Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140070
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 april 2014
Huvudsökande: Carina Gunnarsson
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: carina.gunnarsson@jti.se
Telefon: 010-5166932
Beviljade medel: 760 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet undersökte om kasserat och överblivet ensilage kan utgöra en resurs för biogasproduktion och har utförts av JTI tillsammans med Agroväst som en fallstudie för SBI:s biogasanläggning i Lidköping. Kasserat och överblivet ensilage har potential att fungera bra som biogassubstrat. Den teoretiskt beräknade metanpotentialen var i nivå med foderensilage som idag används som biogassubstrat i exakthackad form. Kostnaden var också rimlig, ungefär 1 kr per kg torrsubstans för att transportera och sönderdela en långstråig ensilagebal som från början var avsedd som foder till ett biogassubstrat. I projektet gjordes sönderdelningstester och både kross och exakthack sönderdelade ungefär 75 % av materialet kortare än 4,5 cm. Sönderdelning med kross var ändå bäst då det är robust och endast kräver en person. Affärssystemet bör förslagsvis byggas upp kring en entreprenör som både står för kontakten med lantbrukarna och levererar rätt kvalité på ensilaget till biogasanläggningen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Överblivet och kasserat ensilage skulle kunna användas som substrat vid produktion av biogas. Miljön skulle tjäna på det och lantbrukare är positiva till idén. Det visar en undersökning som har utförts vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala.
Överblivna och kasserade ensilagebalar är i dag ett miljöproblem, eftersom de ofta läggs avplastade i en fältkant där de förmultnar och riskerar att läcka växtnäring till grundvatten och närliggande vattendrag.
Forskarna vid JTI har tillsammans med Agroväst undersökt om detta kvittblivningsproblem för lantbruket skulle kunna vändas till en resurs för energiutvinning. Undersökningen har gjorts i samarbete med Lidköping Biogas som redan i dag delvis baserar sin biogasproduktion på grödor, och som är intresserade av att röta även ensilagebalar.
– Det är viktigt för svenska biogasanläggningar att hitta restprodukter som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, säger Carina Gunnarsson, forskare vid JTI.
När forskarna intervjuade 20 lantbrukare i området runt Lidköping var de flesta positivt inställda till att lämna sina oanvända ensilagebalar till biogasproduktion. En beräkning av mängden kasserade och överblivna ensilagebalar i fem kommuner runt Lidköping visade att det borde finnas nästan 3 600 sådana balar per år i området. Bara i dessa kommuner skulle det kunna ge biogas motsvarande 2,5 GWh/år, att lägga till de 261,5 GWh som årligen produceras i Västra Götaland.
Beräkningar visade att den mest praktiska lösningen av balhanteringen, från lastning på gården till sönderdelning av balarna, skulle ge en kostnad för detta substrat på 1 kr per kilo torrsubstans ensilage.
– En kostnad på 1 kr per kilo torrsubstans är en rimlig kostnad för ett biogassubstrat. Det är i nivå med vad biogasanläggningarna idag betalar för substrat från grödor, så utrymmet för lantbrukarna att få ersättning för balarna är inte så stort, säger Carina Gunnarsson.
Innan ensilage kan rötas måste dess långa strån sönderdelas. Främst för att inte orsaka problem vid pumpning och omrörning, men också för att göra ensilaget mer tillgängligt för biogasbakterier och därmed ge större biogasutbyte. Forskarna prövade flera olika sönderdelningsmetoder, som fläkthack, kross, exakthack samt våt sönderdelning. Målet var att uppnå en strålängd på 1 cm på 90 % av materialet, eftersom Lidköping Biogas har den hacklängden som krav på de substrat som de tar in. Men ingen av de sönderdelningsmetoder som testades nådde detta mål. Bäst resultat fick man med en kross, då 75 % av materialet sönderdelades i bitar som var 4,5 cm eller kortare.
– De nya biogasanläggningar som byggs kan utforma sitt inmatningssystem så att de kan ta emot substrat med en längd på uppåt 3-5 cm, säger Carina Gunnarsson.
Hanteringen med att samla in, sönderdela och leverera ensilage från balar, skulle enligt forskarna kunna skötas av entreprenörer, som då kunde ha kontakt med lantbrukare och biogasanläggningar och ansvara för att rätt kvalitet utifrån biogasanläggningens krav levererades.
I dag produceras i Sverige biogas motsvarande cirka 1,6 TWh (=1 600 GWh) energi, det mesta från avfall som avloppsslam, källsorterat matavfall och avfall från livsmedelsindustrin. Jordbruket beräknas ha en teoretisk biogaspotential på 13,5 TWh, varav hälften är energigrödor och resten halm, gödsel och växtodlingsrester.
Undersökningen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och presenteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 422: ”Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas”.
För mer information, kontakta:
Carina Gunnarsson, forskare JTI, 010-516 69 32, carina.gunnarsson@jti.se
Carina Johansson, presskontakt JTI, 010-516 69 28, carina.johansson@jti.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress