Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning av patogena svampar i skörderester vid höstveteodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833523
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 december 2013
Huvudsökande: Björn Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.le.andersson@slu.se
Telefon: 018671617
Beviljade medel: 1 915 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubb efter höstvete skulle kunna användas för att bedöma behovet av svampbekämpning på hösten. I projektet undersöktes hur missfärgning var korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bar på. Halmstubb och unga plantor av höstvete provtogs på höst och vår, och pro¬verna grupperades efter missfärgning (halm) eller symtom (plantor). PCR-teknik användes för att bestämma förekomst av Oculimacula yallundae, O. acuformis (stråknäckare) och Microdochium nivale och M. majus (snömögel). Både Microdochium sp. och Oculimacula sp. var mycket vanligt förekommande i halmproverna från både höst och vår. Förekomsten av smitta på plantproverna var betydligt lägre. Ingen korrelation mellan grad av missfärgning av halmproverna och mängd DNA kunde observeras. Missfärgning av stubben orsakades alltså inte främst av de studerade patogenerna och är därför inte ett bra mått på be-kämpningsbehovet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
SYFTE
Flera av de svampar som orsakar sjukdomar i vete övervintrar på skörderester, och risken för svampangrepp blir större vid ensidig stråsädesodling med mycket halmrester i markytan.
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubben efter en höstvetegröda är korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bär på. Tanken var att ta fram underlag för en bättre bedömning av risken för angrepp av patogena svampar för en bättre behovsanpassning av fungicidbehandlingar i höstvete genom att studier av förekomst av patogena svampar på skörderester och deras spridning till grödan.

RESULTAT
Smitta av svamparna som orsakar dessa sjukdomar var mycket vanligt förekommande i stubbprover, och detekterades ofta i både ”friska” och missfärgade prover. Även snömögelsvampen hittades ofta på stubbproverna. Analys av plantor tagna på samma ställe som halmproverna visade att en betydligt mindre andel av plantproverna bar på smitta, men svamparna kunde detekteras även i helt symptomfria plantor. I stort avspeglade andel smitta mängden detekterad DNA, det vill säga att proverna från fält med stor andel smittade prover innehöll stora mängder svamp-DNA.
Behovet av bekämpning mot stråknäckare har minskat under den senaste 10-årsperioden, men enstaka år förekommer starka angrepp som leder till liggsäd. Förvånande nog visade resultaten att stråknäckarsvampen förkom i nästan alla stubbprover från alla provtagna fält, och att svampen också hittades i en stor andel av plantproverna. Trots att DNA av flera patogener hittades i stor andel av proverna och dessutom i höga mängder visade inget av de provtagna fälten angrepp av snömögel eller stråknäckare.
Inga skillnader i detekterad mängd DNA mellan olika klasser av missfärgning (stubbprover) eller symtomförekomst (plantprover).

METODER
Prover på halmstubb och unga plantor av höstvete togs i fält på hösten och våren i fältförsök eller fält där minimerad jordbearbetning tillämpats. Pro¬verna grupperades i klasser, halmproverna baserat på mörkfärg¬ning av stråbasen, respektive symtomlösa plantor eller plantor med synliga symtom. Artspecifik DNA-detektering användes för att bestämma förekomst av stråknäckare (Oculimacula yallunda och O. acuformis), snömögel (Microdochium nivale och M. majus). Under första året detekterades även skarp ögonfläck (Rhizoctonia cerealis) i plantprover.

SLUTSATSER
Resultaten visar att man med PCR-baserad teknik kan bestämma och kvantifiera förekomst av patogena svampar i växtmaterial.
Stråknäckarsvampen var vanligt förekommande i både halm- och plantprover, och även snömögel detekterades ofta i proverna. Generellt kan dock sägas att andelen smittade plantor var betydligt lägre än andelen halm med smitta.
Förekomst av smitta i både halm- och plantprover skilde mellan provtagningsplats och år. Däremot kunde få skillnader i mängden detekterad DNA mellan klasserna av missfärgning av halm respektive symtom på plantor detekteras.
Studien visar alltså att graden av missfärgning av stubben är dåligt mått på hur mycket smitta växtresterna bär på. Smitta av patogena svampar på växtresterna är bara en av de faktorer som, tillsammans med till exempel väder, sortval och bestånd, bestämmer risken för skador på grödan.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev