Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0833523 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 20 december 2013 |
Huvudsökande: | Björn Andersson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | bjorn.le.andersson@slu.se |
Telefon: | 018671617 |
Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubb efter höstvete skulle kunna användas för att bedöma behovet av svampbekämpning på hösten. I projektet undersöktes hur missfärgning var korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bar på. Halmstubb och unga plantor av höstvete provtogs på höst och vår, och pro¬verna grupperades efter missfärgning (halm) eller symtom (plantor). PCR-teknik användes för att bestämma förekomst av Oculimacula yallundae, O. acuformis (stråknäckare) och Microdochium nivale och M. majus (snömögel). Både Microdochium sp. och Oculimacula sp. var mycket vanligt förekommande i halmproverna från både höst och vår. Förekomsten av smitta på plantproverna var betydligt lägre. Ingen korrelation mellan grad av missfärgning av halmproverna och mängd DNA kunde observeras. Missfärgning av stubben orsakades alltså inte främst av de studerade patogenerna och är därför inte ett bra mått på be-kämpningsbehovet.
Populärvetenskaplig sammanfattning
SYFTE
Flera av de svampar som orsakar sjukdomar i vete övervintrar på skörderester, och risken för svampangrepp blir större vid ensidig stråsädesodling med mycket halmrester i markytan.
Syftet med projektet var att undersöka om graden av missfärgning av halmstubben efter en höstvetegröda är korrelerad till hur mycket smitta skörderesterna bär på. Tanken var att ta fram underlag för en bättre bedömning av risken för angrepp av patogena svampar för en bättre behovsanpassning av fungicidbehandlingar i höstvete genom att studier av förekomst av patogena svampar på skörderester och deras spridning till grödan.
RESULTAT
Smitta av svamparna som orsakar dessa sjukdomar var mycket vanligt förekommande i stubbprover, och detekterades ofta i både ”friska” och missfärgade prover. Även snömögelsvampen hittades ofta på stubbproverna. Analys av plantor tagna på samma ställe som halmproverna visade att en betydligt mindre andel av plantproverna bar på smitta, men svamparna kunde detekteras även i helt symptomfria plantor. I stort avspeglade andel smitta mängden detekterad DNA, det vill säga att proverna från fält med stor andel smittade prover innehöll stora mängder svamp-DNA.
Behovet av bekämpning mot stråknäckare har minskat under den senaste 10-årsperioden, men enstaka år förekommer starka angrepp som leder till liggsäd. Förvånande nog visade resultaten att stråknäckarsvampen förkom i nästan alla stubbprover från alla provtagna fält, och att svampen också hittades i en stor andel av plantproverna. Trots att DNA av flera patogener hittades i stor andel av proverna och dessutom i höga mängder visade inget av de provtagna fälten angrepp av snömögel eller stråknäckare.
Inga skillnader i detekterad mängd DNA mellan olika klasser av missfärgning (stubbprover) eller symtomförekomst (plantprover).
METODER
Prover på halmstubb och unga plantor av höstvete togs i fält på hösten och våren i fältförsök eller fält där minimerad jordbearbetning tillämpats. Pro¬verna grupperades i klasser, halmproverna baserat på mörkfärg¬ning av stråbasen, respektive symtomlösa plantor eller plantor med synliga symtom. Artspecifik DNA-detektering användes för att bestämma förekomst av stråknäckare (Oculimacula yallunda och O. acuformis), snömögel (Microdochium nivale och M. majus). Under första året detekterades även skarp ögonfläck (Rhizoctonia cerealis) i plantprover.
SLUTSATSER
Resultaten visar att man med PCR-baserad teknik kan bestämma och kvantifiera förekomst av patogena svampar i växtmaterial.
Stråknäckarsvampen var vanligt förekommande i både halm- och plantprover, och även snömögel detekterades ofta i proverna. Generellt kan dock sägas att andelen smittade plantor var betydligt lägre än andelen halm med smitta.
Förekomst av smitta i både halm- och plantprover skilde mellan provtagningsplats och år. Däremot kunde få skillnader i mängden detekterad DNA mellan klasserna av missfärgning av halm respektive symtom på plantor detekteras.
Studien visar alltså att graden av missfärgning av stubben är dåligt mått på hur mycket smitta växtresterna bär på. Smitta av patogena svampar på växtresterna är bara en av de faktorer som, tillsammans med till exempel väder, sortval och bestånd, bestämmer risken för skador på grödan.
Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer