Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330024
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 1 december 2017
Huvudsökande: Ylva Persson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: ylva.persson@sva.se
Telefon: 018674162
Medsökande: Christer Bergsten
Medsökande: Märit Pringle
Beviljade medel: 1 030 000 SEK

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with penicillin, but local treatment with penicillin is also used in the field. The effect of the latter treatment is however not scientifically evaluated and there are no registered drugs with penicillin available for local treatment. When treating cows with intramuscular antibiotics, the entire cow is treated, leading to more antibiotics used and an increased risk of antibiotic resistance. Moreover, injections can cause pain. If local treatment with penicillin is proven to be an efficient way of treating interdigital phlegmon, it is an economic and more animal friendly alternative to intramuscular injections and also better for the environment and with less risk for antibiotic resistance.

Syfte med denna studie är att utvärdera om lokalt administrerat penicillin har samma behandlingseffekt som intramuskulärt administrerat penicillin vid behandling av klövspaltsinflammation hos mjölkkor.
Klövspaltsinflammation är en vanlig sjukdom hos mjölkkor. Standardbehandlingen består oftast av penicillin som ges intramuskulärt. Det förekommer att klövspaltsinflammationer behandlas med en lokalt administrerad penicillinberedning direkt i klövspalten. Det finns dock inget registrerat penicillin för lokal behandling och behandlingseffekten är inte vetenskapligt utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika används och att risken för resistensutveckling ökar. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt. Om lokalbehandling med penicillin visar sig vara lika effektivt som intramuskulär behandling skulle det vara ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.

Behandling av tidigt upptäckt okomplicerad klövspaltsinflammation med salicylsyra lokalt i klövspalten ger ett tillfredsställande behandlingsresultat. Korna i denna studie hade inom tre till fem dagar efter behandling minskad hälta, lägre temperatur, minskad klövomkrets och ett förbättrat allmäntillstånd jämfört med dagen då behandlingen inleddes. Salicylsyra är därmed ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna med salicylsyran är att den är billig och lätt att använda; behandlingen kan utföras av djurägaren; den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem.

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor behandlas utan antibiotika?
Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten hos kor med okomplicerad klövspaltsinflammation. Vi anser att vi står inför ett paradigmskifte där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika.

Nyttan med salicylsyrebandgage istället för antibiotikainjektioner
Varje behandling med antibiotika innebär en risk för resistensutveckling. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt. Djurägaren kan själv utföra behandlingen vilket möjliggör tidigt insatt undersökning och behandling. Det är dessutom ingen mjölkkarens på salicylsyra, vilket är en stor kostnad vid antibiotikabehandling. Lokalbehandling med salicylsyra är därför ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.

Vanlig sjukdom hos mjölkkor
Klövspaltsinflammation är en vanlig infektionssjukdom och en vanlig orsak till akut hälta hos nötkreatur. I Sverige ses sjukdomen både hos lösgående mjölkkor på stall och bete samt hos köttdjur. Ofta ses sjukdomsutbrott i samband med inköp och förflyttning av djur, som vid etablering av nya stallar. Sjukdomen orsakas i huvudsak av bakterien Fusobacterium necrophorum (fusobakterier), men ett antal andra bakterier förekommer vanligen samtidigt.

Idag används antibiotika
Gängse behandling av klövspaltsinflammation i Sverige idag är antibiotika som ges genom intramuskulära injektioner, det vill säga att den sprutas i halsmuskeln vilket gör att hela kroppen tar upp antibiotikan. Majoriteten av behandlingarna görs med vanligt penicillin, men även bredspektrumantibiotika i form tetracykliner används.

Imorgon används salicylsyra?
Salicylsyra är en substans med keratolytiska egenskaper. Med det menas att den mjukar upp hudens hornlager. Denna verkningsmekanism är orsaken till att salicylsyra finns i en del hudvårdande produkter, även medicinska sådana. Salicylsyra har också vissa antiinflammatoriska och även bakteriedödande egenskaper genom att störa bakteriernas kommunikation med varandra. Växtextrakt innehållande salicylsyra, exempelvis älgört och vide, har historiskt använts som smärtstillande och febernedsättande läkemedel.

Salicylsyrebandage ger god avläkning av klövspaltsinflammation
Vår slutsats är att vi nu kan förorda en ny behandlingsstrategi för behandling av klövspaltsinflammation hos mjölkkor. Med salicylsyrebandage och utan antibiotika.
Eftersom vi såg att behandling med salicylsyrabandage har god effekt på de typiska symtomen på klövspalt:
• Minskad feber
• Minskad kronrandsomkrets
• Minskad hälta
• Förbättrat allmäntillstånd
…hos drygt 100 kor med okomplicerad klövspaltsinflammation efter en engångsbehandling med salicylsyrepulver i den sjuka klövspalten och med efterföljande bandagering av klöven, där bandaget sedan fått sitta på i upp till fem dagar.

Så utfördes studien
Mjölkkor med okomplicerad klövspaltsinflammation ingick i studien. Djurägaren ställde diagnos, provtog, behandlade samt fyllde i ett i förväg utskickat protokoll. Kroppstemperatur, allmäntillstånd (AT) och grad av hälta mättes och bedömdes samt noterades i protokollet. Kon togs upp i verkstol eller motsvarande och klövspalten rengjordes noga. Omkretsen runt kronranden mättes (mm) och noterades i protokollet. Prov togs från klövspalten för bakteriologisk odling och resistensbestämning av fusobakterier. Därefter administrerades 1–2 msk salicylsyra i pulverform i klövspalten och klöven bandagerades. Detta utfördes dag 0. Dag 1–2 kontrollerades temperatur, AT samt bedömdes grad av hälta. Dag 3–5 togs kon åter upp i verkstol eller motsvarande för att avlägsna bandaget. Temperatur, AT, hälta och omkrets bedömdes och mättes samt noterades i protokollet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress