Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-020
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Huvudsökande: Katarina Nostell
Organisation: SLU
E-postadress: Katarina.Nostell@slu.se
Telefon: 018-671356
Medsökande: Jens Häggström
Medsökande: Johan Bröjer
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the laminar microvasculature. The primary aim of this study is to estimate digital blood flow and endothelial function in insulin resistant horses and controls during fasting levels of insulin and during hyperinsulinemia. Markers for cardiovascular function will be studied before and after a standardized insulin infusion in insulin resistant horses and controls. Differences in cardiovascular function between insulin resistant horses and controls will be determined. By studying markers for cardiovascular function in horses with insulin resistance we will learn more about the pathophysiological processes involved in the development of laminitis.

Insulinresistens och fetma är vanligt hos både människa och häst. Det finns ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men mekanismen är okänd. En teori är att fång orsakas av en störd cirkulation till hoven relaterad till insulinets negativa effekter på kärlbädden. Studiens syfte är att undersöka det perifera blodflödet och kärlfunktionen hos insulinresistenta hästar och friska kontroller under fasta samt under hyperinsulinemi. Insulinresistenta hästar och kontroller kommer att undersökas med avseende på markörer för hjärtkärlfunktion (EKG, blodtryck, kärlmarkörer samt blodflödesmätning) före och efter en standardiserad insulininfusion. Detta kommer att identifiera eventuella skillnader i hjärtkärlfunktion mellan insulinresistenta och friska hästar och hur de svarar på olika nivåer av cirkulerande insulin. Genom att studera markörer för kardiovaskulärfunktion hos hästar med insulinresistens så kommer i lära oss mer om de patofysiologiska mekanismerna bakom fång.

Denna studie visar att hästar med insulin dysreglering (ID) har kardiovaskulära förändringar som påverkar vilohjärtfrekvensen samt det systemiska blodtrycket under insulininfusion, där hästar med ID hade högre vilohjärtfrekvens och inte sjönk i blodtryck under insulin infusionen till skillnad från kontrollerna. De förändringar vi ser i blodtryckssvaret hos hästar med ID är sannolikt relaterade till ett ökat sympatikuspåslag med ökad hjärtfrekvens och vasokonstriktion som följd. Plasma NO (kväveoxid) sjönk under insulininfusionen hos hästar med ID, vilket kan tala för att de likt människa har nedsatt endotelfunktion. Vi kan dock inte säkerställa detta då vi inte mätt NO i kärlbädden. Sammanfattningsvis bidrar resultaten från denna studie till att stärka bevisen för att hästar med ID har kardiovaskulära förändringar som kan ha klinisk betydelse. Fler studier behövs för att bedöma den kliniska betydelsen av dessa förändringar.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Högt blodtryck (hypertension) är starkt förknippat med insulinresistens (IR) hos människa och är en av de mest framträdande komponenterna i metabolt syndrom. IR är vanligt förekommande hos häst och sannolikt den viktigaste orsaken till uppkomsten av fång däremot verkar sambandet mellan insulinresistens och högt blodtryck inte vara lika starkt hos häst som hos människa. I en nyligen publicerad studie såg man inte någon skillnad i viloblodtryck mellan hästar med ekvint metabolt syndrom (EMS) och friska kontroller. Det finns dock andra tecken som tyder på att hästar med insulinresistens har ett påverkat blodtryck då man i en annan studie visat att ponnyer med en tidigare historia av fång får högre blodtryck under våren i samband med att de blir insulinresistenta. Det verkar därför troligt att insulinresistens även påverkar blodtrycket hos häst även om det är svårt att upptäcka genom att bara ta ett vanligt blodtryck i vila.
Insulin har flera viktiga funktioner i kroppen utöver att reglera blodsockret. Bland annat bidrar det till reglera blodtrycket under normala förhållanden genom att skapa en balans mellan kärlutvidgning och kärlsammandragande substanser i kärlbädden. Studier på människa har visat att man genom att ge insulin i blodet får en frisättning av en substans som ger kärlutvidgning (kväveoxid) och på så sätt sänker blodtrycket hos både insulinkänsliga och insulinresistenta individer. Däremot verkar individer med insulinresistens inte kunna vidga sina kärl lika bra och de får därför en mindre uttalad blodtryckssänkning när de får insulin i blodet jämfört med insulinkänsliga individer.
Det faktum att hästar med insulinresistens inte verkar ha ett påverkat viloblodtryck utesluter inte att de kan ha förändringar i sin cirkulation som har betydelse, bland annat för uppkomsten av fång. Syftet med den här studien var därför att undersöka om hästar med insulinresistens skiljer sig i blodtryck och kärlfunktion från insulinkänsliga hästar både i vila och när de får insulin i blodet.
Studien visade att insulinresistenta hästar har högre hjärtfrekvens i vila och inte får någon sänkning i blodtrycket när man ger insulin i blodet, vilket stöder att insulinresistens hos häst, precis som hos människa, orsakar förändringar i cirkulationen. Vilken mekanism som ligger bakom det förändrade blodtryckssvaret vet vi inte i nuläget, men det finns säkert flera faktorer som har betydelse. De insulinresistenta hästarna i vår studie var feta och det är välkänt att fetma kan bidra till högt blodtryck hos människa, bland annat genom att ge ett ökat stresspåslag i vila som i sin tur ökar pulsen och bidrar till att kärlen drar ihop sig. Det fanns också tecken på att de insulinresistenta hästarna hade lägre nivå av kärlvidgande hormon (kväveoxid) i blodet vilket också kan bidra till att de inte sjunker i blodtryck lika mycket som friska individer när de får insulin. Däremot så såg vi inte någon nedsatt cirkulation till hoven, utan istället hade hästar med ID tecken på en ökad cirkulation till hoven.
Vad har då resultaten från denna studie för betydelse för hästen? Genom att vi är medvetna om att insulinresistenta hästar inte fungerar normalt vad gäller cirkulationen och sannolikt har ett ökat stresspåslag är det inte uteslutet att detta kan vara en faktor som bidrar till uppkomsten av fång. Det är för tidigt att säga om insulinresistenta hästar i och med sitt ökade stresspåslag och förändrade blodtryck kan vara en riskgrupp vid olika typer av behandlingar, ex. vid medicinering och narkos.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress