Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?

Status: Avslutat
Projektnummer: R-15-43-372
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 oktober 2019
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Désirée Jansson
Beviljade medel: 2 698 810 SEK

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at higher
level in Sweden than in our neighboring countries. This project has three main objectives; 1) conduct a
survey high lighting similarities and differences in the chicken meat inspection in Sweden and nearby
countries; 2) conduct pilot studies assessing frequencies of healthy carcasses being condemned and the
frequencies of unhealthy carcasses not condemned; 3) identify possible correlations between selected
traits registered at slaughter and various aspects of data from Swedish chicken flocks in practice. Likely,
the project will result in an identification of key factors of importance for improved animal health, food
safety and economy in Swedish chicken production.

Svensk slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög produktionsstandard, mycket låg
antibiotikaanvändning och ett gott hälsoläge. Trots detta finns farhågor inom näringen att frekvensen
kassationer på svenska slakterier är högre än i omgivande länder. Projektets tre delmål är att 1) kartlägga
skillnader och likheter på slakterier inom landet och i närliggande länder beträffande bedömning vid
köttbesiktning; 2) i pilotstudier utvärdera dels hur stor andel slaktkroppar som felaktigt otjänligförklaras,
samt dels hur stor andel som borde kasserats men trots det gått vidare på slaktlinjen; 3) söka samband
mellan kassationsorsaker vid slakt och faktorer under uppfödningen. Målsättningen är att projektet ska
leda till en identifiering av viktiga faktorer för förbättrad djurhälsa vilket i sin tur kan förbättra såväl
livsmedelssäkerhet som ekonomi i svensk slaktkycklingnäring.

Projektet visar att det finns systematiska skillnader i köttbesiktningen vid olika kycklingslakterier i Sverige. Återkommande träning och kalibrering av officiella veterinärer och besiktningsassistenter bör införas för att säkra datakvalitet och harmonisera köttbesiktningen mellan olika slakteriföretag. En analys av uppgifter i kycklingbranschens uppföljningsprogram TUPPEN, visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen. Det var dock svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer i en flock, sannolikt på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier. Andelen kasserade kycklingar i Finland och Sverige 2017 var på jämförbara nivåer. En översyn av köttbesiktningen behövs för att garantera korrekta och likvärdiga bedömningar oavsett var flocken slaktas. Först då kan resultaten i kassationsrapporten användas som en vägledning för att förbättra och utveckla kycklinguppfödningen och identifiera djurhälsotrender.

Harmonisering av köttbesiktningen på kycklingslakterier – första steget mot ”win-win”
För att skydda konsumenteten från kött som av olika anledningar kan var ohälsosamt att äta, besiktigas slaktkycklingar före och efter slakt. När det här forskningsprojektet inleddes fanns en misstanke bland företrädare i kycklingbranschen att kycklingar kasserades i onödan och att en högre andel av kycklingarna kasserades i Sverige jämfört med i våra grannländer.
Snabba beslut i köttbesiktningen
När en slaktkyckling besiktigas efter slakt har fjädrar, huvud och fötter redan avlägsnats och slaktkroppen hänger med benen i byglar och halsen nedåt. Besiktningen sker enligt ”löpande band- principen” och i regel passerar 7000 till 13 000 kycklingar besiktningsstationen varje timme på större svenska kycklingslakterier. När personalen som utför besiktningen ser något onormalt på en slaktkropp tas den ned och en kod som anger orsak till varför kycklingen kasseras registreras. En veterinär anställd av Livsmedelsverket finns alltid på plats när slakt pågår. Veterinären har det övergripande ansvaret för att att köttbesiktningen sker på rätt sätt och fattar beslut om kycklingarna ska godkännas (tjänligförklaras) eller kasseras.
Köttbesiktningen behöver harmonieras
Vår studie visar att det finns ett angeläget behov att bedömningen vid köttbesiktning sker på samma sätt på alla kycklingslakterier. Idag leder systematiska skillnader mellan slakterierna till att informationen från köttbesiktningen inte kan användas fullt ut av branschen och uppfödaren för att följa trender i kycklingarnas hälsa och göra förändringar som kan minska andelen kasserade kycklingar. Veterinärer och besiktningsassistenter som arbetar med köttbesiktning på kycklingslakterier måste därför ges möjlighet till återkommande träning och kalibrering för att uppnå en korrekt och enhetlig besiktning. Först då kan vi åstadkomma en ”win-win” situation i form av bättre ekonomi för uppfödare och slakteri, lägre klimatavtryck till följd av färre kassationer och inte minst förbättrad djurhälsa.
Färre koder i köttbesiktningen
För att undersöka om koden som anges vid köttbesiktningen överensstämmer med förändringar som hittas på slaktkroppen vid en noggrann undersökning (obduktion) studerade vi kasserade kycklingar vid tre slakterier. För vissa koder kunde fynden vid obduktion i hög grad motivera den angivna koden. För hälften av koderna som utvärderades var det dock en stor andel av de granskade slaktkropparna där obduktion inte bekräftade den angivna koden. För vissa kassationskoder är det sannolikt inte möjligt att uppnå en hög träffsäkerhet. Detta beror på att köttbesiktningen utförs snabbt på slakterierna. Dessutom baseras besluten på enbart vad som är synligt på slaktkropp och urtagna organ. I vissa koder kan även många olika sjukliga tillstånd ingå. Livsmedelsverket reviderade redan under projektets gång sin kodförteckning och sedan 2018 är därför antalet koder färre till antalet och flera av koderna med låg träffsäkerhet i vår studie har tagits bort.
TUPPEN – en unik möjlighet
Varje år registreras uppgifter från över 3000 kycklingflocklar i uppföljningsprogrammet TUPPEN som administreras av branschorganisationen Svensk Fågel. Materialet är sannolikt unikt eftersom det omfattar uppgifter om varje flocks ursprung, uppfödning och resultat från besiktningen av kött vid slakt. Analysen av uppgifterna i TUPPEN visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen medan det är svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer, sannolikt delvis på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier.
Slutsats
Köttbesiktningen är effektiv när det gäller att skydda konsumenten från otjänliga livsmedel. För att kycklingbranschen ska kunna använda resultatet från köttbesiktningen för att föda upp friska kycklingflockar med lägre kassation krävs en översyn av köttbesiktningen som garanterar att korrekta och likvärdiga bedömningar görs oavsett på vilket slakteri flocken slaktas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Trädgård

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev