Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1330024 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2013 |
Datum för slutrapport: | 1 december 2017 |
Huvudsökande: | Ylva Persson |
Organisation: | Statens Veterinärmedicinska Anstalt |
E-postadress: | ylva.persson@sva.se |
Telefon: | 018674162 |
Medsökande: | Christer Bergsten |
Medsökande: | Märit Pringle |
The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with penicillin, but local treatment with penicillin is also used in the field. The effect of the latter treatment is however not scientifically evaluated and there are no registered drugs with penicillin available for local treatment. When treating cows with intramuscular antibiotics, the entire cow is treated, leading to more antibiotics used and an increased risk of antibiotic resistance. Moreover, injections can cause pain. If local treatment with penicillin is proven to be an efficient way of treating interdigital phlegmon, it is an economic and more animal friendly alternative to intramuscular injections and also better for the environment and with less risk for antibiotic resistance.
Syfte med denna studie är att utvärdera om lokalt administrerat penicillin har samma behandlingseffekt som intramuskulärt administrerat penicillin vid behandling av klövspaltsinflammation hos mjölkkor.
Klövspaltsinflammation är en vanlig sjukdom hos mjölkkor. Standardbehandlingen består oftast av penicillin som ges intramuskulärt. Det förekommer att klövspaltsinflammationer behandlas med en lokalt administrerad penicillinberedning direkt i klövspalten. Det finns dock inget registrerat penicillin för lokal behandling och behandlingseffekten är inte vetenskapligt utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika används och att risken för resistensutveckling ökar. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt. Om lokalbehandling med penicillin visar sig vara lika effektivt som intramuskulär behandling skulle det vara ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.
Behandling av tidigt upptäckt okomplicerad klövspaltsinflammation med salicylsyra lokalt i klövspalten ger ett tillfredsställande behandlingsresultat. Korna i denna studie hade inom tre till fem dagar efter behandling minskad hälta, lägre temperatur, minskad klövomkrets och ett förbättrat allmäntillstånd jämfört med dagen då behandlingen inleddes. Salicylsyra är därmed ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna med salicylsyran är att den är billig och lätt att använda; behandlingen kan utföras av djurägaren; den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem.
Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor behandlas utan antibiotika?
Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten hos kor med okomplicerad klövspaltsinflammation. Vi anser att vi står inför ett paradigmskifte där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika.
Nyttan med salicylsyrebandgage istället för antibiotikainjektioner
Varje behandling med antibiotika innebär en risk för resistensutveckling. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt. Djurägaren kan själv utföra behandlingen vilket möjliggör tidigt insatt undersökning och behandling. Det är dessutom ingen mjölkkarens på salicylsyra, vilket är en stor kostnad vid antibiotikabehandling. Lokalbehandling med salicylsyra är därför ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.
Vanlig sjukdom hos mjölkkor
Klövspaltsinflammation är en vanlig infektionssjukdom och en vanlig orsak till akut hälta hos nötkreatur. I Sverige ses sjukdomen både hos lösgående mjölkkor på stall och bete samt hos köttdjur. Ofta ses sjukdomsutbrott i samband med inköp och förflyttning av djur, som vid etablering av nya stallar. Sjukdomen orsakas i huvudsak av bakterien Fusobacterium necrophorum (fusobakterier), men ett antal andra bakterier förekommer vanligen samtidigt.
Idag används antibiotika
Gängse behandling av klövspaltsinflammation i Sverige idag är antibiotika som ges genom intramuskulära injektioner, det vill säga att den sprutas i halsmuskeln vilket gör att hela kroppen tar upp antibiotikan. Majoriteten av behandlingarna görs med vanligt penicillin, men även bredspektrumantibiotika i form tetracykliner används.
Imorgon används salicylsyra?
Salicylsyra är en substans med keratolytiska egenskaper. Med det menas att den mjukar upp hudens hornlager. Denna verkningsmekanism är orsaken till att salicylsyra finns i en del hudvårdande produkter, även medicinska sådana. Salicylsyra har också vissa antiinflammatoriska och även bakteriedödande egenskaper genom att störa bakteriernas kommunikation med varandra. Växtextrakt innehållande salicylsyra, exempelvis älgört och vide, har historiskt använts som smärtstillande och febernedsättande läkemedel.
Salicylsyrebandage ger god avläkning av klövspaltsinflammation
Vår slutsats är att vi nu kan förorda en ny behandlingsstrategi för behandling av klövspaltsinflammation hos mjölkkor. Med salicylsyrebandage och utan antibiotika.
Eftersom vi såg att behandling med salicylsyrabandage har god effekt på de typiska symtomen på klövspalt:
• Minskad feber
• Minskad kronrandsomkrets
• Minskad hälta
• Förbättrat allmäntillstånd
…hos drygt 100 kor med okomplicerad klövspaltsinflammation efter en engångsbehandling med salicylsyrepulver i den sjuka klövspalten och med efterföljande bandagering av klöven, där bandaget sedan fått sitta på i upp till fem dagar.
Så utfördes studien
Mjölkkor med okomplicerad klövspaltsinflammation ingick i studien. Djurägaren ställde diagnos, provtog, behandlade samt fyllde i ett i förväg utskickat protokoll. Kroppstemperatur, allmäntillstånd (AT) och grad av hälta mättes och bedömdes samt noterades i protokollet. Kon togs upp i verkstol eller motsvarande och klövspalten rengjordes noga. Omkretsen runt kronranden mättes (mm) och noterades i protokollet. Prov togs från klövspalten för bakteriologisk odling och resistensbestämning av fusobakterier. Därefter administrerades 1–2 msk salicylsyra i pulverform i klövspalten och klöven bandagerades. Detta utfördes dag 0. Dag 1–2 kontrollerades temperatur, AT samt bedömdes grad av hälta. Dag 3–5 togs kon åter upp i verkstol eller motsvarande för att avlägsna bandaget. Temperatur, AT, hälta och omkrets bedömdes och mättes samt noterades i protokollet.