Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i äpple!

Status: Avslutat
Projektnummer: V1036010
Kategori: Research program | Plant breeding
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 20 maj 2014
Huvudsökande: Larisa Gustavsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Larisa.Gustavsson@slu.se
Telefon: 040-415163
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svampsjukdomen fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) utgör ett stort problem för svenska äppelodlare. Under vissa år kan hastigt uppblossande sjukdomsutbrott utplåna hela odlingar av unga äppelträd. Vi har utfört inokuleringar på avklippta kvistar och ettåriga träd. Utfallet av detta projekt blev ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har identifierat nya resistenskällor, vidareutvecklat en metod för att påvisa kräfta i ved av äppleträd samt etablerat oss som en viktig partner i internationella nätverk. Projektet har genomförts i nära samarbete med odlare, odlarrådgivare, växtförädlare i Sverige och Norge, samt kollegor i Holland, Belgien och Nya Zealand. Dessutom har detta projekt nära kopplingar till det EU-finansierade projektet ’FruitBreedomics’ och det PPP-finansierade projektet ’NordApp’. Flera nya projekt har utvecklats baserat på den kunskap vi tagit fram under dessa fyra år.

Populärvetenskaplig sammanfattning
’Kartlägga och bekämpa fruktträdskräftan i Sverige’
Projektnummer: V1036010
Projektledare: Larisa Gustavsson
Medsökande: Hilde Nybom, Guy Svedelius
Syftet med projektet
Fruktträdskräfta är en mycket allvarlig sjukdom, som orsakas av den patogena svampen Neonectria ditissima (tidigare Nectria galligena). Denna svampsjukdom angriper främst stammen och grenarna men ibland även frukten. Trädet angrips då det redan är försvagat av skador från t.ex. bekärning, frost, insekter, äppelskorv eller då det fått naturliga sprickor vid bladfall och knoppsprickning. Skadorna kan ses som uppspruckna och valkiga angrepp på stam och kvistar. Unga träd är känsligare för angrepp och om skadan omgärdar hela stammen kan trädet vissna bort och dö. Fruktträdskräfta ger stora skador i äppelodlingar och hemträdgårdar över hela världen och vissa år kan svampangreppen innebära mycket stora förluster då en betydande del av de nyplanterade träden dör och måste tas bort.
Äpplesorter uppvisar olika grad av motståndskraft mot fruktträdskräfta. Dessa skillnader bestäms av sorternas genetiska bakgrund. Dessutom påverkas motståndet av miljön så en och samma sort kan ibland drabbas hårdare och ibland mildare. Syftet med projektet var: (1) undersöka genetiska skillnader i mottaglighet mot fruktträdskräfta bland äppelsorter, grundstammar och vilda arter och (2) utföra en pilotstudie för att utveckla en PCR-baserad metod för att påvisa kräfta.
Resultat
Vi har visat användbarheten av de befintliga metoderna med inokulering av avklippta kvistar och ettåriga träd för att påvisa resistens mot fruktträdskräfta i äpple. Kvistinokuleringar ger snabbt resultat, men är mindre reproducerbara än inokulering av ettåriga träd. Baserad på vår erfarenhet, är det nödvändigt att testa åtminstone 8–10 träd per genotyp för att få pålitliga och reproducerbara resultat. Dessutom måste man utföra olika inokuleringstester, inklusive bedömning av ’naturlig’ infektion under hög infektionstryck, helst under åtminstone 2 år, för att få en korrekt uppskattning av sorternas (genotypernas) resistens. Tillgång till kompletterande metoder, som bedömning av mängd av svampbiomassa i de infekterade vävnaderna kan ge ännu bättre insyn i sorternas resistens.
Vi har tagit fram ny kunskap om genetiska skillnader i mottaglighet mot kräfta för 78 sorter (inklusive nummersorter), 4 grundstammar och 3 vilda arter. Vi har hittat flera sorter med relativt hög resistens: Aroma, Santana, Golden Delicious, Mutsu, Filippa, Röd Astrakan, Maigold, Jonathan, Liberty och Prairiefire. Vissa av dem kan användas (och används redan) i odling och flera av dem kan användas som föräldrar i växtförädlingen riktad mot resistens för fruktträdskräfta. Vi har också bekräftat redan kända mottagliga sorter som Cox Orange, Elise och Discovery samt hittat flera andra sorter, som är mycket mottagliga, exempelvis Classic Red Delicious, Jonagold, James Grieve, Fiesta, Reanda, Alice, Katja, Priscilla och Gyllenkroks Astrakan. Odling av dessa sorter, även i hemträdgårdar, kräver förebyggande åtgärder och noggrann hygien eftersom de kan bli en smittokälla även för närliggande yrkesodlingar. Dessutom har vi bekräftat att grundstammarna är mycket mottagliga för sjukdomen: deras mottaglighet kan jämföras med Cox Orange och Elise.
Vi har utvecklat en PCR-baserad detektionsmetod som fungerar väl för att påvisa kräftinfektion (vårt primerpar används även i Nya Zealand för att kartlägga smittospridning). Mer arbete behövs dock för att kunna tillämpa denna metod för att detektera latent smitta.
Metod
Vi infekterade avklippta kvistar och stammar på ettåriga träd med svampsporer under kontrollerade förhållanden i biotron eller i växthus och mätte därefter skadornas omfattning flera gånger under en period på ca två månader för kvistar och ca fem månader för träd. På detta sätt fick vi fram en kurva som beskriver sjukdomsförloppet. Sedan beräknade vi ytan under kurvan och använde den för att jämföra sorternas mottagligghet. Vi tittade också på hur bra resultaten stämde mellan olika experiment och olika år. Ett annat sätt att studera sorternas mottaglighet/resistens mot kräfta är att bedöma ’infection percentage’. Vi utsatte träd för högt infektionstryck genom att på hösten hänga upp bitar av ved från infekterade träd i topparna på ettåriga friska träd och ’duscha’ träden, så att sporerna i hög koncentration hamnar på bladsår. På våren räknade vi ut andelen infekterade bladsår i relation till till det totala antalet bladsår. Genom att bedöma två olika parametrar får man en bättre uppfattning om sorternas mottaglighet. Vi vidareutvecklade metoden med qPCR (kvantitativ PCR) på infekterad ved för att påvisa kräfta i träd.
Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Vid etablering av nya äppel- men även päronodlingar, rekommenderar vi att välja sorter med högre motståndskraft och rekommenderar därför odlarorganisationerna att rutinmässigt testa för resistens mot fruktträdskräfta. Information om sorternas mottaglighet kan vara mycket värdefull även vid beslut om att odla en mer mottaglig sort, då odlare har möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att minska angrepp.
Det är mycket viktigt att undvika spridningen av smitta i en ung plantering från början. Symtom av kräftsmitta kan vara otydliga, särskilt på unga träd, och kan ibland förväxlas med tecken på andra sorters skador, t. ex. frostskador. Därför rekommenderar vi att testa de träd där fruktträdskräftan misstänks med den PCR-baserade metod som vi har utvecklat.

Tackord
Flera medarbetare på SLU har på olika sätt varit involverade i projektet. Inokuleringar och laboratorieundersökningar utfördes av Marjan Ghasemkhani, Anna Zborowska, Jasna Sehic och Mira Rur. Vi uppskattar allt arbete av den tekniska personalen i Alnarp och på Balsgård för skötsel av växtmaterialet. Speciellt tack till Anna Holefors, Eric van de Weg, Marc Lateur, Reiny Scheper och Kerry Everett för ett bra samarbete.
Vi framför vår uppskattning till SLF, som har finansierat detta projekt inom ett forskningsområde där behovet av ny kunskap är påfallande, antalet aktiva forskare litet, och där utvecklingspotentialen är mycket stor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev