Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning och karaktärisering av infektiöst bronkit situationen i slaktkycklingbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1043244
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Claudia Baule
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: claudia.baule@sva.se
Telefon: 018-674638
Beviljade medel: 815 000 SEK

Infektiös bronkit (IB) orsakar stora ekonomiska förluster för fjäderfänäringen runt om
i världen. Infektiös bronkitvirus (IBV) har stor benägenhet att förändras och därför
uppkommer ständigt nya varianter av viruset i fjäderfäpopulationen. Utbrott under
senare år och introduktion av nya stammar har lett till ett behov av att förbättra och
anpassa dagens molekylärdiagnostiska tester för att uppnå en bredare detektion och
säkrare typning av nya varianter av IBV. Som underlag för detta arbete har
virusgenomet från cirkulerande stammar sekvenserats och analyserats. Denna
information har använts för att utveckla ett PCR-system för sekvensering. En
analysmetod, så kallad VOCMA, har också utvecklats. Denna metod kräver
ytterligare utvärdering innan den kan användas som rutinmetod. Resultaten av detta
arbete har förmedlats genom presentationer på två möten med industrin, i två
populärvetenskapliga artiklar och i fyra vetenskapliga publikationer.

Fjäderfäproduktionen ökar ständigt i betydelse och är en av våra viktigaste animalieproteinkällor. Vi konsumerar mer och mer kycklingkött och hönsägg som för övrigt även utgör en av de klimatsmartaste proteinkällorna. I Sverige finns idag uppskattningsvis cirka 6 miljoner värphöns och det slaktas närmare 78 miljoner slaktkyckling per år.
Förebyggande av sjukdom på flocknivå bidrar till god välfärd hos fåglarna och är en förutsättning för att undvika förlustbringande sjukdomsutbrott. Infektiös bronkit är en mycket smittsam luftvägsinfektion hos hönsfåglar. Sjukdomen drabbar höns men även andra fågelarter som lever i nära anslutning till tamhöns. Det har påvisats hos fasaner, pärlhöns, kricka och påfågel.
Sjukdomsbilden kännetecknas av kraftiga luftvägssymtom med näs- och/eller ögonflöde, snuva och hosta, framförallt hos unga kycklingar. Tillväxtstörningar förekommer och orsakar stora förluster vid slakt, och hos värphöns ses en sänkt äggproduktion och försämrad äggkvalitet. Yngre värphöns kan helt förlora förmågan att värpa och blir s.k. blind layers. Njurskador orsakade av vissa typer av IBV har också rapporterats. Sjukligheten är hög men dödligheten varierar med ålder och immunstatus på drabbade kycklingar. Dödligheten kan vara så hög som 25 % hos unga kycklingar och är ofta relaterad till sekundära bakteriella infektioner.
Infektiös bronkit orsakas av ett virus, infektiös bronkit virus (IBV), i virusets arvsmassa finns gener för proteiner (äggviteämnen) med olika funktioner i virusets förökning och uppbyggnad. För det senare är det framförallt fyra proteiner som har betydelse för virusets struktur och hur det uppfattas av hönsens immunsystem, de s.k. spike- (S), hölje- (E), membran- (M) och nukleokapsid (N) proteinerna. Spike-proteinets S1 enheten är det som är viktig för att viruset ska ta sig in i celler och föröka sig. Fåglar som infekterats av viruset kan bilda antikroppar mot S proteinet som skyddar mot sjukdom om fågeln utsätts för viruset igen. IBV har dock förmågan att spontant förändras i arvsmassan vilket medför att förändrade proteiner med nya egenskaper, t.ex. S-proteiner, produceras som inte längre känns igen av fågelns immunsystem. Det finns idag mer än 20 kända olika varianter, s.k. serotyper av IBV.
IB först påvisades första gången i Sverige i början av 1970-talet i en värphönsbesättning i Halland. Vid en serologisk undersökning 1992 påvisades en isolerade smittad besättning, men det var inte förrän 1994 som ett flertal större utbrott av sjukdomen rapporterades: 1994 i halländska värphönsbesättningar; i februari 1995 i en avelsbesättning för slaktkycklingar i Skåne och senare i värphönsbesättningar i Halland. För att förebygga vidare utbrott bestämde näringen 1997 att rekommendera vaccinering med ett levande vaccin (av den s.k. Massachusettstypen, Ma) som skulle skydda mot då cirkulerande virustyper. Trots vaccinering har dock problem med IB fortsatt förekommit i Sverige. I 2006 en för Sverige ny IBV-typ (IB 4/91, också kallad 793B) påträffades i fjäderfä besättningar. Bland slaktkycklingar påvisades under 2007 ytterligare en ny typ av IBV, kallad D388 eller QX. Även under 2009 och 2010 har varianter av D388 påvisats i Sverige.
Den genetiska variationen hos IBV innebär utmaningar för molekylär epidemiologi, diagnostik och sjukdomskontroll.
Därför finns det behov av lämpliga verktyg för att ställa en snabb diagnos och samtidigt typa det påvisade viruset för epidemiologiska studier.
1. Att karaktärisera förekommande stammar eller varianter av IBV, som kan utgöra en bas för utveckling av nya farligare varianter och för att kunna följa utvecklingen av nya stammar. Detta är viktigt epidemiologiskt och för anpassning av diagnostikmetoder.
2. Att anpassa molekylära diagnostik- och typningsmetoder för IBV till stammar som cirkulerar i Sverige, baserat på sekvensdata som produceras från analys av olika IBV-stammar från Sverige och andra länder i Norden.

De inledande studierna påvisade förekomst av sekvensmotiv i spike genen så väl som andra faktorer bakom bildandet av nya IBV-Stammar. För att ytterligare utforska de molekylära särdragen hos de nya virus som nu förekommer i många europeiska länder, helgenomesekvenserades ett svenskt isolat av typen QX-liknande. Studien visar att detta virus har uppstått genom mutationer och selektionstryck som förutom spike genen även omfattar N-genen, som antagits vara konserverade bland olika IBV varianter. Det är det första IBV QX-liknande virus från Europa som helgenomesekvenserats, och är nära besläktad med de virus som har orsakat IB i flera europeiska länder.
IBV har inte tidigare karaktäriserats med avseende på förändringar i funktionella sekvensmotiv som kan relateras till virusets biologiska funktioner såsom positioner för N-glykosylering, palmitolering, fosforylering av peptider, klyvningsställen, primär- och sekundärstruktur. Vi har initierat studier som visar på avgörande genetiska skillnader mellan olika IBV varianter med avseende på de ovan nämnde funktionella sekvensmotiven.
För att förbättra en molekylär detektion av de olika IBV varianter som cirkulerar i Västeuropa utvecklades en multiplex PCR-baserad analys. Analysen har optimerats för simultan detektion och typning av IBV baserad på amplifiering av kapsid- respektive S- genen. Metoden har genom att vara både multipel och tolerant mot genetisk variabilitet möjlighet att påvisa olika varierande sekvenser och kan vara ett värdefullt verktyg för både övervakning av IBV-infektioner och för storskaliga epidemiologiska studier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev