tramp fick så dramatisk effekt berodde både på att det regnade 30 mm just när djuren var i hagen och på att det var höst och plantornas växtkraft avtog. Effekten av trampskadorna syntes fortfarande våren efter, då andelen vegetation var låg, 70–85 procent. Den femte avbetningen ägde rum i juni och då regnade det 44 mm. Eftersom betesmarken redan var skadad blev det omfattande trampskador och andelen bar jord var 40–75 procent på betesytan. Vi förlängde betets viloperiod som blev tjugonio dagar för att betet skulle kunna reparera sig. Eftersom trampskadorna denna gång uppstod under växtodlingssäsong var tillväxtförhållandena optimala och redan vid den sjätte avbetningen täcktes markens yta till 93–96 procent av betesväxter. Följande betesväxter ingick i en eller flera av fröblandningarna: ängsgröe, rödsvingel, engelskt rajgräs, rörsvingel och vitklöver. Vissa fröblandningar bestod av fodersorter medan andra innehöll sorter för sportfält och antogs därmed var mer tramptåliga. Vi ville jämföra hur engelskt rajgräs och rörsvingel, blandningar med och utan vitklöver samt sorter av fodertyp och sporttyp påverkades av intensivt bete och trampskador över tiden. Andelen ängsgröe i fröblandningarna ökade under de fyra betessäsongerna medan andelen vitklöver och rörsvingel minskade. Mängden engelskt rajgräs bibehölls förvånansvärt bra på en andel motsvarande 25–30 procent och ökade till 40 procent den sista våren. Fröblandningarna avkastade lika mycket. Fröblandningar som innehöll vitklöver hade mindre fibrer, mer energi samt mer råprotein under högsommar och sen sommar.
En annan lösning för att förebygga trampskador kan vara att stabilisera markytan på speciellt hårt belastade små ytor, exempelvis vid grindhål. I ett närliggande fältexperiment jämfördes hållbarheten i tre material; bark, gräsarmeringsmatta, krossat kalkbaserat stenmaterial i relation till att inte göra något alls på markytan vid grindhålet. Hållbarheten för markstabiliserande material och markyta bestämdes 5–6 gånger per betessäsong i 5 år genom dokumentation av gropar och gradering av deformation. Ett krossat kalkbaserat stenmaterial vid grindhålet till betesfållan klarade kornas tramp utan nämnvärd deformation i tre år. Materialet hade också en rimlig kostnad jämfört med gräsarmeringsmatta, som dock klarade kornas tramp i fem år.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att man kan underhålla ett produktivt bete genom att betet får tid att växa till mellan avbetningarna eller återhämta sig efter trampskador. De fyra betesfröblandningarna var likvärdiga i detta avseende sex år efter etablering. Man bör undvika höstbete vid blöta markförhållanden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress