Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140070
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 april 2014
Huvudsökande: Carina Gunnarsson
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: carina.gunnarsson@jti.se
Telefon: 010-5166932
Beviljade medel: 760 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet undersökte om kasserat och överblivet ensilage kan utgöra en resurs för biogasproduktion och har utförts av JTI tillsammans med Agroväst som en fallstudie för SBI:s biogasanläggning i Lidköping. Kasserat och överblivet ensilage har potential att fungera bra som biogassubstrat. Den teoretiskt beräknade metanpotentialen var i nivå med foderensilage som idag används som biogassubstrat i exakthackad form. Kostnaden var också rimlig, ungefär 1 kr per kg torrsubstans för att transportera och sönderdela en långstråig ensilagebal som från början var avsedd som foder till ett biogassubstrat. I projektet gjordes sönderdelningstester och både kross och exakthack sönderdelade ungefär 75 % av materialet kortare än 4,5 cm. Sönderdelning med kross var ändå bäst då det är robust och endast kräver en person. Affärssystemet bör förslagsvis byggas upp kring en entreprenör som både står för kontakten med lantbrukarna och levererar rätt kvalité på ensilaget till biogasanläggningen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Överblivet och kasserat ensilage skulle kunna användas som substrat vid produktion av biogas. Miljön skulle tjäna på det och lantbrukare är positiva till idén. Det visar en undersökning som har utförts vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala.
Överblivna och kasserade ensilagebalar är i dag ett miljöproblem, eftersom de ofta läggs avplastade i en fältkant där de förmultnar och riskerar att läcka växtnäring till grundvatten och närliggande vattendrag.
Forskarna vid JTI har tillsammans med Agroväst undersökt om detta kvittblivningsproblem för lantbruket skulle kunna vändas till en resurs för energiutvinning. Undersökningen har gjorts i samarbete med Lidköping Biogas som redan i dag delvis baserar sin biogasproduktion på grödor, och som är intresserade av att röta även ensilagebalar.
– Det är viktigt för svenska biogasanläggningar att hitta restprodukter som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, säger Carina Gunnarsson, forskare vid JTI.
När forskarna intervjuade 20 lantbrukare i området runt Lidköping var de flesta positivt inställda till att lämna sina oanvända ensilagebalar till biogasproduktion. En beräkning av mängden kasserade och överblivna ensilagebalar i fem kommuner runt Lidköping visade att det borde finnas nästan 3 600 sådana balar per år i området. Bara i dessa kommuner skulle det kunna ge biogas motsvarande 2,5 GWh/år, att lägga till de 261,5 GWh som årligen produceras i Västra Götaland.
Beräkningar visade att den mest praktiska lösningen av balhanteringen, från lastning på gården till sönderdelning av balarna, skulle ge en kostnad för detta substrat på 1 kr per kilo torrsubstans ensilage.
– En kostnad på 1 kr per kilo torrsubstans är en rimlig kostnad för ett biogassubstrat. Det är i nivå med vad biogasanläggningarna idag betalar för substrat från grödor, så utrymmet för lantbrukarna att få ersättning för balarna är inte så stort, säger Carina Gunnarsson.
Innan ensilage kan rötas måste dess långa strån sönderdelas. Främst för att inte orsaka problem vid pumpning och omrörning, men också för att göra ensilaget mer tillgängligt för biogasbakterier och därmed ge större biogasutbyte. Forskarna prövade flera olika sönderdelningsmetoder, som fläkthack, kross, exakthack samt våt sönderdelning. Målet var att uppnå en strålängd på 1 cm på 90 % av materialet, eftersom Lidköping Biogas har den hacklängden som krav på de substrat som de tar in. Men ingen av de sönderdelningsmetoder som testades nådde detta mål. Bäst resultat fick man med en kross, då 75 % av materialet sönderdelades i bitar som var 4,5 cm eller kortare.
– De nya biogasanläggningar som byggs kan utforma sitt inmatningssystem så att de kan ta emot substrat med en längd på uppåt 3-5 cm, säger Carina Gunnarsson.
Hanteringen med att samla in, sönderdela och leverera ensilage från balar, skulle enligt forskarna kunna skötas av entreprenörer, som då kunde ha kontakt med lantbrukare och biogasanläggningar och ansvara för att rätt kvalitet utifrån biogasanläggningens krav levererades.
I dag produceras i Sverige biogas motsvarande cirka 1,6 TWh (=1 600 GWh) energi, det mesta från avfall som avloppsslam, källsorterat matavfall och avfall från livsmedelsindustrin. Jordbruket beräknas ha en teoretisk biogaspotential på 13,5 TWh, varav hälften är energigrödor och resten halm, gödsel och växtodlingsrester.
Undersökningen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och presenteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 422: ”Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas”.
För mer information, kontakta:
Carina Gunnarsson, forskare JTI, 010-516 69 32, carina.gunnarsson@jti.se
Carina Johansson, presskontakt JTI, 010-516 69 28, carina.johansson@jti.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress