Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1033263 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 1 oktober 2015 |
Huvudsökande: | Annika Djurle |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Annika.Djurle@slu.se |
Telefon: | 018-67 16 02 |
Den genetiska diversiteten hos Zymoseptoria tritici, som orsakar svartpricksjuka i vete, och dess variation mellan sort, plats och år undersöktes under 2011-2014. Bakgrunden var observationer av att sorter visat bättre resistens vid introduktion än efter en tid i odling. Angrepp graderades i sortförsök i 3 områden och prover analyserades med genetiska markörer. Angrepp i olika sorter varierade melan år och plats. Z. tritici har frekvent sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Det finnsgenetiskt skilda populationer på olika platser men specialisering av Z. tritici på enskilda sorter kunde inte bevisas. Nya markörer ur svenska isolat krävs för att beskriva och förklara skillnader mellan populationerna. För veteodlare innebär det att sort, jordbearbetning, såtid, samt bevakning av angreppsutveckling och effekt av fungicidbehandlingar är viktigt för att förhindra infektioner och upptäcka avtagande sort- resp. ökande fungicidresistens.
Svartpricksjuka i vete orsakas av en svamp med stor förändringspotential
Svampen som orsakar svartpricksjuka i vete har omfattande sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Den har genetiskt skilda populationer på olika platser i landet. Resultat från graderingar i fält tyder inte på att det finns samspel mellan mellan sort och odlingsplats men vi har inte kunnat bevisa om olika individer av svampen specialiserar sig på enskilda vetesorter. För att göra det behöver vi utveckla nya genetiska markörer.
En svamp som förökar sig på sexuell väg är ständigt i förändring. Från ett år till ett annat kan den ha andra egenskaper än vad den hade året innan. Ibland är förändringarna så små att de inte märks. Större förändringar, som även kan ske under en längre tidsperiod, kan till exempel påverka svampens överlevnadsförmåga eller konkurrensförmåga. När en svamp som orsakar sjukdom hos växter förändras kan det i värsta fall innebära att växtsorter som tidigare inte varit mottagliga för angrepp eller bara angripits svagt får starkare angrepp. Om svampen utvecklas olika i geografiskt skilda områden kan det uppstå populationer som inte är nära släkt med varandra trots att de är av samma art. Det kan också innebära att kemiska bekämpningsmedel inte längre har lika god effekt mot en svampsjukdom som de hade tidigare.
Slutsatserna från projektet sätter fokus på viktiga åtgärder mot angrepp av svartpricksjuka. Det är svårt att stoppa ett angrepp men det går att försvåra för svampen, Z. tritici, att spridas och infektera nya grödor. Den hållbaraste och i längden mest ekonomiska åtgärden är att odla resistenta sorter. När sådana inte finns får man välja bland dem som är minst mottagliga för angrepp. Sporer som bildas efter sexuell förökning kan spridas med vinden från fält som haft angrepp av svartpricksjuka under sommaren och infektera höstvete i tidiga utvecklingsstadier redan under hösten. Höstinfektionerna skulle bli färre om man lyckades minska mängden vindspridda sporer. En noggrann nedbrukning av stubb och halm eller plöjning efter veteskörd kunde ha sådan effekt. Växtföljder med täta intervall mellan vetegrödor är gynnsamma för infektioner. Om man senarelade såtiden för höstvetet skulle sporer som sprids inte hitta någon värdväxt. Hösten är en arbetsintensiv tid och vädret är inte pålitligt. Det försvårar möjligheterna att anpassa odlingen så att enskilda svampar missgynnas på ett optimalt sätt. Utöver dessa åtgärder är det viktigt att man bevakar sin gröda för att dels ha chans att upptäcka förändringar i hur en sort angrips och dels upptäcka förändringar i effekt av behandlingar med fungicider. De här åtgärderna är samtliga sådana som man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till i ett integrerat växtskydd.
Bakgrunden till det här projektet var att några rådgivare hade intryck av att vetesorter som inte angreps särskilt mycket när de introducerades fick starkare angrepp efter några år i odling. Arbetet bestod dels av angreppsgraderingar i fält och dels av labarbete med genetiska markörer, s.k. mikrosatelliter.
Vi fann dels bevis för en omfattande sexuell förökning och dels bevis för att populationerna av svampen är olika från år till år och från ett område till ett annat. För att kunna beskriva och förklara hur stora de skillnaderna är behöver vi utveckla nya genetiska markörer från svenska isolat av svampen. De svenska populationerna av Z. tritici är med andra ord tillräckligt olika för att befintliga markörer inte ska kunna känna igen svampen trots att det bevisligen rör sig om rätt art.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs merProjektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …
Läs merProjektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …
Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs mer