Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?

Status: Avslutat
Projektnummer: R-15-43-372
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 oktober 2019
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Désirée Jansson
Beviljade medel: 2 698 810 SEK

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at higher
level in Sweden than in our neighboring countries. This project has three main objectives; 1) conduct a
survey high lighting similarities and differences in the chicken meat inspection in Sweden and nearby
countries; 2) conduct pilot studies assessing frequencies of healthy carcasses being condemned and the
frequencies of unhealthy carcasses not condemned; 3) identify possible correlations between selected
traits registered at slaughter and various aspects of data from Swedish chicken flocks in practice. Likely,
the project will result in an identification of key factors of importance for improved animal health, food
safety and economy in Swedish chicken production.

Svensk slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög produktionsstandard, mycket låg
antibiotikaanvändning och ett gott hälsoläge. Trots detta finns farhågor inom näringen att frekvensen
kassationer på svenska slakterier är högre än i omgivande länder. Projektets tre delmål är att 1) kartlägga
skillnader och likheter på slakterier inom landet och i närliggande länder beträffande bedömning vid
köttbesiktning; 2) i pilotstudier utvärdera dels hur stor andel slaktkroppar som felaktigt otjänligförklaras,
samt dels hur stor andel som borde kasserats men trots det gått vidare på slaktlinjen; 3) söka samband
mellan kassationsorsaker vid slakt och faktorer under uppfödningen. Målsättningen är att projektet ska
leda till en identifiering av viktiga faktorer för förbättrad djurhälsa vilket i sin tur kan förbättra såväl
livsmedelssäkerhet som ekonomi i svensk slaktkycklingnäring.

Projektet visar att det finns systematiska skillnader i köttbesiktningen vid olika kycklingslakterier i Sverige. Återkommande träning och kalibrering av officiella veterinärer och besiktningsassistenter bör införas för att säkra datakvalitet och harmonisera köttbesiktningen mellan olika slakteriföretag. En analys av uppgifter i kycklingbranschens uppföljningsprogram TUPPEN, visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen. Det var dock svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer i en flock, sannolikt på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier. Andelen kasserade kycklingar i Finland och Sverige 2017 var på jämförbara nivåer. En översyn av köttbesiktningen behövs för att garantera korrekta och likvärdiga bedömningar oavsett var flocken slaktas. Först då kan resultaten i kassationsrapporten användas som en vägledning för att förbättra och utveckla kycklinguppfödningen och identifiera djurhälsotrender.

Harmonisering av köttbesiktningen på kycklingslakterier – första steget mot ”win-win”
För att skydda konsumenteten från kött som av olika anledningar kan var ohälsosamt att äta, besiktigas slaktkycklingar före och efter slakt. När det här forskningsprojektet inleddes fanns en misstanke bland företrädare i kycklingbranschen att kycklingar kasserades i onödan och att en högre andel av kycklingarna kasserades i Sverige jämfört med i våra grannländer.
Snabba beslut i köttbesiktningen
När en slaktkyckling besiktigas efter slakt har fjädrar, huvud och fötter redan avlägsnats och slaktkroppen hänger med benen i byglar och halsen nedåt. Besiktningen sker enligt ”löpande band- principen” och i regel passerar 7000 till 13 000 kycklingar besiktningsstationen varje timme på större svenska kycklingslakterier. När personalen som utför besiktningen ser något onormalt på en slaktkropp tas den ned och en kod som anger orsak till varför kycklingen kasseras registreras. En veterinär anställd av Livsmedelsverket finns alltid på plats när slakt pågår. Veterinären har det övergripande ansvaret för att att köttbesiktningen sker på rätt sätt och fattar beslut om kycklingarna ska godkännas (tjänligförklaras) eller kasseras.
Köttbesiktningen behöver harmonieras
Vår studie visar att det finns ett angeläget behov att bedömningen vid köttbesiktning sker på samma sätt på alla kycklingslakterier. Idag leder systematiska skillnader mellan slakterierna till att informationen från köttbesiktningen inte kan användas fullt ut av branschen och uppfödaren för att följa trender i kycklingarnas hälsa och göra förändringar som kan minska andelen kasserade kycklingar. Veterinärer och besiktningsassistenter som arbetar med köttbesiktning på kycklingslakterier måste därför ges möjlighet till återkommande träning och kalibrering för att uppnå en korrekt och enhetlig besiktning. Först då kan vi åstadkomma en ”win-win” situation i form av bättre ekonomi för uppfödare och slakteri, lägre klimatavtryck till följd av färre kassationer och inte minst förbättrad djurhälsa.
Färre koder i köttbesiktningen
För att undersöka om koden som anges vid köttbesiktningen överensstämmer med förändringar som hittas på slaktkroppen vid en noggrann undersökning (obduktion) studerade vi kasserade kycklingar vid tre slakterier. För vissa koder kunde fynden vid obduktion i hög grad motivera den angivna koden. För hälften av koderna som utvärderades var det dock en stor andel av de granskade slaktkropparna där obduktion inte bekräftade den angivna koden. För vissa kassationskoder är det sannolikt inte möjligt att uppnå en hög träffsäkerhet. Detta beror på att köttbesiktningen utförs snabbt på slakterierna. Dessutom baseras besluten på enbart vad som är synligt på slaktkropp och urtagna organ. I vissa koder kan även många olika sjukliga tillstånd ingå. Livsmedelsverket reviderade redan under projektets gång sin kodförteckning och sedan 2018 är därför antalet koder färre till antalet och flera av koderna med låg träffsäkerhet i vår studie har tagits bort.
TUPPEN – en unik möjlighet
Varje år registreras uppgifter från över 3000 kycklingflocklar i uppföljningsprogrammet TUPPEN som administreras av branschorganisationen Svensk Fågel. Materialet är sannolikt unikt eftersom det omfattar uppgifter om varje flocks ursprung, uppfödning och resultat från besiktningen av kött vid slakt. Analysen av uppgifterna i TUPPEN visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen medan det är svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer, sannolikt delvis på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier.
Slutsats
Köttbesiktningen är effektiv när det gäller att skydda konsumenten från otjänliga livsmedel. För att kycklingbranschen ska kunna använda resultatet från köttbesiktningen för att föda upp friska kycklingflockar med lägre kassation krävs en översyn av köttbesiktningen som garanterar att korrekta och likvärdiga bedömningar görs oavsett på vilket slakteri flocken slaktas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev