Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0833523 |
Kategori: | Forskningsprogram | Växtodling |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 20 december 2013 |
Huvudsökande: | Björn Andersson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | bjorn.le.andersson@slu.se |
Telefon: | 018671617 |
Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubb efter höstvete skulle kunna användas för att bedöma behovet av svampbekämpning på hösten. I projektet undersöktes hur missfärgning var korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bar på. Halmstubb och unga plantor av höstvete provtogs på höst och vår, och pro¬verna grupperades efter missfärgning (halm) eller symtom (plantor). PCR-teknik användes för att bestämma förekomst av Oculimacula yallundae, O. acuformis (stråknäckare) och Microdochium nivale och M. majus (snömögel). Både Microdochium sp. och Oculimacula sp. var mycket vanligt förekommande i halmproverna från både höst och vår. Förekomsten av smitta på plantproverna var betydligt lägre. Ingen korrelation mellan grad av missfärgning av halmproverna och mängd DNA kunde observeras. Missfärgning av stubben orsakades alltså inte främst av de studerade patogenerna och är därför inte ett bra mått på be-kämpningsbehovet.
Populärvetenskaplig sammanfattning
SYFTE
Flera av de svampar som orsakar sjukdomar i vete övervintrar på skörderester, och risken för svampangrepp blir större vid ensidig stråsädesodling med mycket halmrester i markytan.
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubben efter en höstvetegröda är korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bär på. Tanken var att ta fram underlag för en bättre bedömning av risken för angrepp av patogena svampar för en bättre behovsanpassning av fungicidbehandlingar i höstvete genom att studier av förekomst av patogena svampar på skörderester och deras spridning till grödan.
RESULTAT
Smitta av svamparna som orsakar dessa sjukdomar var mycket vanligt förekommande i stubbprover, och detekterades ofta i både ”friska” och missfärgade prover. Även snömögelsvampen hittades ofta på stubbproverna. Analys av plantor tagna på samma ställe som halmproverna visade att en betydligt mindre andel av plantproverna bar på smitta, men svamparna kunde detekteras även i helt symptomfria plantor. I stort avspeglade andel smitta mängden detekterad DNA, det vill säga att proverna från fält med stor andel smittade prover innehöll stora mängder svamp-DNA.
Behovet av bekämpning mot stråknäckare har minskat under den senaste 10-årsperioden, men enstaka år förekommer starka angrepp som leder till liggsäd. Förvånande nog visade resultaten att stråknäckarsvampen förkom i nästan alla stubbprover från alla provtagna fält, och att svampen också hittades i en stor andel av plantproverna. Trots att DNA av flera patogener hittades i stor andel av proverna och dessutom i höga mängder visade inget av de provtagna fälten angrepp av snömögel eller stråknäckare.
Inga skillnader i detekterad mängd DNA mellan olika klasser av missfärgning (stubbprover) eller symtomförekomst (plantprover).
METODER
Prover på halmstubb och unga plantor av höstvete togs i fält på hösten och våren i fältförsök eller fält där minimerad jordbearbetning tillämpats. Pro¬verna grupperades i klasser, halmproverna baserat på mörkfärg¬ning av stråbasen, respektive symtomlösa plantor eller plantor med synliga symtom. Artspecifik DNA-detektering användes för att bestämma förekomst av stråknäckare (Oculimacula yallunda och O. acuformis), snömögel (Microdochium nivale och M. majus). Under första året detekterades även skarp ögonfläck (Rhizoctonia cerealis) i plantprover.
SLUTSATSER
Resultaten visar att man med PCR-baserad teknik kan bestämma och kvantifiera förekomst av patogena svampar i växtmaterial.
Stråknäckarsvampen var vanligt förekommande i både halm- och plantprover, och även snömögel detekterades ofta i proverna. Generellt kan dock sägas att andelen smittade plantor var betydligt lägre än andelen halm med smitta.
Förekomst av smitta i både halm- och plantprover skilde mellan provtagningsplats och år. Däremot kunde få skillnader i mängden detekterad DNA mellan klasserna av missfärgning av halm respektive symtom på plantor detekteras.
Studien visar alltså att graden av missfärgning av stubben är dåligt mått på hur mycket smitta växtresterna bär på. Smitta av patogena svampar på växtresterna är bara en av de faktorer som, tillsammans med till exempel väder, sortval och bestånd, bestämmer risken för skador på grödan.
Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …
Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …
Läs merProjektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …
Läs merProjektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …
Läs merProjektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …
Läs merProjektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015
Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …
Läs merProjektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …
Läs mer