Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?

Status: Avslutat
Projektnummer: R-15-43-372
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 oktober 2019
Huvudsökande: Helena Wall
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet
E-postadress: Helena.Wall@slu.se
Telefon: 018-671670
Medsökande: Désirée Jansson
Beviljade medel: 2 698 810 SEK

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at higher
level in Sweden than in our neighboring countries. This project has three main objectives; 1) conduct a
survey high lighting similarities and differences in the chicken meat inspection in Sweden and nearby
countries; 2) conduct pilot studies assessing frequencies of healthy carcasses being condemned and the
frequencies of unhealthy carcasses not condemned; 3) identify possible correlations between selected
traits registered at slaughter and various aspects of data from Swedish chicken flocks in practice. Likely,
the project will result in an identification of key factors of importance for improved animal health, food
safety and economy in Swedish chicken production.

Svensk slaktkycklinguppfödning kännetecknas av hög produktionsstandard, mycket låg
antibiotikaanvändning och ett gott hälsoläge. Trots detta finns farhågor inom näringen att frekvensen
kassationer på svenska slakterier är högre än i omgivande länder. Projektets tre delmål är att 1) kartlägga
skillnader och likheter på slakterier inom landet och i närliggande länder beträffande bedömning vid
köttbesiktning; 2) i pilotstudier utvärdera dels hur stor andel slaktkroppar som felaktigt otjänligförklaras,
samt dels hur stor andel som borde kasserats men trots det gått vidare på slaktlinjen; 3) söka samband
mellan kassationsorsaker vid slakt och faktorer under uppfödningen. Målsättningen är att projektet ska
leda till en identifiering av viktiga faktorer för förbättrad djurhälsa vilket i sin tur kan förbättra såväl
livsmedelssäkerhet som ekonomi i svensk slaktkycklingnäring.

Projektet visar att det finns systematiska skillnader i köttbesiktningen vid olika kycklingslakterier i Sverige. Återkommande träning och kalibrering av officiella veterinärer och besiktningsassistenter bör införas för att säkra datakvalitet och harmonisera köttbesiktningen mellan olika slakteriföretag. En analys av uppgifter i kycklingbranschens uppföljningsprogram TUPPEN, visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen. Det var dock svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer i en flock, sannolikt på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier. Andelen kasserade kycklingar i Finland och Sverige 2017 var på jämförbara nivåer. En översyn av köttbesiktningen behövs för att garantera korrekta och likvärdiga bedömningar oavsett var flocken slaktas. Först då kan resultaten i kassationsrapporten användas som en vägledning för att förbättra och utveckla kycklinguppfödningen och identifiera djurhälsotrender.

Harmonisering av köttbesiktningen på kycklingslakterier – första steget mot ”win-win”
För att skydda konsumenteten från kött som av olika anledningar kan var ohälsosamt att äta, besiktigas slaktkycklingar före och efter slakt. När det här forskningsprojektet inleddes fanns en misstanke bland företrädare i kycklingbranschen att kycklingar kasserades i onödan och att en högre andel av kycklingarna kasserades i Sverige jämfört med i våra grannländer.
Snabba beslut i köttbesiktningen
När en slaktkyckling besiktigas efter slakt har fjädrar, huvud och fötter redan avlägsnats och slaktkroppen hänger med benen i byglar och halsen nedåt. Besiktningen sker enligt ”löpande band- principen” och i regel passerar 7000 till 13 000 kycklingar besiktningsstationen varje timme på större svenska kycklingslakterier. När personalen som utför besiktningen ser något onormalt på en slaktkropp tas den ned och en kod som anger orsak till varför kycklingen kasseras registreras. En veterinär anställd av Livsmedelsverket finns alltid på plats när slakt pågår. Veterinären har det övergripande ansvaret för att att köttbesiktningen sker på rätt sätt och fattar beslut om kycklingarna ska godkännas (tjänligförklaras) eller kasseras.
Köttbesiktningen behöver harmonieras
Vår studie visar att det finns ett angeläget behov att bedömningen vid köttbesiktning sker på samma sätt på alla kycklingslakterier. Idag leder systematiska skillnader mellan slakterierna till att informationen från köttbesiktningen inte kan användas fullt ut av branschen och uppfödaren för att följa trender i kycklingarnas hälsa och göra förändringar som kan minska andelen kasserade kycklingar. Veterinärer och besiktningsassistenter som arbetar med köttbesiktning på kycklingslakterier måste därför ges möjlighet till återkommande träning och kalibrering för att uppnå en korrekt och enhetlig besiktning. Först då kan vi åstadkomma en ”win-win” situation i form av bättre ekonomi för uppfödare och slakteri, lägre klimatavtryck till följd av färre kassationer och inte minst förbättrad djurhälsa.
Färre koder i köttbesiktningen
För att undersöka om koden som anges vid köttbesiktningen överensstämmer med förändringar som hittas på slaktkroppen vid en noggrann undersökning (obduktion) studerade vi kasserade kycklingar vid tre slakterier. För vissa koder kunde fynden vid obduktion i hög grad motivera den angivna koden. För hälften av koderna som utvärderades var det dock en stor andel av de granskade slaktkropparna där obduktion inte bekräftade den angivna koden. För vissa kassationskoder är det sannolikt inte möjligt att uppnå en hög träffsäkerhet. Detta beror på att köttbesiktningen utförs snabbt på slakterierna. Dessutom baseras besluten på enbart vad som är synligt på slaktkropp och urtagna organ. I vissa koder kan även många olika sjukliga tillstånd ingå. Livsmedelsverket reviderade redan under projektets gång sin kodförteckning och sedan 2018 är därför antalet koder färre till antalet och flera av koderna med låg träffsäkerhet i vår studie har tagits bort.
TUPPEN – en unik möjlighet
Varje år registreras uppgifter från över 3000 kycklingflocklar i uppföljningsprogrammet TUPPEN som administreras av branschorganisationen Svensk Fågel. Materialet är sannolikt unikt eftersom det omfattar uppgifter om varje flocks ursprung, uppfödning och resultat från besiktningen av kött vid slakt. Analysen av uppgifterna i TUPPEN visar att det finns kopplingar mellan flockens dödlighet och vissa faktorer under uppfödningen medan det är svårare att dra slutsatser om vad som påverkar kassationer, sannolikt delvis på grund av att besiktningen inte är enhetlig mellan slakterier.
Slutsats
Köttbesiktningen är effektiv när det gäller att skydda konsumenten från otjänliga livsmedel. För att kycklingbranschen ska kunna använda resultatet från köttbesiktningen för att föda upp friska kycklingflockar med lägre kassation krävs en översyn av köttbesiktningen som garanterar att korrekta och likvärdiga bedömningar görs oavsett på vilket slakteri flocken slaktas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress