Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning av patogena svampar i skörderester vid höstveteodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833523
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 december 2013
Huvudsökande: Björn Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.le.andersson@slu.se
Telefon: 018671617
Beviljade medel: 1 915 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubb efter höstvete skulle kunna användas för att bedöma behovet av svampbekämpning på hösten. I projektet undersöktes hur missfärgning var korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bar på. Halmstubb och unga plantor av höstvete provtogs på höst och vår, och pro¬verna grupperades efter missfärgning (halm) eller symtom (plantor). PCR-teknik användes för att bestämma förekomst av Oculimacula yallundae, O. acuformis (stråknäckare) och Microdochium nivale och M. majus (snömögel). Både Microdochium sp. och Oculimacula sp. var mycket vanligt förekommande i halmproverna från både höst och vår. Förekomsten av smitta på plantproverna var betydligt lägre. Ingen korrelation mellan grad av missfärgning av halmproverna och mängd DNA kunde observeras. Missfärgning av stubben orsakades alltså inte främst av de studerade patogenerna och är därför inte ett bra mått på be-kämpningsbehovet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
SYFTE
Flera av de svampar som orsakar sjukdomar i vete övervintrar på skörderester, och risken för svampangrepp blir större vid ensidig stråsädesodling med mycket halmrester i markytan.
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubben efter en höstvetegröda är korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bär på. Tanken var att ta fram underlag för en bättre bedömning av risken för angrepp av patogena svampar för en bättre behovsanpassning av fungicidbehandlingar i höstvete genom att studier av förekomst av patogena svampar på skörderester och deras spridning till grödan.

RESULTAT
Smitta av svamparna som orsakar dessa sjukdomar var mycket vanligt förekommande i stubbprover, och detekterades ofta i både ”friska” och missfärgade prover. Även snömögelsvampen hittades ofta på stubbproverna. Analys av plantor tagna på samma ställe som halmproverna visade att en betydligt mindre andel av plantproverna bar på smitta, men svamparna kunde detekteras även i helt symptomfria plantor. I stort avspeglade andel smitta mängden detekterad DNA, det vill säga att proverna från fält med stor andel smittade prover innehöll stora mängder svamp-DNA.
Behovet av bekämpning mot stråknäckare har minskat under den senaste 10-årsperioden, men enstaka år förekommer starka angrepp som leder till liggsäd. Förvånande nog visade resultaten att stråknäckarsvampen förkom i nästan alla stubbprover från alla provtagna fält, och att svampen också hittades i en stor andel av plantproverna. Trots att DNA av flera patogener hittades i stor andel av proverna och dessutom i höga mängder visade inget av de provtagna fälten angrepp av snömögel eller stråknäckare.
Inga skillnader i detekterad mängd DNA mellan olika klasser av missfärgning (stubbprover) eller symtomförekomst (plantprover).

METODER
Prover på halmstubb och unga plantor av höstvete togs i fält på hösten och våren i fältförsök eller fält där minimerad jordbearbetning tillämpats. Pro¬verna grupperades i klasser, halmproverna baserat på mörkfärg¬ning av stråbasen, respektive symtomlösa plantor eller plantor med synliga symtom. Artspecifik DNA-detektering användes för att bestämma förekomst av stråknäckare (Oculimacula yallunda och O. acuformis), snömögel (Microdochium nivale och M. majus). Under första året detekterades även skarp ögonfläck (Rhizoctonia cerealis) i plantprover.

SLUTSATSER
Resultaten visar att man med PCR-baserad teknik kan bestämma och kvantifiera förekomst av patogena svampar i växtmaterial.
Stråknäckarsvampen var vanligt förekommande i både halm- och plantprover, och även snömögel detekterades ofta i proverna. Generellt kan dock sägas att andelen smittade plantor var betydligt lägre än andelen halm med smitta.
Förekomst av smitta i både halm- och plantprover skilde mellan provtagningsplats och år. Däremot kunde få skillnader i mängden detekterad DNA mellan klasserna av missfärgning av halm respektive symtom på plantor detekteras.
Studien visar alltså att graden av missfärgning av stubben är dåligt mått på hur mycket smitta växtresterna bär på. Smitta av patogena svampar på växtresterna är bara en av de faktorer som, tillsammans med till exempel väder, sortval och bestånd, bestämmer risken för skador på grödan.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev