Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | 0448011 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2004 |
Datum för slutrapport: | 1 juni 2012 |
Huvudsökande: | Bo Stenberg |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | bo.stenberg@slu.se |
Telefon: | 0511 - 67276 |
Sammanfattning av slutrapport
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, gröngödsling, etc. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Avsikten med denna pilotstudie var att utvärdera om det med NIR-teknik och statistiska metoder går att skapa en modell som kan klassificera växmaterial utifrån deras N-mineraliseringsdynamik i tre klasser: 0) Initial immobilisering av N och ingen återmineralisering inom överskådlig tid, 1) Omedelbar nettomineralisering och 2) Initial immobilisering som övergår i nettomineralisering inom kort. Resultaten visar att det med metoderna "Discriminant PLS" och "Support vector machines" går bra att skilja mellan klass 0 och 1, men inte klass 2. Att nästan inga prov i klass 2 klassificeras rätt är ett bakslag.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, fånggrödor och gröngödsling. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Viktig för utnyttjandet av tillfört organiskt kväve och för att minimera risken för läckage till miljön är att kväve frigörs när den växande plantan behöver det. Framför allt kväverika växtmaterial gör att halterna av växttillgängligt kväve ökar i marken när det börjar brytas ner. Andra material, som innehåller mindre kväve och är mer svårnedbrytbara, förbrukar istället mineralkväve i marken eftersom det finns för lite tillgängligt i växtmaterialet för att de nedbrytande mikroorganismerna skall kunna växa. Beroende på hur mycket kväve som fattas ger vissa material upphov till en nettomineralisering efter ett tag, när överskottet på kol förbrukats, med andra börjar återmineralisera kväve endast i mycket liten omfattning. Vilken typ av mineraliseringsdynamik som utvecklas har stor betydelse för kvävehushållningen i jordbruket. Brukar man t.ex. ner en snabbt återmineraliserande växt långt innan det finns ett kvävebehov hos en odlad gröda är risken stor att mycket av det kvävet läcker ut med dräneringsvattnet. Det finns därför ett värde i att kunna förutsäga vilken typ av material som skall brukas ned i marken.
Det finns modeller som beskriver mineraliseringsdynamik i marken. Men de är oftast inte särskilt användarvänliga och kräver mycket indata. Syftet med den här studien var att använda den mycket snabba och enkla analysmetoden nära infraröd spektroskopi i kombination med statistiska/matematiska metoder som delar in prov i klasser utifrån t.ex. absorbansen i det nära infraröda våglängdsområdet.
Mad denna teknik gick det bra att klassificera växtrester, gröngödslingsgrödor m.m. med avseende på det två ytterligheterna omedelbar nettomineralisering och utdragen immobilisering. Däremot är klassificeringen med avseende på initial immobiliserring med efterföljande nettomineralisering mycket osäker. Eftersom det är en flytande övergång mellan klasserna var detta i viss mån väntat, men att så få i denna klass klassificeras rätt är ett bakslag eftersom denna klass kanske är den mest intressanta med tanke på kvävehushållningsfrågor. Nyttan med att gå vidare förefaller tveksam.
Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …
Läs merProjektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …
Läs merProjektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …
Läs merProjektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …
Läs merProjektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …
Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …