Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140070
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 april 2014
Huvudsökande: Carina Gunnarsson
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: carina.gunnarsson@jti.se
Telefon: 010-5166932
Beviljade medel: 760 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet undersökte om kasserat och överblivet ensilage kan utgöra en resurs för biogasproduktion och har utförts av JTI tillsammans med Agroväst som en fallstudie för SBI:s biogasanläggning i Lidköping. Kasserat och överblivet ensilage har potential att fungera bra som biogassubstrat. Den teoretiskt beräknade metanpotentialen var i nivå med foderensilage som idag används som biogassubstrat i exakthackad form. Kostnaden var också rimlig, ungefär 1 kr per kg torrsubstans för att transportera och sönderdela en långstråig ensilagebal som från början var avsedd som foder till ett biogassubstrat. I projektet gjordes sönderdelningstester och både kross och exakthack sönderdelade ungefär 75 % av materialet kortare än 4,5 cm. Sönderdelning med kross var ändå bäst då det är robust och endast kräver en person. Affärssystemet bör förslagsvis byggas upp kring en entreprenör som både står för kontakten med lantbrukarna och levererar rätt kvalité på ensilaget till biogasanläggningen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Överblivet och kasserat ensilage skulle kunna användas som substrat vid produktion av biogas. Miljön skulle tjäna på det och lantbrukare är positiva till idén. Det visar en undersökning som har utförts vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala.
Överblivna och kasserade ensilagebalar är i dag ett miljöproblem, eftersom de ofta läggs avplastade i en fältkant där de förmultnar och riskerar att läcka växtnäring till grundvatten och närliggande vattendrag.
Forskarna vid JTI har tillsammans med Agroväst undersökt om detta kvittblivningsproblem för lantbruket skulle kunna vändas till en resurs för energiutvinning. Undersökningen har gjorts i samarbete med Lidköping Biogas som redan i dag delvis baserar sin biogasproduktion på grödor, och som är intresserade av att röta även ensilagebalar.
– Det är viktigt för svenska biogasanläggningar att hitta restprodukter som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, säger Carina Gunnarsson, forskare vid JTI.
När forskarna intervjuade 20 lantbrukare i området runt Lidköping var de flesta positivt inställda till att lämna sina oanvända ensilagebalar till biogasproduktion. En beräkning av mängden kasserade och överblivna ensilagebalar i fem kommuner runt Lidköping visade att det borde finnas nästan 3 600 sådana balar per år i området. Bara i dessa kommuner skulle det kunna ge biogas motsvarande 2,5 GWh/år, att lägga till de 261,5 GWh som årligen produceras i Västra Götaland.
Beräkningar visade att den mest praktiska lösningen av balhanteringen, från lastning på gården till sönderdelning av balarna, skulle ge en kostnad för detta substrat på 1 kr per kilo torrsubstans ensilage.
– En kostnad på 1 kr per kilo torrsubstans är en rimlig kostnad för ett biogassubstrat. Det är i nivå med vad biogasanläggningarna idag betalar för substrat från grödor, så utrymmet för lantbrukarna att få ersättning för balarna är inte så stort, säger Carina Gunnarsson.
Innan ensilage kan rötas måste dess långa strån sönderdelas. Främst för att inte orsaka problem vid pumpning och omrörning, men också för att göra ensilaget mer tillgängligt för biogasbakterier och därmed ge större biogasutbyte. Forskarna prövade flera olika sönderdelningsmetoder, som fläkthack, kross, exakthack samt våt sönderdelning. Målet var att uppnå en strålängd på 1 cm på 90 % av materialet, eftersom Lidköping Biogas har den hacklängden som krav på de substrat som de tar in. Men ingen av de sönderdelningsmetoder som testades nådde detta mål. Bäst resultat fick man med en kross, då 75 % av materialet sönderdelades i bitar som var 4,5 cm eller kortare.
– De nya biogasanläggningar som byggs kan utforma sitt inmatningssystem så att de kan ta emot substrat med en längd på uppåt 3-5 cm, säger Carina Gunnarsson.
Hanteringen med att samla in, sönderdela och leverera ensilage från balar, skulle enligt forskarna kunna skötas av entreprenörer, som då kunde ha kontakt med lantbrukare och biogasanläggningar och ansvara för att rätt kvalitet utifrån biogasanläggningens krav levererades.
I dag produceras i Sverige biogas motsvarande cirka 1,6 TWh (=1 600 GWh) energi, det mesta från avfall som avloppsslam, källsorterat matavfall och avfall från livsmedelsindustrin. Jordbruket beräknas ha en teoretisk biogaspotential på 13,5 TWh, varav hälften är energigrödor och resten halm, gödsel och växtodlingsrester.
Undersökningen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och presenteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 422: ”Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas”.
För mer information, kontakta:
Carina Gunnarsson, forskare JTI, 010-516 69 32, carina.gunnarsson@jti.se
Carina Johansson, presskontakt JTI, 010-516 69 28, carina.johansson@jti.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress