Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i äpple!

Status: Avslutat
Projektnummer: V1036010
Kategori: Research program | Plant breeding
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 20 maj 2014
Huvudsökande: Larisa Gustavsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Larisa.Gustavsson@slu.se
Telefon: 040-415163
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svampsjukdomen fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) utgör ett stort problem för svenska äppelodlare. Under vissa år kan hastigt uppblossande sjukdomsutbrott utplåna hela odlingar av unga äppelträd. Vi har utfört inokuleringar på avklippta kvistar och ettåriga träd. Utfallet av detta projekt blev ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har identifierat nya resistenskällor, vidareutvecklat en metod för att påvisa kräfta i ved av äppleträd samt etablerat oss som en viktig partner i internationella nätverk. Projektet har genomförts i nära samarbete med odlare, odlarrådgivare, växtförädlare i Sverige och Norge, samt kollegor i Holland, Belgien och Nya Zealand. Dessutom har detta projekt nära kopplingar till det EU-finansierade projektet ’FruitBreedomics’ och det PPP-finansierade projektet ’NordApp’. Flera nya projekt har utvecklats baserat på den kunskap vi tagit fram under dessa fyra år.

Populärvetenskaplig sammanfattning
’Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i Sverige’
Projektnummer: V1036010
Projektledare: Larisa Gustavsson
Medsökande: Hilde Nybom, Guy Svedelius
Syftet med projektet
Fruktträdskräfta är en mycket allvarlig sjukdom, som orsakas av den patogena svampen Neonectria ditissima (tidigare Nectria galligena). Denna svampsjukdom angriper främst stammen och grenarna men ibland även frukten. Trädet angrips då det redan är försvagat av skador från t.ex. bekärning, frost, insekter, äppelskorv eller då det fått naturliga sprickor vid bladfall och knoppsprickning. Skadorna kan ses som uppspruckna och valkiga angrepp på stam och kvistar. Unga träd är känsligare för angrepp och om skadan omgärdar hela stammen kan trädet vissna bort och dö. Fruktträdskräfta ger stora skador i äppelodlingar och hemträdgårdar över hela världen och vissa år kan svampangreppen innebära mycket stora förluster då en betydande del av de nyplanterade träden dör och måste tas bort.
Äpplesorter uppvisar olika grad av motståndskraft mot fruktträdskräfta. Dessa skillnader bestäms av sorternas genetiska bakgrund. Dessutom påverkas motståndet av miljön så en och samma sort kan ibland drabbas hårdare och ibland mildare. Syftet med projektet var: (1) undersöka genetiska skillnader i mottaglighet mot fruktträdskräfta bland äppelsorter, grundstammar och vilda arter och (2) utföra en pilotstudie för att utveckla en PCR-baserad metod för att påvisa kräfta.
Resultat
Vi har visat användbarheten av de befintliga metoderna med inokulering av avklippta kvistar och ettåriga träd för att påvisa resistens mot fruktträdskräfta i äpple. Kvistinokuleringar ger snabbt resultat, men är mindre reproducerbara än inokulering av ettåriga träd. Baserad på vår erfarenhet, är det nödvändigt att testa åtminstone 8–10 träd per genotyp för att få pålitliga och reproducerbara resultat. Dessutom måste man utföra olika inokuleringstester, inklusive bedömning av ’naturlig’ infektion under hög infektionstryck, helst under åtminstone 2 år, för att få en korrekt uppskattning av sorternas (genotypernas) resistens. Tillgång till kompletterande metoder, som bedömning av mängd av svampbiomassa i de infekterade vävnaderna kan ge ännu bättre insyn i sorternas resistens.
Vi har tagit fram ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har hittat flera sorter med relativt hög resistens: Aroma, Santana, Golden Delicious, Mutsu, Filippa, Röd Astrakan, Maigold, Jonathan, Liberty och Prairiefire. Vissa av dem kan användas (och används redan) i odling och flera av dem kan användas som föräldrar i växtförädlingen riktad mot resistens för fruktträdskräfta. Vi har också bekräftat redan kända mottagliga sorter som Cox Orange, Elise och Discovery samt hittat flera andra sorter, som är mycket mottagliga, exempelvis Classic Red Delicious, Jonagold, James Grieve, Fiesta, Reanda, Alice, Katja, Priscilla och Gyllenkroks Astrakan. Odling av dessa sorter, även i hemträdgårdar, kräver förebyggande åtgärder och noggrann hygien eftersom de kan bli en smittokälla även för närliggande yrkesodlingar. Dessutom har vi bekräftat att grundstammarna är mycket mottagliga för sjukdomen: deras mottaglighet kan jämföras med Cox Orange och Elise.
Vi har utvecklat en PCR-baserad detektionsmetod som fungerar väl för att påvisa kräftinfektion (vårt primerpar används även i Nya Zealand för att kartlägga smittospridning). Mer arbete behövs dock för att kunna tillämpa denna metod för att detektera latent smitta.
Metod
Vi infekterade avklippta kvistar och stammar på ettåriga träd med svampsporer under kontrollerade förhållanden i biotron eller i växthus och mätte därefter skadornas omfattning flera gånger under en period på ca två månader för kvistar och ca fem månader för träd. På detta sätt fick vi fram en kurva som beskriver sjukdomsförloppet. Sedan beräknade vi ytan under kurvan och använde den för att jämföra sorternas mottagligghet. Vi tittade också på hur bra resultaten stämde mellan olika experiment och olika år. Ett annat sätt att studera sorternas mottaglighet/resistens mot kräfta är att bedöma ’infection percentage’. Vi utsatte träd för högt infektionstryck genom att på hösten hänga upp bitar av ved från infekterade träd i topparna på ettåriga friska träd och ’duscha’ träden, så att sporerna i hög koncentration hamnar på bladsår. På våren räknade vi ut andelen infekterade bladsår i relation till till det totala antalet bladsår. Genom att bedöma två olika parametrar får man en bättre uppfattning om sorternas mottaglighet. Vi vidareutvecklade metoden med qPCR (kvantitativ PCR) på infekterad ved för att påvisa kräfta i träd.
Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Vid etablering av nya äppel- men även päronodlingar, rekommenderar vi att välja sorter med högre motståndskraft och rekommenderar därför odlarorganisationerna att rutinmässigt testa för resistens mot fruktträdskräfta. Information om sorternas mottaglighet kan vara mycket värdefull även vid beslut om att odla en mer mottaglig sort, då odlare har möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att minska angrepp.
Det är mycket viktigt att undvika spridningen av smitta i en ung plantering från början. Symtom av kräftsmitta kan vara otydliga, särskilt på unga träd, och kan ibland förväxlas med tecken på andra sorters skador, t. ex. frostskador. Därför rekommenderar vi att testa de träd där fruktträdskräftan misstänks med den PCR-baserade metod som vi har utvecklat.

Tackord
Flera medarbetare på SLU har på olika sätt varit involverade i projektet. Inokuleringar och laboratorieundersökningar utfördes av Marjan Ghasemkhani, Anna Zborowska, Jasna Sehic och Mira Rur. Vi uppskattar allt arbete av den tekniska personalen i Alnarp och på Balsgård för skötsel av växtmaterialet. Speciellt tack till Anna Holefors, Eric van de Weg, Marc Lateur, Reiny Scheper och Kerry Everett för ett bra samarbete.
Vi framför vår uppskattning till SLF, som har finansierat detta projekt inom ett forskningsområde där behovet av ny kunskap är påfallande, antalet aktiva forskare litet, och där utvecklingspotentialen är mycket stor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress