Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning av resistens mot svartpricksjuka i vete och interaktioner med odlingsmiljön

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033263
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2015
Huvudsökande: Annika Djurle
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Annika.Djurle@slu.se
Telefon: 018-67 16 02
Beviljade medel: 2 950 000 SEK

Den genetiska diversiteten hos Zymoseptoria tritici, som orsakar svartpricksjuka i vete, och dess variation mellan sort, plats och år undersöktes under 2011-2014. Bakgrunden var observationer av att sorter visat bättre resistens vid introduktion än efter en tid i odling. Angrepp graderades i sortförsök i 3 områden och prover analyserades med genetiska markörer. Angrepp i olika sorter varierade melan år och plats. Z. tritici har frekvent sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Det finnsgenetiskt skilda populationer på olika platser men specialisering av Z. tritici på enskilda sorter kunde inte bevisas. Nya markörer ur svenska isolat krävs för att beskriva och förklara skillnader mellan populationerna. För veteodlare innebär det att sort, jordbearbetning, såtid, samt bevakning av angreppsutveckling och effekt av fungicidbehandlingar är viktigt för att förhindra infektioner och upptäcka avtagande sort- resp. ökande fungicidresistens.

Svartpricksjuka i vete orsakas av en svamp med stor förändringspotential

Svampen som orsakar svartpricksjuka i vete har omfattande sexuell förökning och stor genetisk diversitet. Den har genetiskt skilda populationer på olika platser i landet. Resultat från graderingar i fält tyder inte på att det finns samspel mellan mellan sort och odlingsplats men vi har inte kunnat bevisa om olika individer av svampen specialiserar sig på enskilda vetesorter. För att göra det behöver vi utveckla nya genetiska markörer.

En svamp som förökar sig på sexuell väg är ständigt i förändring. Från ett år till ett annat kan den ha andra egenskaper än vad den hade året innan. Ibland är förändringarna så små att de inte märks. Större förändringar, som även kan ske under en längre tidsperiod, kan till exempel påverka svampens överlevnadsförmåga eller konkurrensförmåga. När en svamp som orsakar sjukdom hos växter förändras kan det i värsta fall innebära att växtsorter som tidigare inte varit mottagliga för angrepp eller bara angripits svagt får starkare angrepp. Om svampen utvecklas olika i geografiskt skilda områden kan det uppstå populationer som inte är nära släkt med varandra trots att de är av samma art. Det kan också innebära att kemiska bekämpningsmedel inte längre har lika god effekt mot en svampsjukdom som de hade tidigare.

Slutsatserna från projektet sätter fokus på viktiga åtgärder mot angrepp av svartpricksjuka. Det är svårt att stoppa ett angrepp men det går att försvåra för svampen, Z. tritici, att spridas och infektera nya grödor. Den hållbaraste och i längden mest ekonomiska åtgärden är att odla resistenta sorter. När sådana inte finns får man välja bland dem som är minst mottagliga för angrepp. Sporer som bildas efter sexuell förökning kan spridas med vinden från fält som haft angrepp av svartpricksjuka under sommaren och infektera höstvete i tidiga utvecklingsstadier redan under hösten. Höstinfektionerna skulle bli färre om man lyckades minska mängden vindspridda sporer. En noggrann nedbrukning av stubb och halm eller plöjning efter veteskörd kunde ha sådan effekt. Växtföljder med täta intervall mellan vetegrödor är gynnsamma för infektioner. Om man senarelade såtiden för höstvetet skulle sporer som sprids inte hitta någon värdväxt. Hösten är en arbetsintensiv tid och vädret är inte pålitligt. Det försvårar möjligheterna att anpassa odlingen så att enskilda svampar missgynnas på ett optimalt sätt. Utöver dessa åtgärder är det viktigt att man bevakar sin gröda för att dels ha chans att upptäcka förändringar i hur en sort angrips och dels upptäcka förändringar i effekt av behandlingar med fungicider. De här åtgärderna är samtliga sådana som man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till i ett integrerat växtskydd.

Bakgrunden till det här projektet var att några rådgivare hade intryck av att vetesorter som inte angreps särskilt mycket när de introducerades fick starkare angrepp efter några år i odling. Arbetet bestod dels av angreppsgraderingar i fält och dels av labarbete med genetiska markörer, s.k. mikrosatelliter.

Vi fann dels bevis för en omfattande sexuell förökning och dels bevis för att populationerna av svampen är olika från år till år och från ett område till ett annat. För att kunna beskriva och förklara hur stora de skillnaderna är behöver vi utveckla nya genetiska markörer från svenska isolat av svampen. De svenska populationerna av Z. tritici är med andra ord tillräckligt olika för att befintliga markörer inte ska kunna känna igen svampen trots att det bevisligen rör sig om rätt art.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Kartläggning av resistens mot svartpricksjuka i vete och interaktioner med odlingsmiljön
Annika Djurle, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1033263 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Den genetiska diversiteten hos Zymoseptoria tritici, som orsakar svartpricksjuka i vete, och dess variation mellan sort, plats och år undersöktes under 2011-2014. Bakgrunden var observationer av att sorter visat bättre resistens vid introduktion än efter en tid i odling. Angrepp graderades i …

Läs mer

Immunprofylax hos gris
Caroline Fossum, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1250173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Infectious diseases can cause severe problems in pig breeding. Even subclinical infections can have a negative impact on both the performance and well being of the animals. Prophylactic mesures are therefore important, in particular due to the demand to keep the use o antibiotics at a low level. …

Läs mer

Snabb och säker detektion av Fusarim langsethiae med ”Loop-Mediated Isothermal Amplification” metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: H1333237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Fusarium langsethiae produces the mycotoxins T2 & HT-2 in oat. The occurrence of this fungus is usually overlooked by conventional filter paper method since healthy looking seeds can be still infected. Development of a fast, cheap and reliable method for detection of this pathogen in seed, soil or …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadeinsekter i äpple i samverkan med odlare, rådgivare, feromonproducenter och forskare
Marco Tasin, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: H1156188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Under 2012-2014 har en ny feromoner-förvirringsdispenser utvecklats, som är verksam på flera arter av vecklare, för praktisk användning i fruktodlingar. Den nya formelns effektivitet har mätts med hjälp av övervakningsfällor, fältexperiment med frisläppning och återfångst i burar i fält samt …

Läs mer

Kontruktion och underhåll av underlag på travbanor– mätning av fysikaliska och funktionella egenskaper
Lars Roepstorff, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047306 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästen rörelser och belastningar på banan.
Vi mäter fem viktiga funktionella egenskaper hos …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

In Sweden the situation with regard to antimicrobial resistance is more favorable than in most other countries. However, in dairy calves resistance to antimicrobials is common in generic E. coli and isolates are often multiresistant. Usually resistance is transferable and bacteria of the intestinal …

Läs mer

Hållbarhetsstudie på adrenokotrikotropt hormon (ACTH) i blodprov från häst
Inger Lilliehöök, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247096 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

Analysis of plasma adrenocorticotropic hormone (ACTH) is an important part in diagnosing PPID (equine pituitary pars intermedia dysfunction), Cushing's syndrome, which is a common disease in older horses. Analysis of human plasma ACTH is considered to require careful sample handling due to …

Läs mer

Kvävegödslingens inverkan på rotutvecklingen hos olika potatissorter
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

This project sought grants to analyze root samples taken in an earlier SLF project. The results of the previous project have shown interesting differences in root development between different potato varieties. In this project we investigate the nitrogen fertilization effect on root development of …

Läs mer

Glukokortikoider till häst - säker användning ur ett dopnings- och behandlingsperspektiv
Carina Ingvast-Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

Syftet var att för dexametason fastställa eventuellt samband mellan plasmakoncentration och effekt som är grunden för säker samt effektiv terapi och för antidopningsarbete, vilket tryggar en god hästvälfärd. Koncentrationen av dexametason och effekten på olika biomarkörer, både i plasma och i …

Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps
Lena Engström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2015

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev