Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i äpple!

Status: Avslutat
Projektnummer: V1036010
Kategori: Research program | Plant breeding
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 20 maj 2014
Huvudsökande: Larisa Gustavsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Larisa.Gustavsson@slu.se
Telefon: 040-415163
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svampsjukdomen fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) utgör ett stort problem för svenska äppelodlare. Under vissa år kan hastigt uppblossande sjukdomsutbrott utplåna hela odlingar av unga äppelträd. Vi har utfört inokuleringar på avklippta kvistar och ettåriga träd. Utfallet av detta projekt blev ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har identifierat nya resistenskällor, vidareutvecklat en metod för att påvisa kräfta i ved av äppleträd samt etablerat oss som en viktig partner i internationella nätverk. Projektet har genomförts i nära samarbete med odlare, odlarrådgivare, växtförädlare i Sverige och Norge, samt kollegor i Holland, Belgien och Nya Zealand. Dessutom har detta projekt nära kopplingar till det EU-finansierade projektet ’FruitBreedomics’ och det PPP-finansierade projektet ’NordApp’. Flera nya projekt har utvecklats baserat på den kunskap vi tagit fram under dessa fyra år.

Populärvetenskaplig sammanfattning
’Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i Sverige’
Projektnummer: V1036010
Projektledare: Larisa Gustavsson
Medsökande: Hilde Nybom, Guy Svedelius
Syftet med projektet
Fruktträdskräfta är en mycket allvarlig sjukdom, som orsakas av den patogena svampen Neonectria ditissima (tidigare Nectria galligena). Denna svampsjukdom angriper främst stammen och grenarna men ibland även frukten. Trädet angrips då det redan är försvagat av skador från t.ex. bekärning, frost, insekter, äppelskorv eller då det fått naturliga sprickor vid bladfall och knoppsprickning. Skadorna kan ses som uppspruckna och valkiga angrepp på stam och kvistar. Unga träd är känsligare för angrepp och om skadan omgärdar hela stammen kan trädet vissna bort och dö. Fruktträdskräfta ger stora skador i äppelodlingar och hemträdgårdar över hela världen och vissa år kan svampangreppen innebära mycket stora förluster då en betydande del av de nyplanterade träden dör och måste tas bort.
Äpplesorter uppvisar olika grad av motståndskraft mot fruktträdskräfta. Dessa skillnader bestäms av sorternas genetiska bakgrund. Dessutom påverkas motståndet av miljön så en och samma sort kan ibland drabbas hårdare och ibland mildare. Syftet med projektet var: (1) undersöka genetiska skillnader i mottaglighet mot fruktträdskräfta bland äppelsorter, grundstammar och vilda arter och (2) utföra en pilotstudie för att utveckla en PCR-baserad metod för att påvisa kräfta.
Resultat
Vi har visat användbarheten av de befintliga metoderna med inokulering av avklippta kvistar och ettåriga träd för att påvisa resistens mot fruktträdskräfta i äpple. Kvistinokuleringar ger snabbt resultat, men är mindre reproducerbara än inokulering av ettåriga träd. Baserad på vår erfarenhet, är det nödvändigt att testa åtminstone 8–10 träd per genotyp för att få pålitliga och reproducerbara resultat. Dessutom måste man utföra olika inokuleringstester, inklusive bedömning av ’naturlig’ infektion under hög infektionstryck, helst under åtminstone 2 år, för att få en korrekt uppskattning av sorternas (genotypernas) resistens. Tillgång till kompletterande metoder, som bedömning av mängd av svampbiomassa i de infekterade vävnaderna kan ge ännu bättre insyn i sorternas resistens.
Vi har tagit fram ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har hittat flera sorter med relativt hög resistens: Aroma, Santana, Golden Delicious, Mutsu, Filippa, Röd Astrakan, Maigold, Jonathan, Liberty och Prairiefire. Vissa av dem kan användas (och används redan) i odling och flera av dem kan användas som föräldrar i växtförädlingen riktad mot resistens för fruktträdskräfta. Vi har också bekräftat redan kända mottagliga sorter som Cox Orange, Elise och Discovery samt hittat flera andra sorter, som är mycket mottagliga, exempelvis Classic Red Delicious, Jonagold, James Grieve, Fiesta, Reanda, Alice, Katja, Priscilla och Gyllenkroks Astrakan. Odling av dessa sorter, även i hemträdgårdar, kräver förebyggande åtgärder och noggrann hygien eftersom de kan bli en smittokälla även för närliggande yrkesodlingar. Dessutom har vi bekräftat att grundstammarna är mycket mottagliga för sjukdomen: deras mottaglighet kan jämföras med Cox Orange och Elise.
Vi har utvecklat en PCR-baserad detektionsmetod som fungerar väl för att påvisa kräftinfektion (vårt primerpar används även i Nya Zealand för att kartlägga smittospridning). Mer arbete behövs dock för att kunna tillämpa denna metod för att detektera latent smitta.
Metod
Vi infekterade avklippta kvistar och stammar på ettåriga träd med svampsporer under kontrollerade förhållanden i biotron eller i växthus och mätte därefter skadornas omfattning flera gånger under en period på ca två månader för kvistar och ca fem månader för träd. På detta sätt fick vi fram en kurva som beskriver sjukdomsförloppet. Sedan beräknade vi ytan under kurvan och använde den för att jämföra sorternas mottagligghet. Vi tittade också på hur bra resultaten stämde mellan olika experiment och olika år. Ett annat sätt att studera sorternas mottaglighet/resistens mot kräfta är att bedöma ’infection percentage’. Vi utsatte träd för högt infektionstryck genom att på hösten hänga upp bitar av ved från infekterade träd i topparna på ettåriga friska träd och ’duscha’ träden, så att sporerna i hög koncentration hamnar på bladsår. På våren räknade vi ut andelen infekterade bladsår i relation till till det totala antalet bladsår. Genom att bedöma två olika parametrar får man en bättre uppfattning om sorternas mottaglighet. Vi vidareutvecklade metoden med qPCR (kvantitativ PCR) på infekterad ved för att påvisa kräfta i träd.
Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Vid etablering av nya äppel- men även päronodlingar, rekommenderar vi att välja sorter med högre motståndskraft och rekommenderar därför odlarorganisationerna att rutinmässigt testa för resistens mot fruktträdskräfta. Information om sorternas mottaglighet kan vara mycket värdefull även vid beslut om att odla en mer mottaglig sort, då odlare har möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att minska angrepp.
Det är mycket viktigt att undvika spridningen av smitta i en ung plantering från början. Symtom av kräftsmitta kan vara otydliga, särskilt på unga träd, och kan ibland förväxlas med tecken på andra sorters skador, t. ex. frostskador. Därför rekommenderar vi att testa de träd där fruktträdskräftan misstänks med den PCR-baserade metod som vi har utvecklat.

Tackord
Flera medarbetare på SLU har på olika sätt varit involverade i projektet. Inokuleringar och laboratorieundersökningar utfördes av Marjan Ghasemkhani, Anna Zborowska, Jasna Sehic och Mira Rur. Vi uppskattar allt arbete av den tekniska personalen i Alnarp och på Balsgård för skötsel av växtmaterialet. Speciellt tack till Anna Holefors, Eric van de Weg, Marc Lateur, Reiny Scheper och Kerry Everett för ett bra samarbete.
Vi framför vår uppskattning till SLF, som har finansierat detta projekt inom ett forskningsområde där behovet av ny kunskap är påfallande, antalet aktiva forskare litet, och där utvecklingspotentialen är mycket stor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev