Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning och karaktärisering av infektiöst bronkit situationen i slaktkycklingbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1043244
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Claudia Baule
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: claudia.baule@sva.se
Telefon: 018-674638
Beviljade medel: 815 000 SEK

Infektiös bronkit (IB) orsakar stora ekonomiska förluster för fjäderfänäringen runt om
i världen. Infektiös bronkitvirus (IBV) har stor benägenhet att förändras och därför
uppkommer ständigt nya varianter av viruset i fjäderfäpopulationen. Utbrott under
senare år och introduktion av nya stammar har lett till ett behov av att förbättra och
anpassa dagens molekylärdiagnostiska tester för att uppnå en bredare detektion och
säkrare typning av nya varianter av IBV. Som underlag för detta arbete har
virusgenomet från cirkulerande stammar sekvenserats och analyserats. Denna
information har använts för att utveckla ett PCR-system för sekvensering. En
analysmetod, så kallad VOCMA, har också utvecklats. Denna metod kräver
ytterligare utvärdering innan den kan användas som rutinmetod. Resultaten av detta
arbete har förmedlats genom presentationer på två möten med industrin, i två
populärvetenskapliga artiklar och i fyra vetenskapliga publikationer.

Fjäderfäproduktionen ökar ständigt i betydelse och är en av våra viktigaste animalieproteinkällor. Vi konsumerar mer och mer kycklingkött och hönsägg som för övrigt även utgör en av de klimatsmartaste proteinkällorna. I Sverige finns idag uppskattningsvis cirka 6 miljoner värphöns och det slaktas närmare 78 miljoner slaktkyckling per år.
Förebyggande av sjukdom på flocknivå bidrar till god välfärd hos fåglarna och är en förutsättning för att undvika förlustbringande sjukdomsutbrott. Infektiös bronkit är en mycket smittsam luftvägsinfektion hos hönsfåglar. Sjukdomen drabbar höns men även andra fågelarter som lever i nära anslutning till tamhöns. Det har påvisats hos fasaner, pärlhöns, kricka och påfågel.
Sjukdomsbilden kännetecknas av kraftiga luftvägssymtom med näs- och/eller ögonflöde, snuva och hosta, framförallt hos unga kycklingar. Tillväxtstörningar förekommer och orsakar stora förluster vid slakt, och hos värphöns ses en sänkt äggproduktion och försämrad äggkvalitet. Yngre värphöns kan helt förlora förmågan att värpa och blir s.k. blind layers. Njurskador orsakade av vissa typer av IBV har också rapporterats. Sjukligheten är hög men dödligheten varierar med ålder och immunstatus på drabbade kycklingar. Dödligheten kan vara så hög som 25 % hos unga kycklingar och är ofta relaterad till sekundära bakteriella infektioner.
Infektiös bronkit orsakas av ett virus, infektiös bronkit virus (IBV), i virusets arvsmassa finns gener för proteiner (äggviteämnen) med olika funktioner i virusets förökning och uppbyggnad. För det senare är det framförallt fyra proteiner som har betydelse för virusets struktur och hur det uppfattas av hönsens immunsystem, de s.k. spike- (S), hölje- (E), membran- (M) och nukleokapsid (N) proteinerna. Spike-proteinets S1 enheten är det som är viktig för att viruset ska ta sig in i celler och föröka sig. Fåglar som infekterats av viruset kan bilda antikroppar mot S proteinet som skyddar mot sjukdom om fågeln utsätts för viruset igen. IBV har dock förmågan att spontant förändras i arvsmassan vilket medför att förändrade proteiner med nya egenskaper, t.ex. S-proteiner, produceras som inte längre känns igen av fågelns immunsystem. Det finns idag mer än 20 kända olika varianter, s.k. serotyper av IBV.
IB först påvisades första gången i Sverige i början av 1970-talet i en värphönsbesättning i Halland. Vid en serologisk undersökning 1992 påvisades en isolerade smittad besättning, men det var inte förrän 1994 som ett flertal större utbrott av sjukdomen rapporterades: 1994 i halländska värphönsbesättningar; i februari 1995 i en avelsbesättning för slaktkycklingar i Skåne och senare i värphönsbesättningar i Halland. För att förebygga vidare utbrott bestämde näringen 1997 att rekommendera vaccinering med ett levande vaccin (av den s.k. Massachusettstypen, Ma) som skulle skydda mot då cirkulerande virustyper. Trots vaccinering har dock problem med IB fortsatt förekommit i Sverige. I 2006 en för Sverige ny IBV-typ (IB 4/91, också kallad 793B) påträffades i fjäderfä besättningar. Bland slaktkycklingar påvisades under 2007 ytterligare en ny typ av IBV, kallad D388 eller QX. Även under 2009 och 2010 har varianter av D388 påvisats i Sverige.
Den genetiska variationen hos IBV innebär utmaningar för molekylär epidemiologi, diagnostik och sjukdomskontroll.
Därför finns det behov av lämpliga verktyg för att ställa en snabb diagnos och samtidigt typa det påvisade viruset för epidemiologiska studier.
1. Att karaktärisera förekommande stammar eller varianter av IBV, som kan utgöra en bas för utveckling av nya farligare varianter och för att kunna följa utvecklingen av nya stammar. Detta är viktigt epidemiologiskt och för anpassning av diagnostikmetoder.
2. Att anpassa molekylära diagnostik- och typningsmetoder för IBV till stammar som cirkulerar i Sverige, baserat på sekvensdata som produceras från analys av olika IBV-stammar från Sverige och andra länder i Norden.

De inledande studierna påvisade förekomst av sekvensmotiv i spike genen så väl som andra faktorer bakom bildandet av nya IBV-Stammar. För att ytterligare utforska de molekylära särdragen hos de nya virus som nu förekommer i många europeiska länder, helgenomesekvenserades ett svenskt isolat av typen QX-liknande. Studien visar att detta virus har uppstått genom mutationer och selektionstryck som förutom spike genen även omfattar N-genen, som antagits vara konserverade bland olika IBV varianter. Det är det första IBV QX-liknande virus från Europa som helgenomesekvenserats, och är nära besläktad med de virus som har orsakat IB i flera europeiska länder.
IBV har inte tidigare karaktäriserats med avseende på förändringar i funktionella sekvensmotiv som kan relateras till virusets biologiska funktioner såsom positioner för N-glykosylering, palmitolering, fosforylering av peptider, klyvningsställen, primär- och sekundärstruktur. Vi har initierat studier som visar på avgörande genetiska skillnader mellan olika IBV varianter med avseende på de ovan nämnde funktionella sekvensmotiven.
För att förbättra en molekylär detektion av de olika IBV varianter som cirkulerar i Västeuropa utvecklades en multiplex PCR-baserad analys. Analysen har optimerats för simultan detektion och typning av IBV baserad på amplifiering av kapsid- respektive S- genen. Metoden har genom att vara både multipel och tolerant mot genetisk variabilitet möjlighet att påvisa olika varierande sekvenser och kan vara ett värdefullt verktyg för både övervakning av IBV-infektioner och för storskaliga epidemiologiska studier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev