Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?

Status: Avslutat
Projektnummer: R-15-43-372
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 oktober 2019
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Désirée Jansson
Beviljade medel: 2 698 810 SEK

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at higher
level in Sweden than in our neighboring countries. This project has three main objectives; 1) conduct a
survey high lighting similarities and differences in the chicken meat inspection in Sweden and nearby
countries; 2) conduct pilot studies assessing frequencies of healthy carcasses being condemned and the
frequencies of unhealthy carcasses not condemned; 3) identify possible correlations between selected
traits registered at slaughter and various aspects of data from Swedish chicken flocks in practice. Likely,
the project will result in an identification of key factors of importance for improved animal health, food
safety and economy in Swedish chicken production.

Svensk slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög produktionsstandard, mycket låg
antibiotikaanvändning och ett gott hälsoläge. Trots detta finns farhågor inom näringen att frekvensen
kassationer på svenska slakterier är högre än i omgivande länder. Projektets tre delmål är att 1) kartlägga
skillnader och likheter på slakterier inom landet och i närliggande länder beträffande bedömning vid
köttbesiktning; 2) i pilotstudier utvärdera dels hur stor andel slaktkroppar som felaktigt otjänligförklaras,
samt dels hur stor andel som borde kasserats men trots det gått vidare på slaktlinjen; 3) söka samband
mellan kassationsorsaker vid slakt och faktorer under uppfödningen. Målsättningen är att projektet ska
leda till en identifiering av viktiga faktorer för förbättrad djurhälsa vilket i sin tur kan förbättra såväl
livsmedelssäkerhet som ekonomi i svensk slaktkycklingnäring.

Projektet visar att det finns systematiska skillnader i köttbesiktningen vid olika kycklingslakterier i Sverige. Återkommande träning och kalibrering av officiella veterinärer och besiktningsassistenter bör införas för att säkra datakvalitet och harmonisera köttbesiktningen mellan olika slakteriföretag. En analys av uppgifter i kycklingbranschens uppföljningsprogram TUPPEN, visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen. Det var dock svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer i en flock, sannolikt på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier. Andelen kasserade kycklingar i Finland och Sverige 2017 var på jämförbara nivåer. En översyn av köttbesiktningen behövs för att garantera korrekta och likvärdiga bedömningar oavsett var flocken slaktas. Först då kan resultaten i kassationsrapporten användas som en vägledning för att förbättra och utveckla kycklinguppfödningen och identifiera djurhälsotrender.

Harmonisering av köttbesiktningen på kycklingslakterier – första steget mot ”win-win”
För att skydda konsumenteten från kött som av olika anledningar kan var ohälsosamt att äta, besiktigas slaktkycklingar före och efter slakt. När det här forskningsprojektet inleddes fanns en misstanke bland företrädare i kycklingbranschen att kycklingar kasserades i onödan och att en högre andel av kycklingarna kasserades i Sverige jämfört med i våra grannländer.
Snabba beslut i köttbesiktningen
När en slaktkyckling besiktigas efter slakt har fjädrar, huvud och fötter redan avlägsnats och slaktkroppen hänger med benen i byglar och halsen nedåt. Besiktningen sker enligt ”löpande band- principen” och i regel passerar 7000 till 13 000 kycklingar besiktningsstationen varje timme på större svenska kycklingslakterier. När personalen som utför besiktningen ser något onormalt på en slaktkropp tas den ned och en kod som anger orsak till varför kycklingen kasseras registreras. En veterinär anställd av Livsmedelsverket finns alltid på plats när slakt pågår. Veterinären har det övergripande ansvaret för att att köttbesiktningen sker på rätt sätt och fattar beslut om kycklingarna ska godkännas (tjänligförklaras) eller kasseras.
Köttbesiktningen behöver harmonieras
Vår studie visar att det finns ett angeläget behov att bedömningen vid köttbesiktning sker på samma sätt på alla kycklingslakterier. Idag leder systematiska skillnader mellan slakterierna till att informationen från köttbesiktningen inte kan användas fullt ut av branschen och uppfödaren för att följa trender i kycklingarnas hälsa och göra förändringar som kan minska andelen kasserade kycklingar. Veterinärer och besiktningsassistenter som arbetar med köttbesiktning på kycklingslakterier måste därför ges möjlighet till återkommande träning och kalibrering för att uppnå en korrekt och enhetlig besiktning. Först då kan vi åstadkomma en ”win-win” situation i form av bättre ekonomi för uppfödare och slakteri, lägre klimatavtryck till följd av färre kassationer och inte minst förbättrad djurhälsa.
Färre koder i köttbesiktningen
För att undersöka om koden som anges vid köttbesiktningen överensstämmer med förändringar som hittas på slaktkroppen vid en noggrann undersökning (obduktion) studerade vi kasserade kycklingar vid tre slakterier. För vissa koder kunde fynden vid obduktion i hög grad motivera den angivna koden. För hälften av koderna som utvärderades var det dock en stor andel av de granskade slaktkropparna där obduktion inte bekräftade den angivna koden. För vissa kassationskoder är det sannolikt inte möjligt att uppnå en hög träffsäkerhet. Detta beror på att köttbesiktningen utförs snabbt på slakterierna. Dessutom baseras besluten på enbart vad som är synligt på slaktkropp och urtagna organ. I vissa koder kan även många olika sjukliga tillstånd ingå. Livsmedelsverket reviderade redan under projektets gång sin kodförteckning och sedan 2018 är därför antalet koder färre till antalet och flera av koderna med låg träffsäkerhet i vår studie har tagits bort.
TUPPEN – en unik möjlighet
Varje år registreras uppgifter från över 3000 kycklingflocklar i uppföljningsprogrammet TUPPEN som administreras av branschorganisationen Svensk Fågel. Materialet är sannolikt unikt eftersom det omfattar uppgifter om varje flocks ursprung, uppfödning och resultat från besiktningen av kött vid slakt. Analysen av uppgifterna i TUPPEN visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen medan det är svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer, sannolikt delvis på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier.
Slutsats
Köttbesiktningen är effektiv när det gäller att skydda konsumenten från otjänliga livsmedel. För att kycklingbranschen ska kunna använda resultatet från köttbesiktningen för att föda upp friska kycklingflockar med lägre kassation krävs en översyn av köttbesiktningen som garanterar att korrekta och likvärdiga bedömningar görs oavsett på vilket slakteri flocken slaktas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev