Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1230034 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2012 |
Datum för slutrapport: | 1 september 2016 |
Huvudsökande: | Eva Spörndly |
Organisation: | Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU |
E-postadress: | eva.sporndly@slu.se |
Telefon: | 018 - 67 16 32 |
Medsökande: | Eva Salomon |
The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds and seed mixtures will be compared in combination with liming to improve soil structure (4 treatments in blocks). The treatments will be subjected to the same high grazing pressure. Evaluation of degree of ground coverage will be performed by picture analysis based on photography from an airborne hobby plane and by field measurements. Changes in botanical composition will be analysed yearly en early and late season. Behaviour studies will be performed to study differences between treatments with regard to grazing and resting behaviour. Three materials used to strengthen and protect areas exposed to a high degree of trampling will also be compared by picture analysis and in the field.
Syftet med projektet är att ta fram kunskap som 1) möjliggör en snabb etablering av mycket tramptåliga vallar som även är begärlig för djuren att beta samt att 2) utvärdera åtgärder för ytor som är särskilt utsatta för tramp. I del 1 av projektet studeras nya vallfröblandningar i kombination med/utan strukturkalkning vid anläggning av betesvall i upprepade block som belastas med betande djur 6 gånger/såsong. Trampskador dokumenteras efter varje avbetning med såväl flygfotografering som med mätning i fält för att fastställa täckningsgrad. Förändringar i botanisk sammansättning registreras liksom markens aggregatstabilitet. Djurens selektion av bete och vistelseplats vid tillgång till alla 4 behandlingsled registreras i beteendestudier liksom betets näringsinnehåll. I projektets del 2 utvärderas 3 olika material utifrån markstabiliserande förmåga på utsatta ytor i tre upprepningar. Stabiliserande förmåga utvärderas utifrån flygbildsanalys samt registrerig av skador i fält.
Projektet omfattade två delar för att finna lösningar på problem med trampskador på betesvallar. Del 1: I försöket jämfördes följande fyra fröblandningar med avseende på trampskador (andel bar mark), botanisk sammansättning och smaklighet för nötkreatur: 1) likartade betesvallar med och utan klöver, 2) rajgräs jämfört med rörsvingel i blandningen, 3) fodergräs jämfört med gräs för sportytor (samma arter men olika sorter). Resultaten visade att en vall med vitklöver gav bättre marktäckning jämfört med en vall utan vitklöver och en snabbare återhämtning efter en svår trampskada. Vallar med vitklöver selekterades mer av djuren än vallar utan. En gräsvall av sporttyp gav bättre marktäckning jämfört en vall med fodergräs. Del 2: I försöket jämfördes olika typer av markstabilisering på särskilt utsatta ytor (fållingångar). Hållbarheten hos gräsarmeringsmatta, barkbädd jämfördes med att ej vidta någon åtgärd (kontroll). Mattan var bäst medan barkbädden gav sämre markstabilisering än kontroll.
Syftet med projektet var att finna lösningar på problem med trampskador som uppstår när nötkreatur går i beteshagar på sommaren. När det regnar kan det lätt uppstå svåra trampskador då djuren är tunga och lätt trampar sönder betet. Då uppstår leriga hagar och djuren tvingas gå på hala smutsiga ytor. Detta leder till en sämre välfärd för djuren och förstörda betesmarker, vilket utgör en kostnad och merarbete för djurägaren. Projektet omfattade två olika delar. Del 1: I detta försök jämfördes beten etablerade från fyra olika fröblandningar för att se vilken av fröblandningarna som ger ett bete som bäst kan stå emot trampskador. Trampskador räknades som andelen bar mark efter att djuren betat, dvs hur stor del av ytan som djuren trampat sönder. För att beräkna trampskadorna fotograferades försöksytorna efter varje avbetning med hjälp av en drönare som tog fotografier från luften. Betesvallarna som jämfördes i försöket var: 1) likartade betesvallar med och utan klöver, 2) rajgräs jämfört med rörsvingel i fröblandningen, 3) fodergräs jämfört med gräs för sportytor (samma arter men olika sorter). Resultaten visade att fröblandningen med rörsvingel tog längre tid än övriga fröblandningar att etablera sig. När försöksytorna började betas av djur visade det sig att ett bete med vitklöver klarade av tramp något bättre än ett bete utan vitklöver och vitklöverbetet hade även en snabbare återhämtning efter en regnig betesperiod som gav svåra trampskador på försöksytorna. Försöksytor med vitklöver valdes dessutom mer av betande kvigor än försöksytor utan vitklöver, vilket visar att denna typ av bete var smakligt för djuren. Försöksytorna med gräs av sporttyp (grässorter för sportändamål) hade mindre trampskador jämfört en försöksytor med samma arter men sorter avsedda för foder.
Del 2: I detta försök jämfördes olika typer av markstabiliserande material som man kan anlägga på ytor som är särskilt utsatta för trampskador. En sådan yta är ingången till beteshagen där många kor passerar många gånger under en betessäsong. I detta försök lade man ut ett speciellt förstärkt plastgaller (gräsarmeringsmatta) i ingången till tre hagar, en bädd av bark i ingången till tre andra beteshagar och sedan hade men tre hagar där man inte vidtog några åtgärder som jämförelse. De nio hagarna där försöket pågick användes sedan av korna i en stor besättning med ca 240 mjölkande kor under två somrar. Hållbarheten hos gräsarmeringsmattan och barkbädd jämfördes med varandra och med hagarna där inget gjordes (kontroll). Resultatet visade att gräsarmeringsmattan var bäst medan barkbädden gav sämre markstabilisering än kontroll. Gräsarmeringsmattan är dock dyr och bör hålla i ungefär sju år för att det skall vara jämförbart med bark eller andra billigare material. Hur länge dessa mattor håller vet man dock inte idag men troligen kan projektet som utgör en fortsättning på detta projekt ge en indikation på hållbarheten för armeringsmattorna över en längre period. I det fortsatta försöket har behandlingen med barkbädd ersatts med ett annat material, eftersom barkbädden inte fungerade bra. I det nya projektet kommer även försöksytorna i delprojekt 1 att följas under ytterligare några år för att utvärdera vallarna från de fyra olika fröblandningarna under en längre period och därmed få ett säkrare resultat.
Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …
Läs merProjektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …
Läs merProjektnummer: O-19-20-320 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The Brassica pod midge Dasineura brassicae and its facilitator, the cabbage seed pod weevil Ceutorrhynchus obstrictus, have caused serious damage in oilseed rape crops during the last few years. No locally adapted IPM strategies exist, including pesticide management thresholds with evidentiary …
Läs merProjektnummer: O-19-23-298 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Adding flowers to the cropping system that support beneficial insects is a promising option to achieve crop protection
in Swedish agriculture and horticulture. However, the wide-spread adoption of this approach has been hampered by
limited economic benefit and the risk of propagating pests and …
Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …
Läs merProjektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006
Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …
Läs merProjektnummer: O-20-20-445 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Zinkoxid (ZnO) in feed prevents post weaning diarrhoea (PWD) and mortality in weaned piglets but, for environmental reasons, ZnO will be banned in the EU in 2022 despite that there remain herds that are dependent on the use of ZnO (or antibiotics) at weaning.
By metagenomic analysis (sequencing …
Läs merProjektnummer: O-20-20-444 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown high occurrence of non-coagulating milk from Swedish Red Dairy cattle and identified milk proteins as potential markers for this undesirable trait. In this project we will increase the understanding of the …
Läs merProjektnummer: O-20-20-452 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The project will develop sustainable pheromone-based methods to reduce the damage from three moth species on currants, thereby enabling profitable cultivation irrespective of management practice. During several years, the currant cultivation has decreased in Sweden and also the yield per ha has …
Läs mer