Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i äpple!

Status: Avslutat
Projektnummer: V1036010
Kategori: Research program | Plant breeding
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 20 maj 2014
Huvudsökande: Larisa Gustavsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Larisa.Gustavsson@slu.se
Telefon: 040-415163
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svampsjukdomen fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) utgör ett stort problem för svenska äppelodlare. Under vissa år kan hastigt uppblossande sjukdomsutbrott utplåna hela odlingar av unga äppelträd. Vi har utfört inokuleringar på avklippta kvistar och ettåriga träd. Utfallet av detta projekt blev ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har identifierat nya resistenskällor, vidareutvecklat en metod för att påvisa kräfta i ved av äppleträd samt etablerat oss som en viktig partner i internationella nätverk. Projektet har genomförts i nära samarbete med odlare, odlarrådgivare, växtförädlare i Sverige och Norge, samt kollegor i Holland, Belgien och Nya Zealand. Dessutom har detta projekt nära kopplingar till det EU-finansierade projektet ’FruitBreedomics’ och det PPP-finansierade projektet ’NordApp’. Flera nya projekt har utvecklats baserat på den kunskap vi tagit fram under dessa fyra år.

Populärvetenskaplig sammanfattning
’Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i Sverige’
Projektnummer: V1036010
Projektledare: Larisa Gustavsson
Medsökande: Hilde Nybom, Guy Svedelius
Syftet med projektet
Fruktträdskräfta är en mycket allvarlig sjukdom, som orsakas av den patogena svampen Neonectria ditissima (tidigare Nectria galligena). Denna svampsjukdom angriper främst stammen och grenarna men ibland även frukten. Trädet angrips då det redan är försvagat av skador från t.ex. bekärning, frost, insekter, äppelskorv eller då det fått naturliga sprickor vid bladfall och knoppsprickning. Skadorna kan ses som uppspruckna och valkiga angrepp på stam och kvistar. Unga träd är känsligare för angrepp och om skadan omgärdar hela stammen kan trädet vissna bort och dö. Fruktträdskräfta ger stora skador i äppelodlingar och hemträdgårdar över hela världen och vissa år kan svampangreppen innebära mycket stora förluster då en betydande del av de nyplanterade träden dör och måste tas bort.
Äpplesorter uppvisar olika grad av motståndskraft mot fruktträdskräfta. Dessa skillnader bestäms av sorternas genetiska bakgrund. Dessutom påverkas motståndet av miljön så en och samma sort kan ibland drabbas hårdare och ibland mildare. Syftet med projektet var: (1) undersöka genetiska skillnader i mottaglighet mot fruktträdskräfta bland äppelsorter, grundstammar och vilda arter och (2) utföra en pilotstudie för att utveckla en PCR-baserad metod för att påvisa kräfta.
Resultat
Vi har visat användbarheten av de befintliga metoderna med inokulering av avklippta kvistar och ettåriga träd för att påvisa resistens mot fruktträdskräfta i äpple. Kvistinokuleringar ger snabbt resultat, men är mindre reproducerbara än inokulering av ettåriga träd. Baserad på vår erfarenhet, är det nödvändigt att testa åtminstone 8–10 träd per genotyp för att få pålitliga och reproducerbara resultat. Dessutom måste man utföra olika inokuleringstester, inklusive bedömning av ’naturlig’ infektion under hög infektionstryck, helst under åtminstone 2 år, för att få en korrekt uppskattning av sorternas (genotypernas) resistens. Tillgång till kompletterande metoder, som bedömning av mängd av svampbiomassa i de infekterade vävnaderna kan ge ännu bättre insyn i sorternas resistens.
Vi har tagit fram ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har hittat flera sorter med relativt hög resistens: Aroma, Santana, Golden Delicious, Mutsu, Filippa, Röd Astrakan, Maigold, Jonathan, Liberty och Prairiefire. Vissa av dem kan användas (och används redan) i odling och flera av dem kan användas som föräldrar i växtförädlingen riktad mot resistens för fruktträdskräfta. Vi har också bekräftat redan kända mottagliga sorter som Cox Orange, Elise och Discovery samt hittat flera andra sorter, som är mycket mottagliga, exempelvis Classic Red Delicious, Jonagold, James Grieve, Fiesta, Reanda, Alice, Katja, Priscilla och Gyllenkroks Astrakan. Odling av dessa sorter, även i hemträdgårdar, kräver förebyggande åtgärder och noggrann hygien eftersom de kan bli en smittokälla även för närliggande yrkesodlingar. Dessutom har vi bekräftat att grundstammarna är mycket mottagliga för sjukdomen: deras mottaglighet kan jämföras med Cox Orange och Elise.
Vi har utvecklat en PCR-baserad detektionsmetod som fungerar väl för att påvisa kräftinfektion (vårt primerpar används även i Nya Zealand för att kartlägga smittospridning). Mer arbete behövs dock för att kunna tillämpa denna metod för att detektera latent smitta.
Metod
Vi infekterade avklippta kvistar och stammar på ettåriga träd med svampsporer under kontrollerade förhållanden i biotron eller i växthus och mätte därefter skadornas omfattning flera gånger under en period på ca två månader för kvistar och ca fem månader för träd. På detta sätt fick vi fram en kurva som beskriver sjukdomsförloppet. Sedan beräknade vi ytan under kurvan och använde den för att jämföra sorternas mottagligghet. Vi tittade också på hur bra resultaten stämde mellan olika experiment och olika år. Ett annat sätt att studera sorternas mottaglighet/resistens mot kräfta är att bedöma ’infection percentage’. Vi utsatte träd för högt infektionstryck genom att på hösten hänga upp bitar av ved från infekterade träd i topparna på ettåriga friska träd och ’duscha’ träden, så att sporerna i hög koncentration hamnar på bladsår. På våren räknade vi ut andelen infekterade bladsår i relation till till det totala antalet bladsår. Genom att bedöma två olika parametrar får man en bättre uppfattning om sorternas mottaglighet. Vi vidareutvecklade metoden med qPCR (kvantitativ PCR) på infekterad ved för att påvisa kräfta i träd.
Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Vid etablering av nya äppel- men även päronodlingar, rekommenderar vi att välja sorter med högre motståndskraft och rekommenderar därför odlarorganisationerna att rutinmässigt testa för resistens mot fruktträdskräfta. Information om sorternas mottaglighet kan vara mycket värdefull även vid beslut om att odla en mer mottaglig sort, då odlare har möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att minska angrepp.
Det är mycket viktigt att undvika spridningen av smitta i en ung plantering från början. Symtom av kräftsmitta kan vara otydliga, särskilt på unga träd, och kan ibland förväxlas med tecken på andra sorters skador, t. ex. frostskador. Därför rekommenderar vi att testa de träd där fruktträdskräftan misstänks med den PCR-baserade metod som vi har utvecklat.

Tackord
Flera medarbetare på SLU har på olika sätt varit involverade i projektet. Inokuleringar och laboratorieundersökningar utfördes av Marjan Ghasemkhani, Anna Zborowska, Jasna Sehic och Mira Rur. Vi uppskattar allt arbete av den tekniska personalen i Alnarp och på Balsgård för skötsel av växtmaterialet. Speciellt tack till Anna Holefors, Eric van de Weg, Marc Lateur, Reiny Scheper och Kerry Everett för ett bra samarbete.
Vi framför vår uppskattning till SLF, som har finansierat detta projekt inom ett forskningsområde där behovet av ny kunskap är påfallande, antalet aktiva forskare litet, och där utvecklingspotentialen är mycket stor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev