Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kartläggning och karaktärisering av infektiöst bronkit situationen i slaktkycklingbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1043244
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 22 december 2014
Huvudsökande: Claudia Baule
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: claudia.baule@sva.se
Telefon: 018-674638
Beviljade medel: 815 000 SEK

Infektiös bronkit (IB) orsakar stora ekonomiska förluster för fjäderfänäringen runt om
i världen. Infektiös bronkitvirus (IBV) har stor benägenhet att förändras och därför
uppkommer ständigt nya varianter av viruset i fjäderfäpopulationen. Utbrott under
senare år och introduktion av nya stammar har lett till ett behov av att förbättra och
anpassa dagens molekylärdiagnostiska tester för att uppnå en bredare detektion och
säkrare typning av nya varianter av IBV. Som underlag för detta arbete har
virusgenomet från cirkulerande stammar sekvenserats och analyserats. Denna
information har använts för att utveckla ett PCR-system för sekvensering. En
analysmetod, så kallad VOCMA, har också utvecklats. Denna metod kräver
ytterligare utvärdering innan den kan användas som rutinmetod. Resultaten av detta
arbete har förmedlats genom presentationer på två möten med industrin, i två
populärvetenskapliga artiklar och i fyra vetenskapliga publikationer.

Fjäderfäproduktionen ökar ständigt i betydelse och är en av våra viktigaste animalieproteinkällor. Vi konsumerar mer och mer kycklingkött och hönsägg som för övrigt även utgör en av de klimatsmartaste proteinkällorna. I Sverige finns idag uppskattningsvis cirka 6 miljoner värphöns och det slaktas närmare 78 miljoner slaktkyckling per år.
Förebyggande av sjukdom på flocknivå bidrar till god välfärd hos fåglarna och är en förutsättning för att undvika förlustbringande sjukdomsutbrott. Infektiös bronkit är en mycket smittsam luftvägsinfektion hos hönsfåglar. Sjukdomen drabbar höns men även andra fågelarter som lever i nära anslutning till tamhöns. Det har påvisats hos fasaner, pärlhöns, kricka och påfågel.
Sjukdomsbilden kännetecknas av kraftiga luftvägssymtom med näs- och/eller ögonflöde, snuva och hosta, framförallt hos unga kycklingar. Tillväxtstörningar förekommer och orsakar stora förluster vid slakt, och hos värphöns ses en sänkt äggproduktion och försämrad äggkvalitet. Yngre värphöns kan helt förlora förmågan att värpa och blir s.k. blind layers. Njurskador orsakade av vissa typer av IBV har också rapporterats. Sjukligheten är hög men dödligheten varierar med ålder och immunstatus på drabbade kycklingar. Dödligheten kan vara så hög som 25 % hos unga kycklingar och är ofta relaterad till sekundära bakteriella infektioner.
Infektiös bronkit orsakas av ett virus, infektiös bronkit virus (IBV), i virusets arvsmassa finns gener för proteiner (äggviteämnen) med olika funktioner i virusets förökning och uppbyggnad. För det senare är det framförallt fyra proteiner som har betydelse för virusets struktur och hur det uppfattas av hönsens immunsystem, de s.k. spike- (S), hölje- (E), membran- (M) och nukleokapsid (N) proteinerna. Spike-proteinets S1 enheten är det som är viktig för att viruset ska ta sig in i celler och föröka sig. Fåglar som infekterats av viruset kan bilda antikroppar mot S proteinet som skyddar mot sjukdom om fågeln utsätts för viruset igen. IBV har dock förmågan att spontant förändras i arvsmassan vilket medför att förändrade proteiner med nya egenskaper, t.ex. S-proteiner, produceras som inte längre känns igen av fågelns immunsystem. Det finns idag mer än 20 kända olika varianter, s.k. serotyper av IBV.
IB först påvisades första gången i Sverige i början av 1970-talet i en värphönsbesättning i Halland. Vid en serologisk undersökning 1992 påvisades en isolerade smittad besättning, men det var inte förrän 1994 som ett flertal större utbrott av sjukdomen rapporterades: 1994 i halländska värphönsbesättningar; i februari 1995 i en avelsbesättning för slaktkycklingar i Skåne och senare i värphönsbesättningar i Halland. För att förebygga vidare utbrott bestämde näringen 1997 att rekommendera vaccinering med ett levande vaccin (av den s.k. Massachusettstypen, Ma) som skulle skydda mot då cirkulerande virustyper. Trots vaccinering har dock problem med IB fortsatt förekommit i Sverige. I 2006 en för Sverige ny IBV-typ (IB 4/91, också kallad 793B) påträffades i fjäderfä besättningar. Bland slaktkycklingar påvisades under 2007 ytterligare en ny typ av IBV, kallad D388 eller QX. Även under 2009 och 2010 har varianter av D388 påvisats i Sverige.
Den genetiska variationen hos IBV innebär utmaningar för molekylär epidemiologi, diagnostik och sjukdomskontroll.
Därför finns det behov av lämpliga verktyg för att ställa en snabb diagnos och samtidigt typa det påvisade viruset för epidemiologiska studier.
1. Att karaktärisera förekommande stammar eller varianter av IBV, som kan utgöra en bas för utveckling av nya farligare varianter och för att kunna följa utvecklingen av nya stammar. Detta är viktigt epidemiologiskt och för anpassning av diagnostikmetoder.
2. Att anpassa molekylära diagnostik- och typningsmetoder för IBV till stammar som cirkulerar i Sverige, baserat på sekvensdata som produceras från analys av olika IBV-stammar från Sverige och andra länder i Norden.

De inledande studierna påvisade förekomst av sekvensmotiv i spike genen så väl som andra faktorer bakom bildandet av nya IBV-Stammar. För att ytterligare utforska de molekylära särdragen hos de nya virus som nu förekommer i många europeiska länder, helgenomesekvenserades ett svenskt isolat av typen QX-liknande. Studien visar att detta virus har uppstått genom mutationer och selektionstryck som förutom spike genen även omfattar N-genen, som antagits vara konserverade bland olika IBV varianter. Det är det första IBV QX-liknande virus från Europa som helgenomesekvenserats, och är nära besläktad med de virus som har orsakat IB i flera europeiska länder.
IBV har inte tidigare karaktäriserats med avseende på förändringar i funktionella sekvensmotiv som kan relateras till virusets biologiska funktioner såsom positioner för N-glykosylering, palmitolering, fosforylering av peptider, klyvningsställen, primär- och sekundärstruktur. Vi har initierat studier som visar på avgörande genetiska skillnader mellan olika IBV varianter med avseende på de ovan nämnde funktionella sekvensmotiven.
För att förbättra en molekylär detektion av de olika IBV varianter som cirkulerar i Västeuropa utvecklades en multiplex PCR-baserad analys. Analysen har optimerats för simultan detektion och typning av IBV baserad på amplifiering av kapsid- respektive S- genen. Metoden har genom att vara både multipel och tolerant mot genetisk variabilitet möjlighet att påvisa olika varierande sekvenser och kan vara ett värdefullt verktyg för både övervakning av IBV-infektioner och för storskaliga epidemiologiska studier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev