Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140070
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 april 2014
Huvudsökande: Carina Gunnarsson
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: carina.gunnarsson@jti.se
Telefon: 010-5166932
Beviljade medel: 760 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet undersökte om kasserat och överblivet ensilage kan utgöra en resurs för biogasproduktion och har utförts av JTI tillsammans med Agroväst som en fallstudie för SBI:s biogasanläggning i Lidköping. Kasserat och överblivet ensilage har potential att fungera bra som biogassubstrat. Den teoretiskt beräknade metanpotentialen var i nivå med foderensilage som idag används som biogassubstrat i exakthackad form. Kostnaden var också rimlig, ungefär 1 kr per kg torrsubstans för att transportera och sönderdela en långstråig ensilagebal som från början var avsedd som foder till ett biogassubstrat. I projektet gjordes sönderdelningstester och både kross och exakthack sönderdelade ungefär 75 % av materialet kortare än 4,5 cm. Sönderdelning med kross var ändå bäst då det är robust och endast kräver en person. Affärssystemet bör förslagsvis byggas upp kring en entreprenör som både står för kontakten med lantbrukarna och levererar rätt kvalité på ensilaget till biogasanläggningen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Överblivet och kasserat ensilage skulle kunna användas som substrat vid produktion av biogas. Miljön skulle tjäna på det och lantbrukare är positiva till idén. Det visar en undersökning som har utförts vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala.
Överblivna och kasserade ensilagebalar är i dag ett miljöproblem, eftersom de ofta läggs avplastade i en fältkant där de förmultnar och riskerar att läcka växtnäring till grundvatten och närliggande vattendrag.
Forskarna vid JTI har tillsammans med Agroväst undersökt om detta kvittblivningsproblem för lantbruket skulle kunna vändas till en resurs för energiutvinning. Undersökningen har gjorts i samarbete med Lidköping Biogas som redan i dag delvis baserar sin biogasproduktion på grödor, och som är intresserade av att röta även ensilagebalar.
– Det är viktigt för svenska biogasanläggningar att hitta restprodukter som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, säger Carina Gunnarsson, forskare vid JTI.
När forskarna intervjuade 20 lantbrukare i området runt Lidköping var de flesta positivt inställda till att lämna sina oanvända ensilagebalar till biogasproduktion. En beräkning av mängden kasserade och överblivna ensilagebalar i fem kommuner runt Lidköping visade att det borde finnas nästan 3 600 sådana balar per år i området. Bara i dessa kommuner skulle det kunna ge biogas motsvarande 2,5 GWh/år, att lägga till de 261,5 GWh som årligen produceras i Västra Götaland.
Beräkningar visade att den mest praktiska lösningen av balhanteringen, från lastning på gården till sönderdelning av balarna, skulle ge en kostnad för detta substrat på 1 kr per kilo torrsubstans ensilage.
– En kostnad på 1 kr per kilo torrsubstans är en rimlig kostnad för ett biogassubstrat. Det är i nivå med vad biogasanläggningarna idag betalar för substrat från grödor, så utrymmet för lantbrukarna att få ersättning för balarna är inte så stort, säger Carina Gunnarsson.
Innan ensilage kan rötas måste dess långa strån sönderdelas. Främst för att inte orsaka problem vid pumpning och omrörning, men också för att göra ensilaget mer tillgängligt för biogasbakterier och därmed ge större biogasutbyte. Forskarna prövade flera olika sönderdelningsmetoder, som fläkthack, kross, exakthack samt våt sönderdelning. Målet var att uppnå en strålängd på 1 cm på 90 % av materialet, eftersom Lidköping Biogas har den hacklängden som krav på de substrat som de tar in. Men ingen av de sönderdelningsmetoder som testades nådde detta mål. Bäst resultat fick man med en kross, då 75 % av materialet sönderdelades i bitar som var 4,5 cm eller kortare.
– De nya biogasanläggningar som byggs kan utforma sitt inmatningssystem så att de kan ta emot substrat med en längd på uppåt 3-5 cm, säger Carina Gunnarsson.
Hanteringen med att samla in, sönderdela och leverera ensilage från balar, skulle enligt forskarna kunna skötas av entreprenörer, som då kunde ha kontakt med lantbrukare och biogasanläggningar och ansvara för att rätt kvalitet utifrån biogasanläggningens krav levererades.
I dag produceras i Sverige biogas motsvarande cirka 1,6 TWh (=1 600 GWh) energi, det mesta från avfall som avloppsslam, källsorterat matavfall och avfall från livsmedelsindustrin. Jordbruket beräknas ha en teoretisk biogaspotential på 13,5 TWh, varav hälften är energigrödor och resten halm, gödsel och växtodlingsrester.
Undersökningen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och presenteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 422: ”Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas”.
För mer information, kontakta:
Carina Gunnarsson, forskare JTI, 010-516 69 32, carina.gunnarsson@jti.se
Carina Johansson, presskontakt JTI, 010-516 69 28, carina.johansson@jti.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress